Lågutbildade föräldrar riskfaktor för fetma

Barn med övervikt och fetma har oftare föräldrar med övervikt och låg utbildningsnivå. Dietisten Lotta Moraeus avhandling visar att 17 procent av landets 7-8-åringar är överviktiga.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag som nyutbildad dietist arbetade på en vårdcentral i Göteborg kom i kontakt med många barn med övervikt och fetma samt deras familjer. Jag insåg att det inte fanns någon heltäckande bild av hur utbrett det här problemet är i Sverige och när jag fick möjlighet att delta i en internationell forskningsstudie i ämnet så nappade jag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kartläggning av barns övervikt och fetma i Sverige. Totalt har vi mätt och vägt 4 600 barn i åldern 7-9 år i årskurs 1 och 2 i 94 kommuner runt om i Sverige. Urvalet är representativt för hela landet. Därefter har vi gjort två efterföljande studier på barn i samma åldersgrupp i Västra Götalandsregionen. Studien är en del av en större kartläggning som leds av Världshälsoorganisationen, WHO.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vår kartläggning visar att 17 procent av barnen i den här åldersgruppen är överviktiga, varav 3 procent har fetma. Förekomsten av övervikt och fetma är högre bland barn i mer glesbebyggda områden och med föräldrar med låg utbildningsnivå. Föräldrarnas övervikt är också starkt kopplad till barnens övervikt.

– Sammantaget bekräftar vår studie att det finns en tydlig koppling mellan socioekonomiska skillnader och barns övervikt. Jämfört med andra länder i Europa står sig Sverige ganska bra, andelen barn med övervikt är betydligt högre i södra Europa. I Italien uppmättes fetma hos 12 procent av barnen i samma ålder.

Vad överraskade dig?

– Att inaktiviteten bland samtliga barn har ökat avsevärt under en tidsperiod på bara fem år. Med inaktivitet menar vi här att titta på tv, dator eller läsa mer än fyra timmar per dag. Andelen inaktiva barn till lågutbildade föräldrar ökade från 20 till 30 procent från 2008 till 2013. Motsvarande siffra bland barn till högutbildade föräldrar visar en ökning från 10 till 20 procent.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker tänker jag främst för socioekonomiska skillnader är i grunden en politisk fråga. Men också personal i skolan. Skolan har ju en hälsofrämjande potential eftersom nästan alla barn finns i skolan.

Susanne Sawander