Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammets likriktade utformning förmår inte möta nyanlända elevers olika behov. Det innebär att tiden på programmet är onödigt långdragen. Det menar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Mirjam Hagström
Mirjam Hagström

Född 1976
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-09-14
vid Linköpings universitet

 


AVHANDLING
Raka spår, sidospår, stopp. Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat med utredningar som på olika sätt berör mottagande och introduktion för vuxna och insåg då att en stor del av forskningen i Sverige berör just vuxna nyanlända. När jag började min doktorandutbildning insåg jag att de flesta studier om nyanlända ungdomar har fokus på ensamkommande, nästan inga handlar om unga som kommit till Sverige med sin familj. Jag blev nyfiken på hur den sistnämnda gruppen upplever sitt möte med Sverige. Men också hur gruppen som helhet upplever vardagen utanför de institutioner som ansvarar för mottagande och introduktion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om unga nyanländas erfarenheter av att komma till Sverige. Jag har intervjuat 45 ungdomar från två olika kommuner som kommit till Sverige med sina familjer och som går på språkintroduktionsprogrammet. Syftet med avhandlingen är att belysa ungdomarnas erfarenheter av både skolan och vardagslivet. Om deras syn på skolan, förhoppningar om framtiden, vilka relationer de har utanför familjen men också om vilka relationer de saknar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Flera vittnar om att de inte får tillgång till undervisning på den nivå de behöver för att kunna söka vidare in till gymnasieskolans nationella program. Eleverna berättar om många och långa håltimmar i väntan på undervisning och hur tiden på språkintroduktionsprogrammet därför blir längre än nödvändigt. ”Det känns som jag slösar bort min tid”, konstaterar flera av eleverna.

– Den homogena utformningen av språkintroduktionsprogrammet och bristen på undervisningsresurser bromsar många elever i deras strävan att så snabbt som möjligt börja på ett nationellt gymnasieprogram. Likafullt är skolan en oerhört viktig arena för nyanlända ungdomar. Det är i skolan som de får ett socialt sammanhang, kompisar och relationer med vuxna utanför den egna familjen. Lärarna beskrivs som enormt betydelsefulla för många av eleverna.

– Kompisarna är nästan uteslutande andra nyanlända elever som också går på språkintroduktionsprogrammet. Att hitta kompisar utanför den kretsen är svårt. Många beskriver en känsla av att leva ”vid sidan av alla andra” då varken skolan eller samhället i övrigt erbjuder tillfällen att möta andra som inte är nyanlända i Sverige. Därtill bor flertalet nyanlända i starkt segregerade områden. Jag blev väldigt tagen av ungdomarnas berättelser om hur isolerade och utestängda de känner sig från det övriga samhället. ”Hur ska jag göra för att lära känna svenskar?” frågade en elev. Nyanlända ungdomar som kommer hit med sina familjer har vad jag förstått, knappt tillgång till något samhälleligt stöd utanför skolan, jämfört med ensamkommande som erbjuds ett bredare stöd.

Vad överraskade dig?

– Att så många känner att de ”måste börja om från början” och läsa in ämnen som de redan har betyg i. En fråga jag ställde mig är varför skolan inte arbetar mer med betygsvalidering. Jag förvånades också över hur trögt systemet är och hur utdragen tiden på introduktionsprogrammet därför kan bli. Det finns ett oerhört driv hos många av ungdomarna men risken är att de tappar motivationen på vägen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och övrig skolpersonal, egentligen alla som arbetar med ungdomar. Men även för beslutsfattare, mina resultat vittnar om att det saknas en aktör på kommunnivå som tar ett bredare ansvar för unga nyanlända som kommer hit med sina familjer.

Susanne Sawander
Foto: Carl-Johan Svensson

Sidan publicerades 2018-10-10 09:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-16 12:11 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.