Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammets likriktade utformning förmår inte möta nyanlända elevers olika behov. Det innebär att tiden på programmet är onödigt långdragen. Det menar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Mirjam Hagström
Mirjam Hagström

Född 1976
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-09-14
vid Linköpings universitet

 


AVHANDLING
Raka spår, sidospår, stopp. Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat med utredningar som på olika sätt berör mottagande och introduktion för vuxna och insåg då att en stor del av forskningen i Sverige berör just vuxna nyanlända. När jag började min doktorandutbildning insåg jag att de flesta studier om nyanlända ungdomar har fokus på ensamkommande, nästan inga handlar om unga som kommit till Sverige med sin familj. Jag blev nyfiken på hur den sistnämnda gruppen upplever sitt möte med Sverige. Men också hur gruppen som helhet upplever vardagen utanför de institutioner som ansvarar för mottagande och introduktion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om unga nyanländas erfarenheter av att komma till Sverige. Jag har intervjuat 45 ungdomar från två olika kommuner som kommit till Sverige med sina familjer och som går på språkintroduktionsprogrammet. Syftet med avhandlingen är att belysa ungdomarnas erfarenheter av både skolan och vardagslivet. Om deras syn på skolan, förhoppningar om framtiden, vilka relationer de har utanför familjen men också om vilka relationer de saknar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Flera vittnar om att de inte får tillgång till undervisning på den nivå de behöver för att kunna söka vidare in till gymnasieskolans nationella program. Eleverna berättar om många och långa håltimmar i väntan på undervisning och hur tiden på språkintroduktionsprogrammet därför blir längre än nödvändigt. ”Det känns som jag slösar bort min tid”, konstaterar flera av eleverna.

– Den homogena utformningen av språkintroduktionsprogrammet och bristen på undervisningsresurser bromsar många elever i deras strävan att så snabbt som möjligt börja på ett nationellt gymnasieprogram. Likafullt är skolan en oerhört viktig arena för nyanlända ungdomar. Det är i skolan som de får ett socialt sammanhang, kompisar och relationer med vuxna utanför den egna familjen. Lärarna beskrivs som enormt betydelsefulla för många av eleverna.

– Kompisarna är nästan uteslutande andra nyanlända elever som också går på språkintroduktionsprogrammet. Att hitta kompisar utanför den kretsen är svårt. Många beskriver en känsla av att leva ”vid sidan av alla andra” då varken skolan eller samhället i övrigt erbjuder tillfällen att möta andra som inte är nyanlända i Sverige. Därtill bor flertalet nyanlända i starkt segregerade områden. Jag blev väldigt tagen av ungdomarnas berättelser om hur isolerade och utestängda de känner sig från det övriga samhället. ”Hur ska jag göra för att lära känna svenskar?” frågade en elev. Nyanlända ungdomar som kommer hit med sina familjer har vad jag förstått, knappt tillgång till något samhälleligt stöd utanför skolan, jämfört med ensamkommande som erbjuds ett bredare stöd.

Vad överraskade dig?

– Att så många känner att de ”måste börja om från början” och läsa in ämnen som de redan har betyg i. En fråga jag ställde mig är varför skolan inte arbetar mer med betygsvalidering. Jag förvånades också över hur trögt systemet är och hur utdragen tiden på introduktionsprogrammet därför kan bli. Det finns ett oerhört driv hos många av ungdomarna men risken är att de tappar motivationen på vägen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och övrig skolpersonal, egentligen alla som arbetar med ungdomar. Men även för beslutsfattare, mina resultat vittnar om att det saknas en aktör på kommunnivå som tar ett bredare ansvar för unga nyanlända som kommer hit med sina familjer.

Susanne Sawander
Foto: Carl-Johan Svensson

Sidan publicerades 2018-10-10 09:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-16 12:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska på gymnasiet, 6-7 febr 2019 i Göteborg

Viktiga konferensdagar för dig som undervisar i svenska! Ta del av föreläsningar om bl.a. betyg, planeringar och examinationsuppgifter, att väcka elevers skönlitterära intresse, digital kompetens och kreativitet, att skriva vetenskapliga texter, sociolingvistik och retorikens kraft!

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats