Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan ger goda resultat på alla barn men framför allt de som har läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Ann-Christina Kjeldsen
Ann-Christina Kjeldsen

Född 1954
Bor på Åland

Disputerade 2019-09-14
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
The Nordic Model: Language games promoting literacy skills – a 10 year phonological intervention follow-up from kindergarten to grade 9

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Här på Åland har jag länge arbetat som specialklasslärare på högstadiet. Jag kom underfund med att det största problemet med omotiverade och stökiga elever var att de inte kunde läsa ordentligt. Den insikten ledde mig in på den så kallade Bornholmsmodellen, en språklig intervention i förskola och skola, som i studier visat goda resultat på barns läs- och skrivutveckling, särskilt vad gäller barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min tanke var att replikera Bornholmsmodellen men det finns en rad faktorer som skiljer mellan Danmark och Åland så studien är en modifierad version av Bornholmsmodellen.

– Totalt ingår drygt 200 barn i Ålandsstudien. Hälften av dem har fått den systematiska språklekinterventionen enligt Bornholmsmodellen under hela sista året i förskolan samt två månader i början av första klass. De dagliga språklekarna tränar i stigande svårighetsgrad allt från rim och ramsor till stavelser och särskiljande av enskilda ljud. Aktiviteten är lekfull och motiverar barnen genom bilder, olika föremål, dans och sång.

– För att se om insatsen verkar över tid har jag gjort en uppföljning på barnen till och med årskurs 9. Mätningar på barnens läs- och skrivförmåga, samt andra mätningar har gjorts totalt sju gånger efter förskoleåret där två mätningar gjordes. I detta nu är avhandlingen den näst längsta i världen som studerat interventionseffekterna på läsning och läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Både normalläsande elever och elever som i förskoleåldern bedömts med risk för läs- och skrivsvårigheter drog nytta av interventionen. Men framför allt visar resultaten att från årskurs 1 till årskurs 9 var andelen barn med lässvårigheter ungefär hälften så många bland de språktränade barnen jämfört med kontrollgruppen. Interventionen hade effekt på ordavkodning ända till årskurs 6, samt på läsförståelse ända till årskurs 9.

– Även de förskolor som enbart hade språkträning tre dagar i veckan gav effekt på barnens läs- och skrivförmåga från årskurs ett och framåt. De språktränade barnen som definierades vara riskzonen för läs- och skrivsvårigheter hade en och en halv gång bättre fonologisk medvetenhet jämfört med kontrollbarnen. Det innebar de språktränade riskbarnen befann sig på normalnivå i årskurs ett istället för att redan där ha hamnat på efterkälken. Tidigare forskning visar att väldigt få elever lyckas komma ifatt om de redan från start hamnat efter.

– Även förskolorna som verkade som kontrollgrupper arbetade förstås med språkträning men inte alls lika strukturerat. Hemligheten bakom resultaten är att språkträningen sker strukturerat och systematiskt.

– Uppföljningen i årskurs nio visar att effekten mattas av men att det fortfarande fanns en skillnad jämfört med eleverna i kontrollgruppen. Bland annat nådde dubbelt så många av de språktränade eleverna i riskzonen upp till medelnivå i läs- och skrivförmåga. En stor poäng med språklekar är att de inte innebär några stora kostnader eller kräver extra resurser – det är bara att göra!

Vad överraskade dig?

– Resultaten överlag, som visar att en systematisk insats som på långsikt ger en liten effekt kan göra skillnad Jag blev även storligen överraskad av förskolepersonalens engagemang och målmedvetenhet.

Vem har nytta av resultaten?

– Framför allt barnen i riskzonen, det är dem jag brinner för! Men givetvis också förskollärare, lärare, rektorer och skolledare. Min studie visar att det är oerhört viktigt vad förskolan gör – systematiska, tidiga insatser med Bornholmsmodellen som förebild, är avgörande för de svagares läs- och skrivutveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-14 09:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-07 16:33 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)