Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan ger goda resultat på alla barn men framför allt de som har läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Ann-Christina Kjeldsen
Ann-Christina Kjeldsen

Född 1954
Bor på Åland

Disputerade 2019-09-14
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
The Nordic Model: Language games promoting literacy skills – a 10 year phonological intervention follow-up from kindergarten to grade 9

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Här på Åland har jag länge arbetat som specialklasslärare på högstadiet. Jag kom underfund med att det största problemet med omotiverade och stökiga elever var att de inte kunde läsa ordentligt. Den insikten ledde mig in på den så kallade Bornholmsmodellen, en språklig intervention i förskola och skola, som i studier visat goda resultat på barns läs- och skrivutveckling, särskilt vad gäller barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min tanke var att replikera Bornholmsmodellen men det finns en rad faktorer som skiljer mellan Danmark och Åland så studien är en modifierad version av Bornholmsmodellen.

– Totalt ingår drygt 200 barn i Ålandsstudien. Hälften av dem har fått den systematiska språklekinterventionen enligt Bornholmsmodellen under hela sista året i förskolan samt två månader i början av första klass. De dagliga språklekarna tränar i stigande svårighetsgrad allt från rim och ramsor till stavelser och särskiljande av enskilda ljud. Aktiviteten är lekfull och motiverar barnen genom bilder, olika föremål, dans och sång.

– För att se om insatsen verkar över tid har jag gjort en uppföljning på barnen till och med årskurs 9. Mätningar på barnens läs- och skrivförmåga, samt andra mätningar har gjorts totalt sju gånger efter förskoleåret där två mätningar gjordes. I detta nu är avhandlingen den näst längsta i världen som studerat interventionseffekterna på läsning och läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Både normalläsande elever och elever som i förskoleåldern bedömts med risk för läs- och skrivsvårigheter drog nytta av interventionen. Men framför allt visar resultaten att från årskurs 1 till årskurs 9 var andelen barn med lässvårigheter ungefär hälften så många bland de språktränade barnen jämfört med kontrollgruppen. Interventionen hade effekt på ordavkodning ända till årskurs 6, samt på läsförståelse ända till årskurs 9.

– Även de förskolor som enbart hade språkträning tre dagar i veckan gav effekt på barnens läs- och skrivförmåga från årskurs ett och framåt. De språktränade barnen som definierades vara riskzonen för läs- och skrivsvårigheter hade en och en halv gång bättre fonologisk medvetenhet jämfört med kontrollbarnen. Det innebar de språktränade riskbarnen befann sig på normalnivå i årskurs ett istället för att redan där ha hamnat på efterkälken. Tidigare forskning visar att väldigt få elever lyckas komma ifatt om de redan från start hamnat efter.

– Även förskolorna som verkade som kontrollgrupper arbetade förstås med språkträning men inte alls lika strukturerat. Hemligheten bakom resultaten är att språkträningen sker strukturerat och systematiskt.

– Uppföljningen i årskurs nio visar att effekten mattas av men att det fortfarande fanns en skillnad jämfört med eleverna i kontrollgruppen. Bland annat nådde dubbelt så många av de språktränade eleverna i riskzonen upp till medelnivå i läs- och skrivförmåga. En stor poäng med språklekar är att de inte innebär några stora kostnader eller kräver extra resurser – det är bara att göra!

Vad överraskade dig?

– Resultaten överlag, som visar att en systematisk insats som på långsikt ger en liten effekt kan göra skillnad Jag blev även storligen överraskad av förskolepersonalens engagemang och målmedvetenhet.

Vem har nytta av resultaten?

– Framför allt barnen i riskzonen, det är dem jag brinner för! Men givetvis också förskollärare, lärare, rektorer och skolledare. Min studie visar att det är oerhört viktigt vad förskolan gör – systematiska, tidiga insatser med Bornholmsmodellen som förebild, är avgörande för de svagares läs- och skrivutveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-14 09:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-21 15:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Undervisning i förskolan, 3 mars

Fördjupande föreläsningar kring undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Under dagen behandlas ämnen som: Undervisning i förskolan – vad skulle det kunna vara? Hur planerar du en undervisning där de yngsta barnen stimuleras, utmanas och fångas? Förskollärares röster om undervisning. Missa inte en intressant dag, välkommen!

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinas Aslan beslyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.