Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan ger goda resultat på alla barn men framför allt de som har läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Ann-Christina Kjeldsen
Ann-Christina Kjeldsen

Född 1954
Bor på Åland

Disputerade 2019-09-14
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
The Nordic Model: Language games promoting literacy skills – a 10 year phonological intervention follow-up from kindergarten to grade 9

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Här på Åland har jag länge arbetat som specialklasslärare på högstadiet. Jag kom underfund med att det största problemet med omotiverade och stökiga elever var att de inte kunde läsa ordentligt. Den insikten ledde mig in på den så kallade Bornholmsmodellen, en språklig intervention i förskola och skola, som i studier visat goda resultat på barns läs- och skrivutveckling, särskilt vad gäller barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min tanke var att replikera Bornholmsmodellen men det finns en rad faktorer som skiljer mellan Danmark och Åland så studien är en modifierad version av Bornholmsmodellen.

– Totalt ingår drygt 200 barn i Ålandsstudien. Hälften av dem har fått den systematiska språklekinterventionen enligt Bornholmsmodellen under hela sista året i förskolan samt två månader i början av första klass. De dagliga språklekarna tränar i stigande svårighetsgrad allt från rim och ramsor till stavelser och särskiljande av enskilda ljud. Aktiviteten är lekfull och motiverar barnen genom bilder, olika föremål, dans och sång.

– För att se om insatsen verkar över tid har jag gjort en uppföljning på barnen till och med årskurs 9. Mätningar på barnens läs- och skrivförmåga, samt andra mätningar har gjorts totalt sju gånger efter förskoleåret där två mätningar gjordes. I detta nu är avhandlingen den näst längsta i världen som studerat interventionseffekterna på läsning och läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Både normalläsande elever och elever som i förskoleåldern bedömts med risk för läs- och skrivsvårigheter drog nytta av interventionen. Men framför allt visar resultaten att från årskurs 1 till årskurs 9 var andelen barn med lässvårigheter ungefär hälften så många bland de språktränade barnen jämfört med kontrollgruppen. Interventionen hade effekt på ordavkodning ända till årskurs 6, samt på läsförståelse ända till årskurs 9.

– Även de förskolor som enbart hade språkträning tre dagar i veckan gav effekt på barnens läs- och skrivförmåga från årskurs ett och framåt. De språktränade barnen som definierades vara riskzonen för läs- och skrivsvårigheter hade en och en halv gång bättre fonologisk medvetenhet jämfört med kontrollbarnen. Det innebar de språktränade riskbarnen befann sig på normalnivå i årskurs ett istället för att redan där ha hamnat på efterkälken. Tidigare forskning visar att väldigt få elever lyckas komma ifatt om de redan från start hamnat efter.

– Även förskolorna som verkade som kontrollgrupper arbetade förstås med språkträning men inte alls lika strukturerat. Hemligheten bakom resultaten är att språkträningen sker strukturerat och systematiskt.

– Uppföljningen i årskurs nio visar att effekten mattas av men att det fortfarande fanns en skillnad jämfört med eleverna i kontrollgruppen. Bland annat nådde dubbelt så många av de språktränade eleverna i riskzonen upp till medelnivå i läs- och skrivförmåga. En stor poäng med språklekar är att de inte innebär några stora kostnader eller kräver extra resurser – det är bara att göra!

Vad överraskade dig?

– Resultaten överlag, som visar att en systematisk insats som på långsikt ger en liten effekt kan göra skillnad Jag blev även storligen överraskad av förskolepersonalens engagemang och målmedvetenhet.

Vem har nytta av resultaten?

– Framför allt barnen i riskzonen, det är dem jag brinner för! Men givetvis också förskollärare, lärare, rektorer och skolledare. Min studie visar att det är oerhört viktigt vad förskolan gör – systematiska, tidiga insatser med Bornholmsmodellen som förebild, är avgörande för de svagares läs- och skrivutveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-14 09:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-07 16:33 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.