Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan ger goda resultat på alla barn men framför allt de som har läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Ann-Christina Kjeldsen
Ann-Christina Kjeldsen

Född 1954
Bor på Åland

Disputerade 2019-09-14
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
The Nordic Model: Language games promoting literacy skills – a 10 year phonological intervention follow-up from kindergarten to grade 9

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Här på Åland har jag länge arbetat som specialklasslärare på högstadiet. Jag kom underfund med att det största problemet med omotiverade och stökiga elever var att de inte kunde läsa ordentligt. Den insikten ledde mig in på den så kallade Bornholmsmodellen, en språklig intervention i förskola och skola, som i studier visat goda resultat på barns läs- och skrivutveckling, särskilt vad gäller barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min tanke var att replikera Bornholmsmodellen men det finns en rad faktorer som skiljer mellan Danmark och Åland så studien är en modifierad version av Bornholmsmodellen.

– Totalt ingår drygt 200 barn i Ålandsstudien. Hälften av dem har fått den systematiska språklekinterventionen enligt Bornholmsmodellen under hela sista året i förskolan samt två månader i början av första klass. De dagliga språklekarna tränar i stigande svårighetsgrad allt från rim och ramsor till stavelser och särskiljande av enskilda ljud. Aktiviteten är lekfull och motiverar barnen genom bilder, olika föremål, dans och sång.

– För att se om insatsen verkar över tid har jag gjort en uppföljning på barnen till och med årskurs 9. Mätningar på barnens läs- och skrivförmåga, samt andra mätningar har gjorts totalt sju gånger efter förskoleåret där två mätningar gjordes. I detta nu är avhandlingen den näst längsta i världen som studerat interventionseffekterna på läsning och läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Både normalläsande elever och elever som i förskoleåldern bedömts med risk för läs- och skrivsvårigheter drog nytta av interventionen. Men framför allt visar resultaten att från årskurs 1 till årskurs 9 var andelen barn med lässvårigheter ungefär hälften så många bland de språktränade barnen jämfört med kontrollgruppen. Interventionen hade effekt på ordavkodning ända till årskurs 6, samt på läsförståelse ända till årskurs 9.

– Även de förskolor som enbart hade språkträning tre dagar i veckan gav effekt på barnens läs- och skrivförmåga från årskurs ett och framåt. De språktränade barnen som definierades vara riskzonen för läs- och skrivsvårigheter hade en och en halv gång bättre fonologisk medvetenhet jämfört med kontrollbarnen. Det innebar de språktränade riskbarnen befann sig på normalnivå i årskurs ett istället för att redan där ha hamnat på efterkälken. Tidigare forskning visar att väldigt få elever lyckas komma ifatt om de redan från start hamnat efter.

– Även förskolorna som verkade som kontrollgrupper arbetade förstås med språkträning men inte alls lika strukturerat. Hemligheten bakom resultaten är att språkträningen sker strukturerat och systematiskt.

– Uppföljningen i årskurs nio visar att effekten mattas av men att det fortfarande fanns en skillnad jämfört med eleverna i kontrollgruppen. Bland annat nådde dubbelt så många av de språktränade eleverna i riskzonen upp till medelnivå i läs- och skrivförmåga. En stor poäng med språklekar är att de inte innebär några stora kostnader eller kräver extra resurser – det är bara att göra!

Vad överraskade dig?

– Resultaten överlag, som visar att en systematisk insats som på långsikt ger en liten effekt kan göra skillnad Jag blev även storligen överraskad av förskolepersonalens engagemang och målmedvetenhet.

Vem har nytta av resultaten?

– Framför allt barnen i riskzonen, det är dem jag brinner för! Men givetvis också förskollärare, lärare, rektorer och skolledare. Min studie visar att det är oerhört viktigt vad förskolan gör – systematiska, tidiga insatser med Bornholmsmodellen som förebild, är avgörande för de svagares läs- och skrivutveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-14 09:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-07 16:33 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Tuff barndom ökar risken för sämre livsvillkor

En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet.

After Covid, will digital learning be the new normal?

Schools have embraced apps and remote classes in the past year. Some see benefits in virtual learning but others fear the impact on disadvantaged children and privatisation by stealth.

Snabba råd vid undervisning på distans

Vad bör en skolhuvudman, rektor eller lärare tänka på när undervisningen ska ges på distans till elever med funktionsnedsättning? Eva Rännar, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ger några råd.