Långt från enig syn på inkludering av barn med autism

Många lärare ser individens problem som ett hinder vid inkludering av barn med autismspektrumtillstånd AST. Det visar Ann-Charlotte Linton i sin studie över attityder till inkludering i skolan.

Ann-Charlotte Linton
Ann-Charlotte Linton

Född 1953
i Örebro

Disputerade 2015-09-28
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
To include or not to include: Teachers’ social representations of inclusion of students with Asperger syndrome

Varför blev du intresserad av ämnet?

–  Jag har arbetat som speciallärare på gymnasiet i många år, bland annat med barn med austismspektrumtillstånd (AST). Många av de här barnen behöver en strukturerad vardag med återkommande rutiner men så ser skolan inte alltid ut. Följden är att dessa barn ofta blir stressade, får ångest och stannar hemma från skolan. Jag ville undersöka vad det är som inte fungerar i skolan för de här barnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om attityder till inkludering av barn med AST i skolan. Genom den så kallade associationsmetoden har jag undersökt vilken attityd lärare, skolledare samt personal inom elevhälsan har till den här frågan. Totalt deltog 170 lärare, 39 skolledare samt 27 personer från elevhälsan. Associationsmetoden innebär att intervjupersonerna spontant får svara på en rad frågor, exempelvis ”vilka faktorer är avgörande för inkludering av barn med AST i skolan?”  Tidigare forskning visar att människors spontana reaktioner och känslor i mångt speglar vad de faktiskt gör i praktiken. I det här fallet hur de bemöter dessa barn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att många lärares föreställningar kring inkludering av barn med AST kretsar kring det biologiska och medicinska och att det är individen som har en svårighet. Studien visar att flertalet lärare är mycket positiva till inkludering men riktar fokus på att barnen har en funktionsnedsättning och mer sällan till att den sociala miljön. Intressant är att lärare som utbildats under senare tid i i högre grad ser skolmiljön som ett medel för att elever med AST bättre ska kunna inkluderas i skolan. Nyligen utbildade lärare ser också större möjligheter till att kunna förändra sitt förhållningssätt. Manliga lärare lyfter oftare anpassning av skolmiljön medan kvinnliga lärare pratar om ”behov” och ”lugn och ro” som en väg till inkludering. Med tanke på att 80 procent av skolans personal består av kvinnor funderar jag på vad den här skillnaden innebär i praktiken. Att barn med AST behöver tydliga strukturer är känt. Anpassning av skolmiljö är kanske en fråga som behöver belysas ytterligare. Jag fann inget tydligt gemensamt förhållningssätt mellan de tre yrkeskategorierna. Utan ett tydligt uppsatt mål blir inte inkludering ett gemensamt ansvar och kan inte utvärderas i termer av måluppfyllelse.

Vad förvånade dig?

– Jag hade förväntat mig en mer positiv och proaktiv attityd från elevhälsan. De besitter ju specialkunskaper och ska ju gå i bräschen, tänker jag.

Vilka har nytta av dina resultat?

– All skolpersonal men även skolpolitiker. Frågan om inkludering är tydlig i skolans nationella policydokument men jag är inte helt säker på att skolpolitiker på kommunnivå vet hur det ser ut i verkligheten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2015-10-21 10:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-11-02 14:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Effekter av tidiga insatser för förskolebarn med autism

Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.

Språkstöd viktigt för barn med autism  

Lärare och föräldrar måste vara uppmärksamma på språksvårigheter hos barn med autism, Aspergers syndrom och ADHD. Många av de här barnen har till exempel svårt att förstå sammanhang när de läser men med rätt metoder går det att träna upp, enligt Jakob Åsberg som har skrivit avhandlingen Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities .

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.