Långt från enig syn på inkludering av barn med autism

Många lärare ser individens problem som ett hinder vid inkludering av barn med autismspektrumtillstånd AST. Det visar Ann-Charlotte Linton i sin studie över attityder till inkludering i skolan.

Ann-Charlotte Linton
Ann-Charlotte Linton

Född 1953
i Örebro

Disputerade 2015-09-28
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
To include or not to include: Teachers’ social representations of inclusion of students with Asperger syndrome

Varför blev du intresserad av ämnet?

–  Jag har arbetat som speciallärare på gymnasiet i många år, bland annat med barn med austismspektrumtillstånd (AST). Många av de här barnen behöver en strukturerad vardag med återkommande rutiner men så ser skolan inte alltid ut. Följden är att dessa barn ofta blir stressade, får ångest och stannar hemma från skolan. Jag ville undersöka vad det är som inte fungerar i skolan för de här barnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om attityder till inkludering av barn med AST i skolan. Genom den så kallade associationsmetoden har jag undersökt vilken attityd lärare, skolledare samt personal inom elevhälsan har till den här frågan. Totalt deltog 170 lärare, 39 skolledare samt 27 personer från elevhälsan. Associationsmetoden innebär att intervjupersonerna spontant får svara på en rad frågor, exempelvis ”vilka faktorer är avgörande för inkludering av barn med AST i skolan?”  Tidigare forskning visar att människors spontana reaktioner och känslor i mångt speglar vad de faktiskt gör i praktiken. I det här fallet hur de bemöter dessa barn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att många lärares föreställningar kring inkludering av barn med AST kretsar kring det biologiska och medicinska och att det är individen som har en svårighet. Studien visar att flertalet lärare är mycket positiva till inkludering men riktar fokus på att barnen har en funktionsnedsättning och mer sällan till att den sociala miljön. Intressant är att lärare som utbildats under senare tid i i högre grad ser skolmiljön som ett medel för att elever med AST bättre ska kunna inkluderas i skolan. Nyligen utbildade lärare ser också större möjligheter till att kunna förändra sitt förhållningssätt. Manliga lärare lyfter oftare anpassning av skolmiljön medan kvinnliga lärare pratar om ”behov” och ”lugn och ro” som en väg till inkludering. Med tanke på att 80 procent av skolans personal består av kvinnor funderar jag på vad den här skillnaden innebär i praktiken. Att barn med AST behöver tydliga strukturer är känt. Anpassning av skolmiljö är kanske en fråga som behöver belysas ytterligare. Jag fann inget tydligt gemensamt förhållningssätt mellan de tre yrkeskategorierna. Utan ett tydligt uppsatt mål blir inte inkludering ett gemensamt ansvar och kan inte utvärderas i termer av måluppfyllelse.

Vad förvånade dig?

– Jag hade förväntat mig en mer positiv och proaktiv attityd från elevhälsan. De besitter ju specialkunskaper och ska ju gå i bräschen, tänker jag.

Vilka har nytta av dina resultat?

– All skolpersonal men även skolpolitiker. Frågan om inkludering är tydlig i skolans nationella policydokument men jag är inte helt säker på att skolpolitiker på kommunnivå vet hur det ser ut i verkligheten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2015-10-21 10:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-11-02 14:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Effekter av tidiga insatser för förskolebarn med autism

Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.

Språkstöd viktigt för barn med autism  

Lärare och föräldrar måste vara uppmärksamma på språksvårigheter hos barn med autism, Aspergers syndrom och ADHD. Många av de här barnen har till exempel svårt att förstå sammanhang när de läser men med rätt metoder går det att träna upp, enligt Jakob Åsberg som har skrivit avhandlingen Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities .

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser