Långt från enig syn på inkludering av barn med autism

Många lärare ser individens problem som ett hinder vid inkludering av barn med autismspektrumtillstånd AST. Det visar Ann-Charlotte Linton i sin studie över attityder till inkludering i skolan.

Ann-Charlotte Linton
Ann-Charlotte Linton

Född 1953
i Örebro

Disputerade 2015-09-28
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
To include or not to include: Teachers’ social representations of inclusion of students with Asperger syndrome

Varför blev du intresserad av ämnet?

–  Jag har arbetat som speciallärare på gymnasiet i många år, bland annat med barn med austismspektrumtillstånd (AST). Många av de här barnen behöver en strukturerad vardag med återkommande rutiner men så ser skolan inte alltid ut. Följden är att dessa barn ofta blir stressade, får ångest och stannar hemma från skolan. Jag ville undersöka vad det är som inte fungerar i skolan för de här barnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om attityder till inkludering av barn med AST i skolan. Genom den så kallade associationsmetoden har jag undersökt vilken attityd lärare, skolledare samt personal inom elevhälsan har till den här frågan. Totalt deltog 170 lärare, 39 skolledare samt 27 personer från elevhälsan. Associationsmetoden innebär att intervjupersonerna spontant får svara på en rad frågor, exempelvis ”vilka faktorer är avgörande för inkludering av barn med AST i skolan?”  Tidigare forskning visar att människors spontana reaktioner och känslor i mångt speglar vad de faktiskt gör i praktiken. I det här fallet hur de bemöter dessa barn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att många lärares föreställningar kring inkludering av barn med AST kretsar kring det biologiska och medicinska och att det är individen som har en svårighet. Studien visar att flertalet lärare är mycket positiva till inkludering men riktar fokus på att barnen har en funktionsnedsättning och mer sällan till att den sociala miljön. Intressant är att lärare som utbildats under senare tid i i högre grad ser skolmiljön som ett medel för att elever med AST bättre ska kunna inkluderas i skolan. Nyligen utbildade lärare ser också större möjligheter till att kunna förändra sitt förhållningssätt. Manliga lärare lyfter oftare anpassning av skolmiljön medan kvinnliga lärare pratar om ”behov” och ”lugn och ro” som en väg till inkludering. Med tanke på att 80 procent av skolans personal består av kvinnor funderar jag på vad den här skillnaden innebär i praktiken. Att barn med AST behöver tydliga strukturer är känt. Anpassning av skolmiljö är kanske en fråga som behöver belysas ytterligare. Jag fann inget tydligt gemensamt förhållningssätt mellan de tre yrkeskategorierna. Utan ett tydligt uppsatt mål blir inte inkludering ett gemensamt ansvar och kan inte utvärderas i termer av måluppfyllelse.

Vad förvånade dig?

– Jag hade förväntat mig en mer positiv och proaktiv attityd från elevhälsan. De besitter ju specialkunskaper och ska ju gå i bräschen, tänker jag.

Vilka har nytta av dina resultat?

– All skolpersonal men även skolpolitiker. Frågan om inkludering är tydlig i skolans nationella policydokument men jag är inte helt säker på att skolpolitiker på kommunnivå vet hur det ser ut i verkligheten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2015-10-21 10:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-11-02 14:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Effekter av tidiga insatser för förskolebarn med autism

Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.

Språkstöd viktigt för barn med autism  

Lärare och föräldrar måste vara uppmärksamma på språksvårigheter hos barn med autism, Aspergers syndrom och ADHD. Många av de här barnen har till exempel svårt att förstå sammanhang när de läser men med rätt metoder går det att träna upp, enligt Jakob Åsberg som har skrivit avhandlingen Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities .

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivation och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Innebörderna i begreppet demokrati i hög grad är kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg i val av gymnasieskola. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Lek kommer före ord

Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.  

Nyanlända elevers upplevelse av inkludering

Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Skolan viktig arena för föräldrastöd

Karin Thorslunds forskning visar att tonårsföräldrar har lika stort behov av föräldrastöd som småbarnsföräldrar. Men få hittar det stöd som faktiskt erbjuds.  

Olika perspektiv lär elever resonera kritiskt

För att bäst kunna undervisa i kritisk analys av rättvisefrågor behöver lärare synliggöra att rättvisa kan ses utifrån olika antaganden. Det visar Malin Tväråna i sin praktiknära forskning om undervisning i samhällskunskap.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Kollegialt lärande om lek i förskolan

Arbetet med ”Stödmaterial förskola” ledde inte bara till att leken fick mer utrymme på förskolan Örtagården i Botkyrka. Pedagogerna insåg också hur viktiga de är för barnen och att de inte är utbytbara.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.

Förtroende och dialog är nyckeln till framgång

Generella åtgärder på specifika problem leder ofelbart till att alla kommer i kläm. Förtroende och dialog – i alla led – är nycklarna till en framgångsrik skola.