2020-01-21 15:34  2190 Dela:

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana möten där en relation har möjlighet att uppstå mellan pedagoger och barn finns det också möjlighet för barns lärande och utveckling. Man behöver inte särskilja kunskapsinlärning från relationsskapande, konstaterar Maria Fredriksson i sin avhandling.

Maria Fredriksson
Maria Fredriksson

Född 1979
Bor i Falun

Disputerade 2019-12-06
vid Högskolan i Dalarna


AVHANDLING
Med blicken på möten. Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är både förskollärare och lärare men har arbetat mest i förskolan. Jag läste en kurs inom förskolelyftet och insåg att det var väldigt intressant att läsa vidare – så startade min forskarkarriär. Min licentiatuppsats blev klar 2014 och 2016 fortsatte jag min forskarutbildning mot doktorsexamen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling består av två delstudier, där min delvis omskrivna licentiatuppsats är den ena. Den andra delstudien, som jag tycker är mest intressant eftersom den för mig är nyare, handlar om möten mellan barn och pedagoger i förskolan. Jag har valt en filosofisk utgångspunkt och har tagit stöd av filosofen Martin Buber och hans idéer om hur viktiga mellanmänskliga möten är. Utifrån dessa idéer har jag försökt fånga vad det är i mötena mellan pedagoger och barn som kan förstås som viktig. Vad som finns i de små spontana mötena som sker hela tiden i förskolan, inte under de planerade samlingarna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har med de här filosofiska tankegångarna och mötet med det empiriska materialet fått syn på, och fått ett språk för saker, som man kanske inte brukar prata om när det handlar om vad som sker i de här mötena. Det som är mitt stora bidrag är att jag kan visa vad som händer i mötena. Hur man både genom att pedagogen möter barnet här och nu, alltså skapar en relation, samtidigt också kan erbjuda barnet en möjlighet att lära och utvecklas. Det sker samtidigt, man behöver inte särskilja kunskapsinlärning från relationsskapande. I de här spontana mötena mellan skickliga pedagoger och barn så sker bägge delarna samtidigt. Det tycker jag är det viktigaste bidraget – att relationen är det primära. I de tillfällen där relation har möjlighet att uppstå finns det också möjlighet för barns lärande och utveckling.

Vad överraskade dig?

– När man pratar om relationer är det nästan alltid i positiva ordalag. Men i mina närstudier kunde jag också få syn på att när en pedagog riktar sin uppmärksamhet mot ett barn, och är väldigt närvarande och i stunden, betyder det samtidigt att pedagogen riktar sin uppmärksamhet bort från andra barn. Det är ett intressant resultat. Ganska självklart, men jag kan synliggöra det, vilket gör att man också kan diskutera vad och vem man riktar närvaron mot och vem och vad pedagogerna vänder sig bort från.

Vem har nytta av dina resultat?

– Pedagoger på förskolan och förskolechefer, men resultaten är också intressanta för förskollärarstudenter som är på väg in i sin yrkesroll. Jag har lagt mig stor vinn om att diskutera min metod och mina analysformer för att lämna ett metodologiskt bidrag till forskningsfältet också.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-01-21 15:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-05 13:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, modeller för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.