2020-01-21 15:34  2511 Dela:

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana möten där en relation har möjlighet att uppstå mellan pedagoger och barn finns det också möjlighet för barns lärande och utveckling. Man behöver inte särskilja kunskapsinlärning från relationsskapande, konstaterar Maria Fredriksson i sin avhandling.

Maria Fredriksson
Maria Fredriksson

Född 1979
Bor i Falun

Disputerade 2019-12-06
vid Högskolan i Dalarna


AVHANDLING
Med blicken på möten. Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är både förskollärare och lärare men har arbetat mest i förskolan. Jag läste en kurs inom förskolelyftet och insåg att det var väldigt intressant att läsa vidare – så startade min forskarkarriär. Min licentiatuppsats blev klar 2014 och 2016 fortsatte jag min forskarutbildning mot doktorsexamen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling består av två delstudier, där min delvis omskrivna licentiatuppsats är den ena. Den andra delstudien, som jag tycker är mest intressant eftersom den för mig är nyare, handlar om möten mellan barn och pedagoger i förskolan. Jag har valt en filosofisk utgångspunkt och har tagit stöd av filosofen Martin Buber och hans idéer om hur viktiga mellanmänskliga möten är. Utifrån dessa idéer har jag försökt fånga vad det är i mötena mellan pedagoger och barn som kan förstås som viktig. Vad som finns i de små spontana mötena som sker hela tiden i förskolan, inte under de planerade samlingarna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har med de här filosofiska tankegångarna och mötet med det empiriska materialet fått syn på, och fått ett språk för saker, som man kanske inte brukar prata om när det handlar om vad som sker i de här mötena. Det som är mitt stora bidrag är att jag kan visa vad som händer i mötena. Hur man både genom att pedagogen möter barnet här och nu, alltså skapar en relation, samtidigt också kan erbjuda barnet en möjlighet att lära och utvecklas. Det sker samtidigt, man behöver inte särskilja kunskapsinlärning från relationsskapande. I de här spontana mötena mellan skickliga pedagoger och barn så sker bägge delarna samtidigt. Det tycker jag är det viktigaste bidraget – att relationen är det primära. I de tillfällen där relation har möjlighet att uppstå finns det också möjlighet för barns lärande och utveckling.

Vad överraskade dig?

– När man pratar om relationer är det nästan alltid i positiva ordalag. Men i mina närstudier kunde jag också få syn på att när en pedagog riktar sin uppmärksamhet mot ett barn, och är väldigt närvarande och i stunden, betyder det samtidigt att pedagogen riktar sin uppmärksamhet bort från andra barn. Det är ett intressant resultat. Ganska självklart, men jag kan synliggöra det, vilket gör att man också kan diskutera vad och vem man riktar närvaron mot och vem och vad pedagogerna vänder sig bort från.

Vem har nytta av dina resultat?

– Pedagoger på förskolan och förskolechefer, men resultaten är också intressanta för förskollärarstudenter som är på väg in i sin yrkesroll. Jag har lagt mig stor vinn om att diskutera min metod och mina analysformer för att lämna ett metodologiskt bidrag till forskningsfältet också.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-01-21 15:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-05 13:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek, webbkonferens tillgänglig 7-17 december!

Ta del av föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, modeller för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - allt innehåll finns tillgängligt under 10 dagar!

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Medieproduktion ska enligt läroplanen införlivas i fler och fler ämnen. Men hur skaffar sig lärare den kompetensen? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan är viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.  

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.