Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana möten där en relation har möjlighet att uppstå mellan pedagoger och barn finns det också möjlighet för barns lärande och utveckling. Man behöver inte särskilja kunskapsinlärning från relationsskapande, konstaterar Maria Fredriksson i sin avhandling.

Maria Fredriksson
Maria Fredriksson

Född 1979
Bor i Falun

Disputerade 2019-12-06
vid Högskolan i Dalarna


AVHANDLING
Med blicken på möten. Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är både förskollärare och lärare men har arbetat mest i förskolan. Jag läste en kurs inom förskolelyftet och insåg att det var väldigt intressant att läsa vidare – så startade min forskarkarriär. Min licentiatuppsats blev klar 2014 och 2016 fortsatte jag min forskarutbildning mot doktorsexamen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling består av två delstudier, där min delvis omskrivna licentiatuppsats är den ena. Den andra delstudien, som jag tycker är mest intressant eftersom den för mig är nyare, handlar om möten mellan barn och pedagoger i förskolan. Jag har valt en filosofisk utgångspunkt och har tagit stöd av filosofen Martin Buber och hans idéer om hur viktiga mellanmänskliga möten är. Utifrån dessa idéer har jag försökt fånga vad det är i mötena mellan pedagoger och barn som kan förstås som viktig. Vad som finns i de små spontana mötena som sker hela tiden i förskolan, inte under de planerade samlingarna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har med de här filosofiska tankegångarna och mötet med det empiriska materialet fått syn på, och fått ett språk för saker, som man kanske inte brukar prata om när det handlar om vad som sker i de här mötena. Det som är mitt stora bidrag är att jag kan visa vad som händer i mötena. Hur man både genom att pedagogen möter barnet här och nu, alltså skapar en relation, samtidigt också kan erbjuda barnet en möjlighet att lära och utvecklas. Det sker samtidigt, man behöver inte särskilja kunskapsinlärning från relationsskapande. I de här spontana mötena mellan skickliga pedagoger och barn så sker bägge delarna samtidigt. Det tycker jag är det viktigaste bidraget – att relationen är det primära. I de tillfällen där relation har möjlighet att uppstå finns det också möjlighet för barns lärande och utveckling.

Vad överraskade dig?

– När man pratar om relationer är det nästan alltid i positiva ordalag. Men i mina närstudier kunde jag också få syn på att när en pedagog riktar sin uppmärksamhet mot ett barn, och är väldigt närvarande och i stunden, betyder det samtidigt att pedagogen riktar sin uppmärksamhet bort från andra barn. Det är ett intressant resultat. Ganska självklart, men jag kan synliggöra det, vilket gör att man också kan diskutera vad och vem man riktar närvaron mot och vem och vad pedagogerna vänder sig bort från.

Vem har nytta av dina resultat?

– Pedagoger på förskolan och förskolechefer, men resultaten är också intressanta för förskollärarstudenter som är på väg in i sin yrkesroll. Jag har lagt mig stor vinn om att diskutera min metod och mina analysformer för att lämna ett metodologiskt bidrag till forskningsfältet också.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-01-21 15:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-05 13:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2020, 5-6 maj i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Undervisning i förskolan, 3 mars

Fördjupande föreläsningar kring undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Under dagen behandlas ämnen som: Undervisning i förskolan – vad skulle det kunna vara? Hur planerar du en undervisning där de yngsta barnen stimuleras, utmanas och fångas? Förskollärares röster om undervisning. Missa inte en intressant dag, välkommen!

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.