Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

Publicerad:2019-01-10
Uppdaterad:2019-01-23
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Annelie Johansson

Född 1981
Bor i Växjö

Disputerade 2018-12-14
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Lärares bedömningsspråk: Språkhandlingar, bedömning och språklig utformning i grundskolans skriftliga omdömen

I skriftliga omdömen antar lärare olika roller – som rapportör, processare, fostrare eller coach. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad ämneslärare i svenska och historia men har mestadels arbetat som lärarutbildare. Kort efter att jag blev antagen som doktorand blev jag delaktig i ett projekt om myndighetsskrivande inom olika yrkesgrupper, bland andra lärare. I samma veva blev det obligatoriskt med skriftliga omdömen i skolan. Detta ledde mig in på just det här ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om grundskollärares professionella bedömningsspråk. Avhandlingen har ett diskursanalytiskt perspektiv, det vill säga studerar text i kontext. Jag har analyserat 2 200 omdömen i samtliga ämnen för elever i årskurs 8, skrivna av lärare från tre olika skolor i två olika län. Av samtliga omdömen har jag näranalyserat 500. Här har jag analyserat språkhandlingar, alltså vad lärarna gör, bedömningsfokus samt texternas språkliga utformning.

– Vidare har 39 lärare svarat på enkäter om hur de tolkar riktlinjerna för skriftliga omdömen, vilka hjälpmedel de använder och hur deras erfarenheter ser ut. Slutligen har jag intervjuat rektorer om vilka mallar skolan använder för skriftliga omdömen, exempelvis om de tagit fram mallarna själva eller köpt in färdiga och hur mycket inflytande lärarna haft i det arbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande visar resultaten att för att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller i texterna. De fyra som jag identifierat är: rapportören, processaren, fostraren och coachen. Rapportören tar stöd i att ett omdöme får vara betygsliknande, processaren fokuserar på elevens kunskapsutveckling medan fostraren stöder sig på att ett omdöme får vara bedömning av social utveckling. Coachen har tagit fasta på riktlinjer om att omdömet ska fokusera på det positiva, här syns ofta formuleringar som ”kämpa på” och ”jobba vidare”.

– Som lärare tar man på sig en eller kanske ett par av de här rollerna i de skriftliga omdömena. Med ett undantag – fostraren. Den rollen framträder i flera texter, ofta genom omdömen om ansvarstagande och tilltro till egen förmåga. Men det finns också en rad exempel på texter där lärare bedömer beteenden och egenskaper, trots att de faktiskt inte får det. Vad gäller texternas språkliga utformning uttrycker sig lärarna både byråkratiskt och pratigt och personligt.

– Intervjuerna med rektorerna visar på tre olika sätt som skolor tar fram mallar: På kommunal nivå där lärarrepresentanter varit med och påverkat. Lokalt där rektor själv bestämt hur mallarna ska se ut men med stort utrymme för fritext för lärarna samt kommersiella mallar som köpts in och anpassats lokalt. Enkäterna visar att lärarna både vill ha utrymme för fritext men samtidigt ha en tydlig mall att hålla sig vid. Den kommunalt framtagna mallen möttes av mer motstånd än de båda övriga. Lärarna ansåg den köpta mallen hade balans mellan matris och fritext. En slutsats är att en funktionell mall är tydlig, enkelt utformad och styr utan att begränsa.

– Lärarenkäterna vittnar också om att de skriftliga omdömena är en administrativ börda som upplevs ta tid från undervisning, planering och att stötta eleverna. Flera lärare pekade också på att de inte hade egna datorer och att de digitala systemen är tungarbetade, vilket krånglade till arbetet med att skriva omdömen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna i så stor utsträckning klipper och klistrar när de skriver omdömen. Vissa omdömen var till och med identiskt lika. Men vanligast var att samma formuleringar återanvändes.

– Intressant är också att elevernas personliga egenskaper och beteenden tas upp i de skriftliga omdömena. Ytterligare något som förvånade är att texterna är skrivna utifrån antagandet att elevens mål är kända för mottagarna. Det talas om ”målen” utan att specificera vilka det är.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och lärarutbildare men också skolledare, skolpolitiker och språkforskare. Jag tror även att föräldrar och elever kan ha nytta av dem.

Susanne Sawander

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev