Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

I skriftliga omdömen antar lärare olika roller – som rapportör, processare, fostrare eller coach. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Annelie Johansson
Annelie Johansson

Född 1981
Bor i Växjö

Disputerade 2018-12-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Lärares bedömningsspråk: Språkhandlingar, bedömning och språklig utformning i grundskolans skriftliga omdömen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad ämneslärare i svenska och historia men har mestadels arbetat som lärarutbildare. Kort efter att jag blev antagen som doktorand blev jag delaktig i ett projekt om myndighetsskrivande inom olika yrkesgrupper, bland andra lärare. I samma veva blev det obligatoriskt med skriftliga omdömen i skolan. Detta ledde mig in på just det här ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om grundskollärares professionella bedömningsspråk. Avhandlingen har ett diskursanalytiskt perspektiv, det vill säga studerar text i kontext. Jag har analyserat 2 200 omdömen i samtliga ämnen för elever i årskurs 8, skrivna av lärare från tre olika skolor i två olika län. Av samtliga omdömen har jag näranalyserat 500. Här har jag analyserat språkhandlingar, alltså vad lärarna gör,  bedömningsfokus samt texternas språkliga utformning.

– Vidare har 39 lärare svarat på enkäter om hur de tolkar riktlinjerna för skriftliga omdömen, vilka hjälpmedel de använder och hur deras erfarenheter ser ut. Slutligen har jag intervjuat rektorer om vilka mallar skolan använder för skriftliga omdömen, exempelvis om de tagit fram mallarna själva eller köpt in färdiga och hur mycket inflytande lärarna haft i det arbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande visar resultaten att för att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller i texterna. De fyra som jag identifierat är: rapportören, processaren, fostraren och coachen. Rapportören tar stöd i att ett omdöme får vara betygsliknande, processaren fokuserar på elevens kunskapsutveckling medan fostraren stöder sig på att ett omdöme får vara bedömning av social utveckling. Coachen har tagit fasta på riktlinjer om att omdömet ska fokusera på det positiva, här syns ofta formuleringar som ”kämpa på” och ”jobba vidare”.

– Som lärare tar man på sig en eller kanske ett par av de här rollerna i de skriftliga omdömena. Med ett undantag – fostraren. Den rollen framträder i flera texter, ofta genom omdömen om ansvarstagande och tilltro till egen förmåga. Men det finns också en rad exempel på texter där lärare bedömer beteenden och egenskaper, trots att de faktiskt inte får det. Vad gäller texternas språkliga utformning uttrycker sig lärarna både byråkratiskt och pratigt och personligt.

– Intervjuerna med rektorerna visar på tre olika sätt som skolor tar fram mallar: På kommunal nivå där lärarrepresentanter varit med och påverkat. Lokalt där rektor själv bestämt hur mallarna ska se ut men med stort utrymme för fritext för lärarna samt kommersiella mallar som köpts in och anpassats lokalt. Enkäterna visar att lärarna både vill ha utrymme för fritext men samtidigt ha en tydlig mall att hålla sig vid. Den kommunalt framtagna mallen möttes av mer motstånd än de båda övriga. Lärarna ansåg den köpta mallen hade balans mellan matris och fritext. En slutsats är att en funktionell mall är tydlig, enkelt utformad och styr utan att begränsa.

– Lärarenkäterna vittnar också om att de skriftliga omdömena är en administrativ börda som upplevs ta tid från undervisning, planering och att stötta eleverna. Flera lärare pekade också på att de inte hade egna datorer och att de digitala systemen är tungarbetade, vilket krånglade till arbetet med att skriva omdömen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna i så stor utsträckning klipper och klistrar när de skriver omdömen. Vissa omdömen var till och med identiskt lika. Men vanligast var att samma formuleringar återanvändes.

– Intressant är också att elevernas personliga egenskaper och beteenden tas upp i de skriftliga omdömena. Ytterligare något som förvånade är att texterna är skrivna utifrån antagandet att elevens mål är kända för mottagarna. Det talas om ”målen” utan att specificera vilka det är.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och lärarutbildare men också skolledare, skolpolitiker och språkforskare. Jag tror även att föräldrar och elever kan ha nytta av dem.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2019-01-10 14:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-23 11:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Engelska, 27-28 mars i Göteborg

Konferens för dig som undervisar åk 6-9 eller på gymnasiet. Passa på att få ett eget språkbad, flera av föreläsningarna är på engelska: Successful motivators in their classrooms, Fanfiction for Language Teaching och Inclusive variation in English language classroom. Du får även praktisk kunskap om digitala verktyg, bedömning och hur du stödjer elever med dyslexi. Välkommen!

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.