Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

I skriftliga omdömen antar lärare olika roller – som rapportör, processare, fostrare eller coach. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Annelie Johansson
Annelie Johansson

Född 1981
Bor i Växjö

Disputerade 2018-12-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Lärares bedömningsspråk: Språkhandlingar, bedömning och språklig utformning i grundskolans skriftliga omdömen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad ämneslärare i svenska och historia men har mestadels arbetat som lärarutbildare. Kort efter att jag blev antagen som doktorand blev jag delaktig i ett projekt om myndighetsskrivande inom olika yrkesgrupper, bland andra lärare. I samma veva blev det obligatoriskt med skriftliga omdömen i skolan. Detta ledde mig in på just det här ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om grundskollärares professionella bedömningsspråk. Avhandlingen har ett diskursanalytiskt perspektiv, det vill säga studerar text i kontext. Jag har analyserat 2 200 omdömen i samtliga ämnen för elever i årskurs 8, skrivna av lärare från tre olika skolor i två olika län. Av samtliga omdömen har jag näranalsyerat 500. Här har jag analyserat språkhandlingar, alltså vad lärarna gör,  bedömningsfokus samt texternas språkliga utformning. Vidare har 39 lärare svarat på enkäter om hur de tolkar riktlinjerna för skriftliga omdömen, vilka hjälpmedel de använder och hur deras erfarenheter ser ut. Slutligen har jag intervjuat rektorer om vilka mallar skolan använder för skriftliga omdömen, exempelvis om de tagit fram mallarna själva eller köpt in färdiga och hur mycket inflytande lärarna haft i det arbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande visar resultaten att för att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller i texterna. De fyra som jag identifierat är: rapportören, processaren, fostraren och coachen.

Rapportören tar stöd i att ett omdöme får vara betygsliknande, processaren fokuserar på elevens kunskapsutveckling medan fostraren stöder sig på att ett omdöme får vara bedömning av social utveckling. Coachen har tagit fasta på riktlinjer om att omdömet ska fokusera på det positiva, här syns ofta formuleringar som ”kämpa på” och ”jobba vidare”.

– Som lärare tar man på sig en eller kanske ett par av de här rollerna i de skriftliga omdömena. Med ett undantag – fostraren. Den rollen framträder  i flera texter, ofta genom omdömen om ansvarstagande och tilltro till egen förmåga. Men det finns också en rad exempel på texter där lärare bedömer beteenden och egenskaper, trots att de faktiskt inte får det.  Vad gäller texternas språkliga utformning uttrycker sig lärarna både byråkratiskt och pratigt och personligt.

– Intervjuerna med rektorerna visar på tre olika sätt som skolor tar fram mallar: På kommunal nivå där lärarrepresentanter varit med och påverkat. Lokalt där rektor själv bestämt hur mallarna ska se ut men med stort utrymme för fritext för lärarna samt kommersiella mallar som köpts in och anpassats lokalt. Enkäterna visar att lärarna både vill ha utrymme för fritext men samtidigt ha en tydlig mall att hålla sig vid. Den kommunalt framtagna mallen möttes av mer motstånd än de båda övriga. Lärarna ansåg den köpta mallen hade balans mellan matris och fritext. En slutsats är att en funktionell mall är tydlig, enkelt utformad och styr utan att begränsa.

– Lärarenkäterna vittnar också om att de skriftliga omdömena är en administrativ börda som upplevs ta tid från undervisning, planering och att stötta eleverna. Flera lärare pekade också på att de inte hade egna datorer och att de digitala systemen är tungarbetade, vilket krånglade till arbetet med att skriva omdömen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna i så stor utsträckning klipper och klistrar när de skriver omdömen. Vissa omdömen var till och med identiskt lika. Men vanligast var att samma formuleringar återanvändes.

– Intressant är också att elevernas personliga egenskaper och beteenden tas upp i de skriftliga omdömena. Ytterligare något som förvånade är att texterna är skrivna utifrån antagandet att elevens mål är kända för mottagarna  Det talas om ”målen” utan att specificera vilka det är.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och lärarutbildare men också skolledare, skolpolitiker och språkforskare. Jag tror även att föräldrar och elever kan ha nytta av dem.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2019-01-10 14:15 av Susanne Sawander


Relaterat

Engelska, 27-28 mars i Göteborg

Konferens för dig som undervisar åk 6-9 eller på gymnasiet. Passa på att få ett eget språkbad, flera av föreläsningarna är på engelska: Successful motivators in their classrooms, Fanfiction for Language Teaching och Inclusive variation in English language classroom. Du får även praktisk kunskap om digitala verktyg, bedömning och hur du stödjer elever med dyslexi. Välkommen!

Rektor i fokus, 4-5 feb 2019

Konferensen för skolledare! Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Hur arbetar du strategiskt med rekrytering? Att lyckas med svåra samtal. Boka-tidigt-rabatt t.o.m. 31 dec!

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Helen Winzell visar att att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

Tvåspråkiga barn kan uppfatta känslor i ansiktsuttryck och tal på andra sätt än enspråkiga barn. Det visar Marie-France Champoux-Larsson som forskat om emotioner i relation till tvåspråkighet.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i sin forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga på att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.