Lärare behöver förklara naturkunskap på mer konkret vis

Hanna Nolin

Monica Haraldsson Sträng
Monica Haraldsson Sträng

Född 1948
i Uddevalla

Disputerade 2013-04-13
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Yngre elevers lärande om naturen. En studie av kommunikation om modeller i institutionella kontexter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv jobbat som mellanstadielärare och jobbade väldigt aktivt med att få alla elever intresserad av naturkunskap men det fanns alltid fanns elever jag inte nådde fram till. Det triggade mig, jag ville veta vad det berodde på. När jag sedan arbetade som lärarutbildare kom jag i kontakt med Roger Säljö och det sociokulturella perspektivet på lärandet, att det alltid sker i en social kontext, i en interaktion mellan lärare och elev. Jag ville undersöka den samverkan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka vilket stöd eleverna får för att lära sig naturkunskap. Hur talar lärare och elever med varandra? Jag har gjort klassrumsobservationer och följt med på studiebesök och spelat in samtal mellan lärare och elever från förskoleklass till årskurs sju.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna inte förklarar kopplingen mellan den praktiskt upplevda verkligheten och teoretiska förklaringsmodeller. Eleverna får inte hjälp att förstå de olika teoretiska modeller man använder sig av för att förklara naturen och naturkunskap. Som exempelvis, förskoleklassen hade varit ute i skogen och tittat på en bäck, sett hur vattnet rinner. När de sedan tittar på en modell över ett svenskt fjällandskaps olika vattendrag frågar läraren var vattnet kommer ifrån. Men barnen förstår inte frågan. Det rätta svaret ska vara att det rinner uppifrån och ner. Precis som man sett när man följt vattnet i ån.

– Men den kopplingen, mellan den verkliga upplevelser och en modell görs aldrig. Det tankeledet förväntar man sig att barnen själva ska göra. Vi lärare tar så mycket för givet. Men läraren måste hjälpa eleverna att göra kopplingen mellan den egna erfarenheten och den abstrakta modellen. Vi pratar ju mycket om att intresset för naturvetenskap sjunker, att eleverna tycker det är svårt med naturkunskap. Kanske finns en förklaring här. Vi ger inte barnen nycklarna till det abstrakta, teoretiska tänkandet.

Vad överraskade dig?

– Att man som lärare använder sig av ett väldigt teoretiskt språk så långt ner i åldrarna som i förskoleklass. Det förvånade mig, Förskolans pedagogik handlar ju annars om att förankra i barnens egen erfarenhet men när det gäller sättet att tala om naturkunskap hamnar man i ett teoretiskt språk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med undervisning i naturkunskap. Det här handlar inte om att racka ner på lärarna. Men kan man, genom att ändra sättet att prata, förbättra lärandet i naturkunskap är det bra. Jag vill åt samtalet, att lärare och elever utforskar ämnet tillsammans, i en dialog.

Sidan publicerades 2013-08-20 13:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-08-23 10:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ingen bättre förståelse av NO med tekniska läromedel

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Varför väljer en lärare i fysik att undervisa som den gör?

Det har Susanne Engström sökt svar på i sin avhandling Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa - gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning . - En fysiklärares sociala bakgrund, hans/hennes erfarenheter och värderingar har betydelse för hur han eller hon väljer att undervisa, menar Susanne Engström.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!