Lärare behöver förklara naturkunskap på mer konkret vis

Hanna Nolin

Monica Haraldsson Sträng
Monica Haraldsson Sträng

Född 1948
i Uddevalla

Disputerade 2013-04-13
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Yngre elevers lärande om naturen. En studie av kommunikation om modeller i institutionella kontexter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv jobbat som mellanstadielärare och jobbade väldigt aktivt med att få alla elever intresserad av naturkunskap men det fanns alltid fanns elever jag inte nådde fram till. Det triggade mig, jag ville veta vad det berodde på. När jag sedan arbetade som lärarutbildare kom jag i kontakt med Roger Säljö och det sociokulturella perspektivet på lärandet, att det alltid sker i en social kontext, i en interaktion mellan lärare och elev. Jag ville undersöka den samverkan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka vilket stöd eleverna får för att lära sig naturkunskap. Hur talar lärare och elever med varandra? Jag har gjort klassrumsobservationer och följt med på studiebesök och spelat in samtal mellan lärare och elever från förskoleklass till årskurs sju.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna inte förklarar kopplingen mellan den praktiskt upplevda verkligheten och teoretiska förklaringsmodeller. Eleverna får inte hjälp att förstå de olika teoretiska modeller man använder sig av för att förklara naturen och naturkunskap. Som exempelvis, förskoleklassen hade varit ute i skogen och tittat på en bäck, sett hur vattnet rinner. När de sedan tittar på en modell över ett svenskt fjällandskaps olika vattendrag frågar läraren var vattnet kommer ifrån. Men barnen förstår inte frågan. Det rätta svaret ska vara att det rinner uppifrån och ner. Precis som man sett när man följt vattnet i ån.

– Men den kopplingen, mellan den verkliga upplevelser och en modell görs aldrig. Det tankeledet förväntar man sig att barnen själva ska göra. Vi lärare tar så mycket för givet. Men läraren måste hjälpa eleverna att göra kopplingen mellan den egna erfarenheten och den abstrakta modellen. Vi pratar ju mycket om att intresset för naturvetenskap sjunker, att eleverna tycker det är svårt med naturkunskap. Kanske finns en förklaring här. Vi ger inte barnen nycklarna till det abstrakta, teoretiska tänkandet.

Vad överraskade dig?

– Att man som lärare använder sig av ett väldigt teoretiskt språk så långt ner i åldrarna som i förskoleklass. Det förvånade mig, Förskolans pedagogik handlar ju annars om att förankra i barnens egen erfarenhet men när det gäller sättet att tala om naturkunskap hamnar man i ett teoretiskt språk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med undervisning i naturkunskap. Det här handlar inte om att racka ner på lärarna. Men kan man, genom att ändra sättet att prata, förbättra lärandet i naturkunskap är det bra. Jag vill åt samtalet, att lärare och elever utforskar ämnet tillsammans, i en dialog.

Sidan publicerades 2013-08-20 13:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-08-23 10:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ingen bättre förståelse av NO med tekniska läromedel

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Varför väljer en lärare i fysik att undervisa som den gör?

Det har Susanne Engström sökt svar på i sin avhandling Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa - gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning . - En fysiklärares sociala bakgrund, hans/hennes erfarenheter och värderingar har betydelse för hur han eller hon väljer att undervisa, menar Susanne Engström.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.