Lärare behöver förklara naturkunskap på mer konkret vis

Hanna Nolin

Monica Haraldsson Sträng
Monica Haraldsson Sträng

Född 1948
i Uddevalla

Disputerade 2013-04-13
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Yngre elevers lärande om naturen. En studie av kommunikation om modeller i institutionella kontexter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv jobbat som mellanstadielärare och jobbade väldigt aktivt med att få alla elever intresserad av naturkunskap men det fanns alltid fanns elever jag inte nådde fram till. Det triggade mig, jag ville veta vad det berodde på. När jag sedan arbetade som lärarutbildare kom jag i kontakt med Roger Säljö och det sociokulturella perspektivet på lärandet, att det alltid sker i en social kontext, i en interaktion mellan lärare och elev. Jag ville undersöka den samverkan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka vilket stöd eleverna får för att lära sig naturkunskap. Hur talar lärare och elever med varandra? Jag har gjort klassrumsobservationer och följt med på studiebesök och spelat in samtal mellan lärare och elever från förskoleklass till årskurs sju.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna inte förklarar kopplingen mellan den praktiskt upplevda verkligheten och teoretiska förklaringsmodeller. Eleverna får inte hjälp att förstå de olika teoretiska modeller man använder sig av för att förklara naturen och naturkunskap. Som exempelvis, förskoleklassen hade varit ute i skogen och tittat på en bäck, sett hur vattnet rinner. När de sedan tittar på en modell över ett svenskt fjällandskaps olika vattendrag frågar läraren var vattnet kommer ifrån. Men barnen förstår inte frågan. Det rätta svaret ska vara att det rinner uppifrån och ner. Precis som man sett när man följt vattnet i ån.

– Men den kopplingen, mellan den verkliga upplevelser och en modell görs aldrig. Det tankeledet förväntar man sig att barnen själva ska göra. Vi lärare tar så mycket för givet. Men läraren måste hjälpa eleverna att göra kopplingen mellan den egna erfarenheten och den abstrakta modellen. Vi pratar ju mycket om att intresset för naturvetenskap sjunker, att eleverna tycker det är svårt med naturkunskap. Kanske finns en förklaring här. Vi ger inte barnen nycklarna till det abstrakta, teoretiska tänkandet.

Vad överraskade dig?

– Att man som lärare använder sig av ett väldigt teoretiskt språk så långt ner i åldrarna som i förskoleklass. Det förvånade mig, Förskolans pedagogik handlar ju annars om att förankra i barnens egen erfarenhet men när det gäller sättet att tala om naturkunskap hamnar man i ett teoretiskt språk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med undervisning i naturkunskap. Det här handlar inte om att racka ner på lärarna. Men kan man, genom att ändra sättet att prata, förbättra lärandet i naturkunskap är det bra. Jag vill åt samtalet, att lärare och elever utforskar ämnet tillsammans, i en dialog.

Sidan publicerades 2013-08-20 13:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-08-23 10:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ingen bättre förståelse av NO med tekniska läromedel

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Varför väljer en lärare i fysik att undervisa som den gör?

Det har Susanne Engström sökt svar på i sin avhandling Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa - gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning . - En fysiklärares sociala bakgrund, hans/hennes erfarenheter och värderingar har betydelse för hur han eller hon väljer att undervisa, menar Susanne Engström.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.