Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräcklig programmeringskompetens för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik, vilket får konsekvenser för undervisningen. Det visar Lechen Zhangs forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kombinerar datavetenskap och utbildning så ämnet är tvärvetenskapligt. När jag började studera datavetenskap visade olika arbetsmarknadsprognoser att behovet av arbetskraft inom fältet skulle växa stort. När det gäller utbildning så har kärnan i min uppväxt varit hur utbildning kan forma människor, så jag har haft ett stort intresse för båda områdena. Tanken att kombinera dem växte fram ganska naturligt, särskilt när regeringen fattade beslut om att integrera programmering i svensk grundskoleutbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag den process där lärare integrerar datalogiskt tänkande och programmering i ämnena matematik och teknik. Datalogiskt tänkande och programmering har inte varit en del av lärarutbildningen tidigare och därför har lärare en ganska begränsad kompetens på området. Det är oroväckande eftersom de ska undervisa något som de saknar kompetens i.

– Avhandlingen granskar två aspekter av integrationen: de datalogiska färdigheter som lärs ut av lärare genom blockbaserade programmeringsspråk och lärares kompetens inom datalogiskt tänkande och programmering. Studien genomfördes som en fallstudie inom ramen för Ifous nationella forsknings- och utvecklingsprojekt Programmering i ämnesundervisningen. I studien arbetade jag nära verksamma lärare som på kort tid behövde förbättra sina färdigheter i programmering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag vill lyfta fram två resultat. Det ena handlar om att studien visar vilka färdigheter i datalogiskt tänkande som lärarna har inkluderat i sin undervisning och bedömning och vilka svårigheter som har uppstått. Det andra resultatet handlar om att jag har kartlagt lärarnas kompetens inom datalogiskt tänkande. Deras kompetens bedömdes utifrån ett ramverk som innehåller tre olika dimensioner av datalogiskt tänkande: begrepp, praktik och perspektiv. Generellt kan jag säga att lärarna saknar förståelse i samtliga dimensioner, även om det inom varje dimension finns vissa lärare som har mer kunskaper än andra. Detta får allvarliga konsekvenser för undervisningen. Till exempel kunde jag se att vissa färdigheter i datalogiskt tänkande fanns i lärarnas lektionsplanering, men de kunde inte identifiera dem och därför inte heller bedöma dem. I slutändan blir det ett hinder för elevernas utveckling.

– I projektet arbetade jag med 135 verksamma lärare och jag kunde se hur de utvecklades inom kollegialt lärande, som i det här fallet skedde i form av Lesson Study. Så jag kan verkligen rekommendera Lesson Study för lärare som behöver utveckla sin kompetens.

Vad överraskade dig?

– Det som sticker ut är hur duktiga elever är att lära sig själva och varandra när lärarna inte kan erbjuda så mycket på området. Elever lär sig själva och varandra genom att arbeta, imitera, experimentera och utforska när de programmerar. Att jämföra med den lärarledda processen i till exempel matematik, där lärare är mycket kompetenta i sitt ämne och vanligtvis kan genomföra en detaljerad genomgång och svara på elevernas frågor. Det var överraskande att det var elevers intresse och online-resurser som ledde dem till framgång, med begränsat stöd av den lärarledda processen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen utgår från lärares perspektiv, som saknas i forskningen, därför kan lärare ha mycket nytta av resultaten. De kan få kunskap om vad eller vilket område inom datalogiskt tänkande och programmering man behöver utveckla vidare. Samtidigt hjälper resultaten lärare med planering och bedömning. Den här studien är den första studien som har granskat integrationsprocessen av datalogiskt tänkande och programmering i matematik och teknik sedan den nya läroplanen kom ut, så alla i det svenska skolväsendet kan ha nytta av resultaten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-02-03 08:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Ny satsning för dig som undervisar i yrkesämnen på gymnasiet och i vuxenutbildningen! Föreläsningar om bl. a. yrkeslärarens dubbla identiteter och dolda expertis, stöd till elever med NPF för fungerande APL, språkutvecklande arbetssätt, samt systematiskt utvecklingsarbete i yrkesämnen.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årkurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Det kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.