Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräcklig programmeringskompetens för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik, vilket får konsekvenser för undervisningen. Det visar Lechen Zhangs forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kombinerar datavetenskap och utbildning så ämnet är tvärvetenskapligt. När jag började studera datavetenskap visade olika arbetsmarknadsprognoser att behovet av arbetskraft inom fältet skulle växa stort. När det gäller utbildning så har kärnan i min uppväxt varit hur utbildning kan forma människor, så jag har haft ett stort intresse för båda områdena. Tanken att kombinera dem växte fram ganska naturligt, särskilt när regeringen fattade beslut om att integrera programmering i svensk grundskoleutbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag den process där lärare integrerar datalogiskt tänkande och programmering i ämnena matematik och teknik. Datalogiskt tänkande och programmering har inte varit en del av lärarutbildningen tidigare och därför har lärare en ganska begränsad kompetens på området. Det är oroväckande eftersom de ska undervisa något som de saknar kompetens i.

– Avhandlingen granskar två aspekter av integrationen: de datalogiska färdigheter som lärs ut av lärare genom blockbaserade programmeringsspråk och lärares kompetens inom datalogiskt tänkande och programmering. Studien genomfördes som en fallstudie inom ramen för Ifous nationella forsknings- och utvecklingsprojekt Programmering i ämnesundervisningen. I studien arbetade jag nära verksamma lärare som på kort tid behövde förbättra sina färdigheter i programmering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag vill lyfta fram två resultat. Det ena handlar om att studien visar vilka färdigheter i datalogiskt tänkande som lärarna har inkluderat i sin undervisning och bedömning och vilka svårigheter som har uppstått. Det andra resultatet handlar om att jag har kartlagt lärarnas kompetens inom datalogiskt tänkande. Deras kompetens bedömdes utifrån ett ramverk som innehåller tre olika dimensioner av datalogiskt tänkande: begrepp, praktik och perspektiv. Generellt kan jag säga att lärarna saknar förståelse i samtliga dimensioner, även om det inom varje dimension finns vissa lärare som har mer kunskaper än andra. Detta får allvarliga konsekvenser för undervisningen. Till exempel kunde jag se att vissa färdigheter i datalogiskt tänkande fanns i lärarnas lektionsplanering, men de kunde inte identifiera dem och därför inte heller bedöma dem. I slutändan blir det ett hinder för elevernas utveckling.

– I projektet arbetade jag med 135 verksamma lärare och jag kunde se hur de utvecklades inom kollegialt lärande, som i det här fallet skedde i form av Lesson Study. Så jag kan verkligen rekommendera Lesson Study för lärare som behöver utveckla sin kompetens.

Vad överraskade dig?

– Det som sticker ut är hur duktiga elever är att lära sig själva och varandra när lärarna inte kan erbjuda så mycket på området. Elever lär sig själva och varandra genom att arbeta, imitera, experimentera och utforska när de programmerar. Att jämföra med den lärarledda processen i till exempel matematik, där lärare är mycket kompetenta i sitt ämne och vanligtvis kan genomföra en detaljerad genomgång och svara på elevernas frågor. Det var överraskande att det var elevers intresse och online-resurser som ledde dem till framgång, med begränsat stöd av den lärarledda processen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen utgår från lärares perspektiv, som saknas i forskningen, därför kan lärare ha mycket nytta av resultaten. De kan få kunskap om vad eller vilket område inom datalogiskt tänkande och programmering man behöver utveckla vidare. Samtidigt hjälper resultaten lärare med planering och bedömning. Den här studien är den första studien som har granskat integrationsprocessen av datalogiskt tänkande och programmering i matematik och teknik sedan den nya läroplanen kom ut, så alla i det svenska skolväsendet kan ha nytta av resultaten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-02-03 08:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.