Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräcklig programmeringskompetens för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik, vilket får konsekvenser för undervisningen. Det visar Lechen Zhangs forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kombinerar datavetenskap och utbildning så ämnet är tvärvetenskapligt. När jag började studera datavetenskap visade olika arbetsmarknadsprognoser att behovet av arbetskraft inom fältet skulle växa stort. När det gäller utbildning så har kärnan i min uppväxt varit hur utbildning kan forma människor, så jag har haft ett stort intresse för båda områdena. Tanken att kombinera dem växte fram ganska naturligt, särskilt när regeringen fattade beslut om att integrera programmering i svensk grundskoleutbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag den process där lärare integrerar datalogiskt tänkande och programmering i ämnena matematik och teknik. Datalogiskt tänkande och programmering har inte varit en del av lärarutbildningen tidigare och därför har lärare en ganska begränsad kompetens på området. Det är oroväckande eftersom de ska undervisa något som de saknar kompetens i.

– Avhandlingen granskar två aspekter av integrationen: de datalogiska färdigheter som lärs ut av lärare genom blockbaserade programmeringsspråk och lärares kompetens inom datalogiskt tänkande och programmering. Studien genomfördes som en fallstudie inom ramen för Ifous nationella forsknings- och utvecklingsprojekt Programmering i ämnesundervisningen. I studien arbetade jag nära verksamma lärare som på kort tid behövde förbättra sina färdigheter i programmering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag vill lyfta fram två resultat. Det ena handlar om att studien visar vilka färdigheter i datalogiskt tänkande som lärarna har inkluderat i sin undervisning och bedömning och vilka svårigheter som har uppstått. Det andra resultatet handlar om att jag har kartlagt lärarnas kompetens inom datalogiskt tänkande. Deras kompetens bedömdes utifrån ett ramverk som innehåller tre olika dimensioner av datalogiskt tänkande: begrepp, praktik och perspektiv. Generellt kan jag säga att lärarna saknar förståelse i samtliga dimensioner, även om det inom varje dimension finns vissa lärare som har mer kunskaper än andra. Detta får allvarliga konsekvenser för undervisningen. Till exempel kunde jag se att vissa färdigheter i datalogiskt tänkande fanns i lärarnas lektionsplanering, men de kunde inte identifiera dem och därför inte heller bedöma dem. I slutändan blir det ett hinder för elevernas utveckling.

– I projektet arbetade jag med 135 verksamma lärare och jag kunde se hur de utvecklades inom kollegialt lärande, som i det här fallet skedde i form av Lesson Study. Så jag kan verkligen rekommendera Lesson Study för lärare som behöver utveckla sin kompetens.

Vad överraskade dig?

– Det som sticker ut är hur duktiga elever är att lära sig själva och varandra när lärarna inte kan erbjuda så mycket på området. Elever lär sig själva och varandra genom att arbeta, imitera, experimentera och utforska när de programmerar. Att jämföra med den lärarledda processen i till exempel matematik, där lärare är mycket kompetenta i sitt ämne och vanligtvis kan genomföra en detaljerad genomgång och svara på elevernas frågor. Det var överraskande att det var elevers intresse och online-resurser som ledde dem till framgång, med begränsat stöd av den lärarledda processen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen utgår från lärares perspektiv, som saknas i forskningen, därför kan lärare ha mycket nytta av resultaten. De kan få kunskap om vad eller vilket område inom datalogiskt tänkande och programmering man behöver utveckla vidare. Samtidigt hjälper resultaten lärare med planering och bedömning. Den här studien är den första studien som har granskat integrationsprocessen av datalogiskt tänkande och programmering i matematik och teknik sedan den nya läroplanen kom ut, så alla i det svenska skolväsendet kan ha nytta av resultaten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-02-03 08:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.