Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräcklig programmeringskompetens för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik, vilket får konsekvenser för undervisningen. Det visar Lechen Zhangs forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kombinerar datavetenskap och utbildning så ämnet är tvärvetenskapligt. När jag började studera datavetenskap visade olika arbetsmarknadsprognoser att behovet av arbetskraft inom fältet skulle växa stort. När det gäller utbildning så har kärnan i min uppväxt varit hur utbildning kan forma människor, så jag har haft ett stort intresse för båda områdena. Tanken att kombinera dem växte fram ganska naturligt, särskilt när regeringen fattade beslut om att integrera programmering i svensk grundskoleutbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag den process där lärare integrerar datalogiskt tänkande och programmering i ämnena matematik och teknik. Datalogiskt tänkande och programmering har inte varit en del av lärarutbildningen tidigare och därför har lärare en ganska begränsad kompetens på området. Det är oroväckande eftersom de ska undervisa något som de saknar kompetens i.

– Avhandlingen granskar två aspekter av integrationen: de datalogiska färdigheter som lärs ut av lärare genom blockbaserade programmeringsspråk och lärares kompetens inom datalogiskt tänkande och programmering. Studien genomfördes som en fallstudie inom ramen för Ifous nationella forsknings- och utvecklingsprojekt Programmering i ämnesundervisningen. I studien arbetade jag nära verksamma lärare som på kort tid behövde förbättra sina färdigheter i programmering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag vill lyfta fram två resultat. Det ena handlar om att studien visar vilka färdigheter i datalogiskt tänkande som lärarna har inkluderat i sin undervisning och bedömning och vilka svårigheter som har uppstått. Det andra resultatet handlar om att jag har kartlagt lärarnas kompetens inom datalogiskt tänkande. Deras kompetens bedömdes utifrån ett ramverk som innehåller tre olika dimensioner av datalogiskt tänkande: begrepp, praktik och perspektiv. Generellt kan jag säga att lärarna saknar förståelse i samtliga dimensioner, även om det inom varje dimension finns vissa lärare som har mer kunskaper än andra. Detta får allvarliga konsekvenser för undervisningen. Till exempel kunde jag se att vissa färdigheter i datalogiskt tänkande fanns i lärarnas lektionsplanering, men de kunde inte identifiera dem och därför inte heller bedöma dem. I slutändan blir det ett hinder för elevernas utveckling.

– I projektet arbetade jag med 135 verksamma lärare och jag kunde se hur de utvecklades inom kollegialt lärande, som i det här fallet skedde i form av Lesson Study. Så jag kan verkligen rekommendera Lesson Study för lärare som behöver utveckla sin kompetens.

Vad överraskade dig?

– Det som sticker ut är hur duktiga elever är att lära sig själva och varandra när lärarna inte kan erbjuda så mycket på området. Elever lär sig själva och varandra genom att arbeta, imitera, experimentera och utforska när de programmerar. Att jämföra med den lärarledda processen i till exempel matematik, där lärare är mycket kompetenta i sitt ämne och vanligtvis kan genomföra en detaljerad genomgång och svara på elevernas frågor. Det var överraskande att det var elevers intresse och online-resurser som ledde dem till framgång, med begränsat stöd av den lärarledda processen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen utgår från lärares perspektiv, som saknas i forskningen, därför kan lärare ha mycket nytta av resultaten. De kan få kunskap om vad eller vilket område inom datalogiskt tänkande och programmering man behöver utveckla vidare. Samtidigt hjälper resultaten lärare med planering och bedömning. Den här studien är den första studien som har granskat integrationsprocessen av datalogiskt tänkande och programmering i matematik och teknik sedan den nya läroplanen kom ut, så alla i det svenska skolväsendet kan ha nytta av resultaten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-02-03 08:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer