Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräcklig programmeringskompetens för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik, vilket får konsekvenser för undervisningen. Det visar Lechen Zhangs forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kombinerar datavetenskap och utbildning så ämnet är tvärvetenskapligt. När jag började studera datavetenskap visade olika arbetsmarknadsprognoser att behovet av arbetskraft inom fältet skulle växa stort. När det gäller utbildning så har kärnan i min uppväxt varit hur utbildning kan forma människor, så jag har haft ett stort intresse för båda områdena. Tanken att kombinera dem växte fram ganska naturligt, särskilt när regeringen fattade beslut om att integrera programmering i svensk grundskoleutbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag den process där lärare integrerar datalogiskt tänkande och programmering i ämnena matematik och teknik. Datalogiskt tänkande och programmering har inte varit en del av lärarutbildningen tidigare och därför har lärare en ganska begränsad kompetens på området. Det är oroväckande eftersom de ska undervisa något som de saknar kompetens i.

– Avhandlingen granskar två aspekter av integrationen: de datalogiska färdigheter som lärs ut av lärare genom blockbaserade programmeringsspråk och lärares kompetens inom datalogiskt tänkande och programmering. Studien genomfördes som en fallstudie inom ramen för Ifous nationella forsknings- och utvecklingsprojekt Programmering i ämnesundervisningen. I studien arbetade jag nära verksamma lärare som på kort tid behövde förbättra sina färdigheter i programmering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag vill lyfta fram två resultat. Det ena handlar om att studien visar vilka färdigheter i datalogiskt tänkande som lärarna har inkluderat i sin undervisning och bedömning och vilka svårigheter som har uppstått. Det andra resultatet handlar om att jag har kartlagt lärarnas kompetens inom datalogiskt tänkande. Deras kompetens bedömdes utifrån ett ramverk som innehåller tre olika dimensioner av datalogiskt tänkande: begrepp, praktik och perspektiv. Generellt kan jag säga att lärarna saknar förståelse i samtliga dimensioner, även om det inom varje dimension finns vissa lärare som har mer kunskaper än andra. Detta får allvarliga konsekvenser för undervisningen. Till exempel kunde jag se att vissa färdigheter i datalogiskt tänkande fanns i lärarnas lektionsplanering, men de kunde inte identifiera dem och därför inte heller bedöma dem. I slutändan blir det ett hinder för elevernas utveckling.

– I projektet arbetade jag med 135 verksamma lärare och jag kunde se hur de utvecklades inom kollegialt lärande, som i det här fallet skedde i form av Lesson Study. Så jag kan verkligen rekommendera Lesson Study för lärare som behöver utveckla sin kompetens.

Vad överraskade dig?

– Det som sticker ut är hur duktiga elever är att lära sig själva och varandra när lärarna inte kan erbjuda så mycket på området. Elever lär sig själva och varandra genom att arbeta, imitera, experimentera och utforska när de programmerar. Att jämföra med den lärarledda processen i till exempel matematik, där lärare är mycket kompetenta i sitt ämne och vanligtvis kan genomföra en detaljerad genomgång och svara på elevernas frågor. Det var överraskande att det var elevers intresse och online-resurser som ledde dem till framgång, med begränsat stöd av den lärarledda processen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen utgår från lärares perspektiv, som saknas i forskningen, därför kan lärare ha mycket nytta av resultaten. De kan få kunskap om vad eller vilket område inom datalogiskt tänkande och programmering man behöver utveckla vidare. Samtidigt hjälper resultaten lärare med planering och bedömning. Den här studien är den första studien som har granskat integrationsprocessen av datalogiskt tänkande och programmering i matematik och teknik sedan den nya läroplanen kom ut, så alla i det svenska skolväsendet kan ha nytta av resultaten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-02-03 08:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer