Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Lärare behöver mer kunskap om inkludering av elever med NPF. Det konstaterar Emma Leifler som forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Emma Leifler
Emma Leifler

Född 1972
Bor i Göteborg

Disputerade 2022-06-10
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare och specialpedagog i grunden och har i den rollen ofta funderat över vad i lärmiljön som gör att det fungerar bra eller mindre bra för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag upplevde att elever med större behov ökade, därför ville jag veta mer om hur undervisning och miljö kan anpassas på bästa sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om praktisk inkludering – hur det ser ut i praktiken för elever med NPF och vad som går att göra för att öka inkluderingen. Avhandlingen bygger delvis på en intervention i syfte att stärka lärares inkluderingskompetens genom anpassningar i klassrummet. Konkret har lärare från tre skolor under en termin arbetat med professionsutvecklingsmodellen Lesson Study. Vidare har jag genom intervjuer med lärare, skolledare och elever undersökt upplevelse och effekt av social färdighetsträning för elever med NPF.

– Avhandlingen undersöker också styrkor och svagheter i lärmiljön för elever med NPF. I den här studien görs jämförelser mellan hur elever (från högstadiet och uppåt), föräldrar samt lärare skattar lärmiljön och hur inkluderande de tycker att lärmiljön är. Avhandlingen rymmer även en forskningsöversikt om anpassning av lärmiljön för elever med autism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste övergripande resultatet är att den psykosociala miljön kommer i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Samtidigt kan den psykosociala miljön stärkas med insatser som exempelvis med social färdighetsträning eller stärkt lärarförmåga för att upptäcka och förebygga för sociala utmaningar för elever med NPF.

– Interventionen med lärarna som arbetade med Lesson Study visar att även kortare insatser som denna på en termin, ger goda resultat. Här fick lärarna med sig en bredare repertoar att arbeta med för att stärka inkluderingen av elever med NPF. Det kan handla om att differentiera undervisningen mer eller enkla saker som att förse de här eleverna med steg-för-steg-guider.

– Ett annat viktigt resultat är att den generella kompetensen om NPF hos lärare behöver stärkas. Resultaten visar att lärare ofta tror att de gör anpassningar för att underlätta för elever med NPF, men enligt elever och föräldrar sker inte detta. Det kan vara till synes enkla vardagssaker som att förbereda eleverna för exempelvis grupparbeten eller att gå till matsalen. Lärare i de lägre årskurserna är bättre på det här medan lärare i de äldre årskurserna och gymnasieskolan inte alltid tänker på detta. I avhandlingen belyser jag även vikten av fler interventioner och riktade insatser som är explicit utformade för att stärka och förbättra inkludering för elever med NPF.

Vad överraskade dig?

– Främst att den psykosociala miljön inte får mer uppmärksamhet, särskilt bland äldre elever. Det tas nästan tar för givet att allt ska fungera, trots att man vet om vilka sociala svårigheter elever med NPF kan ha. Det förvånade mig också att lärare uttrycker att de vill stärka sin kompetens, men att de sällan får utrymme för detta. Kompetensutveckling riktat mot NPF är mer vanligt för speciallärare och specialpedagoger, men för inkludering i praktiken och en likvärdig skola behövs kompetensen bland all skolpersonal.

Vem har nytta av dina resultat?

– De flesta som arbetar i skolan, hela professionskedjan, från lärare till rektorer. Visserligen har några av studierna mer fokus på de äldre eleverna, men jag tror att resultaten är intressanta oavsett årskurs man undervisar i. Jag hoppas även att de som fattar beslut kring skolan och hur den ska utformas, var man behöver lägga tid och resurser, kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-05 09:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-01 16:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinar Aslan belyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett KBT-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Pojkar dominerar talutrymmet i klassrummet

Pojkar dominerar med råge talutrymmet i klassrummet, visar Nina Eliasson i sin forskning. Läraren vänder sig oftare till pojkar och ställer även den typ av slutna frågor som pojkar hellre svarar på.

Specialpedagogik en utmaning i glesbygdsskolor

Klasslärare i glesbygdsskolor får ofta hantera de specialpedagogiska utmaningarna på egen hand. Gerd Petterssons forskning vittnar om brist på resurser, hot om skolnedläggning och långa avstånd till specialpedagog och rektor.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.