Hoppa till sidinnehåll
Inkludering

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Publicerad:2022-07-05
Uppdaterad:2022-09-01
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Emma Leifler

Född 1972
Bor i Göteborg

Disputerade 2022-06-10
vid Karolinska Institutet

Avhandling

Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions

Lärare behöver mer kunskap om inkludering av elever med NPF. Det konstaterar Emma Leifler som forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare och specialpedagog i grunden och har i den rollen ofta funderat över vad i lärmiljön som gör att det fungerar bra eller mindre bra för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag upplevde att elever med större behov ökade, därför ville jag veta mer om hur undervisning och miljö kan anpassas på bästa sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om praktisk inkludering – hur det ser ut i praktiken för elever med NPF och vad som går att göra för att öka inkluderingen. Avhandlingen bygger delvis på en intervention i syfte att stärka lärares inkluderingskompetens genom anpassningar i klassrummet. Konkret har lärare från tre skolor under en termin arbetat med professionsutvecklingsmodellen Lesson Study. Vidare har jag genom intervjuer med lärare, skolledare och elever undersökt upplevelse och effekt av social färdighetsträning för elever med NPF.

– Avhandlingen undersöker också styrkor och svagheter i lärmiljön för elever med NPF. I den här studien görs jämförelser mellan hur elever (från högstadiet och uppåt), föräldrar samt lärare skattar lärmiljön och hur inkluderande de tycker att lärmiljön är. Avhandlingen rymmer även en forskningsöversikt om anpassning av lärmiljön för elever med autism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste övergripande resultatet är att den psykosociala miljön kommer i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Samtidigt kan den psykosociala miljön stärkas med insatser som exempelvis med social färdighetsträning eller stärkt lärarförmåga för att upptäcka och förebygga för sociala utmaningar för elever med NPF.

– Interventionen med lärarna som arbetade med Lesson Study visar att även kortare insatser som denna på en termin, ger goda resultat. Här fick lärarna med sig en bredare repertoar att arbeta med för att stärka inkluderingen av elever med NPF. Det kan handla om att differentiera undervisningen mer eller enkla saker som att förse de här eleverna med steg-för-steg-guider.

– Ett annat viktigt resultat är att den generella kompetensen om NPF hos lärare behöver stärkas. Resultaten visar att lärare ofta tror att de gör anpassningar för att underlätta för elever med NPF, men enligt elever och föräldrar sker inte detta. Det kan vara till synes enkla vardagssaker som att förbereda eleverna för exempelvis grupparbeten eller att gå till matsalen. Lärare i de lägre årskurserna är bättre på det här medan lärare i de äldre årskurserna och gymnasieskolan inte alltid tänker på detta. I avhandlingen belyser jag även vikten av fler interventioner och riktade insatser som är explicit utformade för att stärka och förbättra inkludering för elever med NPF.

Vad överraskade dig?

– Främst att den psykosociala miljön inte får mer uppmärksamhet, särskilt bland äldre elever. Det tas nästan tar för givet att allt ska fungera, trots att man vet om vilka sociala svårigheter elever med NPF kan ha. Det förvånade mig också att lärare uttrycker att de vill stärka sin kompetens, men att de sällan får utrymme för detta. Kompetensutveckling riktat mot NPF är mer vanligt för speciallärare och specialpedagoger, men för inkludering i praktiken och en likvärdig skola behövs kompetensen bland all skolpersonal.

Vem har nytta av dina resultat?

– De flesta som arbetar i skolan, hela professionskedjan, från lärare till rektorer. Visserligen har några av studierna mer fokus på de äldre eleverna, men jag tror att resultaten är intressanta oavsett årskurs man undervisar i. Jag hoppas även att de som fattar beslut kring skolan och hur den ska utformas, var man behöver lägga tid och resurser, kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev