Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Lärare behöver mer kunskap om inkludering av elever med NPF. Det konstaterar Emma Leifler som forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Emma Leifler
Emma Leifler

Född 1972
Bor i Göteborg

Disputerade 2022-06-10
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare och specialpedagog i grunden och har i den rollen ofta funderat över vad i lärmiljön som gör att det fungerar bra eller mindre bra för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag upplevde att elever med större behov ökade, därför ville jag veta mer om hur undervisning och miljö kan anpassas på bästa sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om praktisk inkludering – hur det ser ut i praktiken för elever med NPF och vad som går att göra för att öka inkluderingen. Avhandlingen bygger delvis på en intervention i syfte att stärka lärares inkluderingskompetens genom anpassningar i klassrummet. Konkret har lärare från tre skolor under en termin arbetat med professionsutvecklingsmodellen Lesson Study. Vidare har jag genom intervjuer med lärare, skolledare och elever undersökt upplevelse och effekt av social färdighetsträning för elever med NPF.

– Avhandlingen undersöker också styrkor och svagheter i lärmiljön för elever med NPF. I den här studien görs jämförelser mellan hur elever (från högstadiet och uppåt), föräldrar samt lärare skattar lärmiljön och hur inkluderande de tycker att lärmiljön är. Avhandlingen rymmer även en forskningsöversikt om anpassning av lärmiljön för elever med autism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste övergripande resultatet är att den psykosociala miljön kommer i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Samtidigt kan den psykosociala miljön stärkas med insatser som exempelvis med social färdighetsträning eller stärkt lärarförmåga för att upptäcka och förebygga för sociala utmaningar för elever med NPF.

– Interventionen med lärarna som arbetade med Lesson Study visar att även kortare insatser som denna på en termin, ger goda resultat. Här fick lärarna med sig en bredare repertoar att arbeta med för att stärka inkluderingen av elever med NPF. Det kan handla om att differentiera undervisningen mer eller enkla saker som att förse de här eleverna med steg-för-steg-guider.

– Ett annat viktigt resultat är att den generella kompetensen om NPF hos lärare behöver stärkas. Resultaten visar att lärare ofta tror att de gör anpassningar för att underlätta för elever med NPF, men enligt elever och föräldrar sker inte detta. Det kan vara till synes enkla vardagssaker som att förbereda eleverna för exempelvis grupparbeten eller att gå till matsalen. Lärare i de lägre årskurserna är bättre på det här medan lärare i de äldre årskurserna och gymnasieskolan inte alltid tänker på detta. I avhandlingen belyser jag även vikten av fler interventioner och riktade insatser som är explicit utformade för att stärka och förbättra inkludering för elever med NPF.

Vad överraskade dig?

– Främst att den psykosociala miljön inte får mer uppmärksamhet, särskilt bland äldre elever. Det tas nästan tar för givet att allt ska fungera, trots att man vet om vilka sociala svårigheter elever med NPF kan ha. Det förvånade mig också att lärare uttrycker att de vill stärka sin kompetens, men att de sällan får utrymme för detta. Kompetensutveckling riktat mot NPF är mer vanligt för speciallärare och specialpedagoger, men för inkludering i praktiken och en likvärdig skola behövs kompetensen bland all skolpersonal.

Vem har nytta av dina resultat?

– De flesta som arbetar i skolan, hela professionskedjan, från lärare till rektorer. Visserligen har några av studierna mer fokus på de äldre eleverna, men jag tror att resultaten är intressanta oavsett årskurs man undervisar i. Jag hoppas även att de som fattar beslut kring skolan och hur den ska utformas, var man behöver lägga tid och resurser, kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-05 09:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-01 16:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 4–5 maj eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser