Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Lärare behöver mer kunskap om inkludering av elever med NPF. Det konstaterar Emma Leifler som forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Emma Leifler
Emma Leifler

Född 1972
Bor i Göteborg

Disputerade 2022-06-10
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare och specialpedagog i grunden och har i den rollen ofta funderat över vad i lärmiljön som gör att det fungerar bra eller mindre bra för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag upplevde att elever med större behov ökade, därför ville jag veta mer om hur undervisning och miljö kan anpassas på bästa sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om praktisk inkludering – hur det ser ut i praktiken för elever med NPF och vad som går att göra för att öka inkluderingen. Avhandlingen bygger delvis på en intervention i syfte att stärka lärares inkluderingskompetens genom anpassningar i klassrummet. Konkret har lärare från tre skolor under en termin arbetat med professionsutvecklingsmodellen Lesson Study. Vidare har jag genom intervjuer med lärare, skolledare och elever undersökt upplevelse och effekt av social färdighetsträning för elever med NPF.

– Avhandlingen undersöker också styrkor och svagheter i lärmiljön för elever med NPF. I den här studien görs jämförelser mellan hur elever (från högstadiet och uppåt), föräldrar samt lärare skattar lärmiljön och hur inkluderande de tycker att lärmiljön är. Avhandlingen rymmer även en forskningsöversikt om anpassning av lärmiljön för elever med autism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste övergripande resultatet är att den psykosociala miljön kommer i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Samtidigt kan den psykosociala miljön stärkas med insatser som exempelvis med social färdighetsträning eller stärkt lärarförmåga för att upptäcka och förebygga för sociala utmaningar för elever med NPF.

– Interventionen med lärarna som arbetade med Lesson Study visar att även kortare insatser som denna på en termin, ger goda resultat. Här fick lärarna med sig en bredare repertoar att arbeta med för att stärka inkluderingen av elever med NPF. Det kan handla om att differentiera undervisningen mer eller enkla saker som att förse de här eleverna med steg-för-steg-guider.

– Ett annat viktigt resultat är att den generella kompetensen om NPF hos lärare behöver stärkas. Resultaten visar att lärare ofta tror att de gör anpassningar för att underlätta för elever med NPF, men enligt elever och föräldrar sker inte detta. Det kan vara till synes enkla vardagssaker som att förbereda eleverna för exempelvis grupparbeten eller att gå till matsalen. Lärare i de lägre årskurserna är bättre på det här medan lärare i de äldre årskurserna och gymnasieskolan inte alltid tänker på detta. I avhandlingen belyser jag även vikten av fler interventioner och riktade insatser som är explicit utformade för att stärka och förbättra inkludering för elever med NPF.

Vad överraskade dig?

– Främst att den psykosociala miljön inte får mer uppmärksamhet, särskilt bland äldre elever. Det tas nästan tar för givet att allt ska fungera, trots att man vet om vilka sociala svårigheter elever med NPF kan ha. Det förvånade mig också att lärare uttrycker att de vill stärka sin kompetens, men att de sällan får utrymme för detta. Kompetensutveckling riktat mot NPF är mer vanligt för speciallärare och specialpedagoger, men för inkludering i praktiken och en likvärdig skola behövs kompetensen bland all skolpersonal.

Vem har nytta av dina resultat?

– De flesta som arbetar i skolan, hela professionskedjan, från lärare till rektorer. Visserligen har några av studierna mer fokus på de äldre eleverna, men jag tror att resultaten är intressanta oavsett årskurs man undervisar i. Jag hoppas även att de som fattar beslut kring skolan och hur den ska utformas, var man behöver lägga tid och resurser, kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-05 09:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-08-08 10:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige! JUST NU! Save-the-date-pris 3 795 ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september.

Estetiska värden påverkar barnens lärande i NO

Lärare bör vara medvetna om barns användande av estetiska värdeomdömen och spontana metaforer i NO-undervisningen, eftersom de har betydelse för barnens möjlighet att följa med i undervisningen och för deras lärande. Det hävdar Britt Jakobson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.