Dela:

Lärare behövs i barnens musikaliska lekar

Pernilla Lagerlöf visar i sin studie kring ett digitalt musikprogram i förskola och fritidshem att barn behöver lärare för att aktiviteterna ska bli meningsfulla.

Pernilla Lagerlöf
Pernilla Lagerlöf

Född 1972
i Göteborg

Disputerade 2016-04-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Musical Play: Children interacting with and around music technology

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som förskollärare i många år och musik ligger mig varmt om hjärtat. Musikaktiviteter för barn betraktas ofta som ”fri lek” och något som vuxna helst inte ska lägga sig i. Det här kan skapa en osäkerhet hos oss vuxna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en del av ett tvärvetenskapligt större EU-projekt som kallas Miror (Musical Interaction Relying on Reflection) med avsikt att undersöka yngre barns användning av musikteknologier som syftar till att bidra till yngre barns musiklärande. Jag har studerat hur lärare och totalt 21 barn mellan fyra och åtta på en förskola och ett fritidshem interagerar med och i anslutning till detta program. Aktiviteten består av en programmerad synthesizer som svarar på det som spelas på instrumentet, ett slags datoriserad musikalisk kommunikation. Barnen deltog i aktiviteten både på egen hand och i grupp tillsammans med andra barn och i vissa fall tillsammans med en vuxen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att aktiviteten får en större och vidare mening för barnen när de får stöd av en vuxen. Läraren hjälper barnen att skapa förståelse men även intresse genom att sätta ord på och initiera lekar kring det som sker. Utan vuxen handledning försöker barnen ofta spela en melodi men spelandet avbryts genom att instrumentet svarar. Det här förvirrar de flesta barn som inte riktigt förstår poängen. Min slutsats är att en vuxens roll är väldigt viktig för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla för barn. Det skapas lätt en övertro på teknologin, att det är något som kan sättas i barnens händer utan vuxnas inblandning. Min studie visar att det kan behövas lite mer kritiskt tänkande här.

Vad överraskade dig?

– Att låtsasleken är så betydelsefull i barnens utforskande av instrumentet. De initieras ofta av läraren som skapar en lekfullhet kring aktiviteten, vilket sätter igång barnens egna lekar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar på förskola och fritidshem, mina resultat visar att de har en betydelsefull roll i barnens musikaliska lekar. Men de manar också till ett kritiskt förhållningssätt till teknologiska pedagogiska redskap för barn.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2016-04-11 15:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevers syn på kunskap inom musik efterfrågas inte

Elever i gymnasiet har en tydlig  bild av vad kunskap och lärande är när det gäller musik. Johan Nyberg förvånas av att elever upplever att de  inte har blivit tillfrågade om det, trots att de haft musik under hela grundskolan.

Fokus på konsert i ensembleundervisningen

Ensembleundervisningen i gymnasiet har ett tydligt mål – den avslutande konserten. Det medför att elever som har svårt att konkurrera på scen riskerar att hamna utanför, konstaterar Karl Asp i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer