Lärare bör inkluderas i skolförbättringsprojekt
Om skolförbättringsprojekt ska få varaktiga resultat måste de anpassas till lärarnas behov och gärna ta stöd av ett teoretiskt ramverk. Det visar Lisa Fohlins avhandling om lärares syn på innovationer för inkludering.

Bor i Stockholm
Född 1987
Disputerade 2025-01-31
vid Stockholms universitet
Teachers’ perceptions of barriers and facilitators in implementing innovations for inclusive education
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är förskollärare och deltog i en forskarskola som handlade om tidiga insatser i skolan. När jag läste på om forskning om förändringsarbete såg jag att det är väldigt svårt att åstadkomma varaktiga effekter – oftast håller förändringarna inte i sig när insatserna är avslutade. Därför blev jag intresserad av vilka faktorer som kan få dem att fungera långsiktigt.
Vad handlar avhandlingen om?
– I avhandlingen har jag undersökt lärares uppfattningar om vilka faktorer som har en positiv eller negativ påverkan på implementeringsprojekt – med fokus på pedagogiska program som ska stödja inkludering. Med hjälp av intervjuer och enkäter har jag följt lärare på en skola som arbetade med kooperativt lärande samt skolpersonal som deltog i det stora nationella programmet IBIS, Inkluderande beteendestöd i skolan.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att skolförändring är en process som måste göras stegvis – man kan inte bara kasta sig in i något, utan man måste ta sig tid att läsa in sig på det nya, fundera över vad det betyder i den egna verksamheten och testa olika lösningar kollegialt. I avhandlingen pratar jag om passform: det nya måste stämma överens med lärarnas sätt att undervisa, annars är det kanske inte ett bra projekt för just de lärarna.
– Min avhandling visar också att det teoretiska ramverk som jag har använt – Theoretical Domains Framework – fungerar bra för att identifiera viktiga faktorer vid implementeringsprojekt. Sådana ramverk tycker jag att skolor bör använda oftare, så att de inte bara fastnar i frågor om resurser och tid. Det finns så många andra faktorer att tänka på!
Skolförändring är en process som måste göras stegvis – man kan inte bara kasta sig in i något, utan man måste ta sig tid att läsa in sig på det nya, fundera över vad det betyder i den egna verksamheten och testa olika lösningar kollegialt.
Lisa Fohlin
Vad överraskade dig?
– Jag blir ständigt överraskad av hur svårt det är att bara fortsätta med något, trots att det fungerar och är kul. I början sa lärarna som arbetade med kooperativt lärande att de skulle vilja jobba på det sättet hela tiden. Vid det sista intervjutillfället tyckte de däremot att projektet var så jobbigt att de ville minska tiden från två till en dagar i veckan.
Vem har nytta av dina resultat?
– Alla som vill göra förändringar i skolan: skolledare, forskare och såklart lärare. Vi måste förstå att det inte räcker med god evidens för att implementera en innovation i skolan, utan lärarna behöver känna att den är lämplig och möjlig att genomföra i just deras undervisningskontext.
Relaterade länkar

Skolnärvaro
Åk F–Gy Att möta explosivt beteende i förskolan
Fsk 
