Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Lärare i skolutvecklingsprojekt har både kompetens och förmåga att tillgodose behoven hos elever med särskild begåvning. Det visar Elisabeth Mellroth som utforskat lärarnas perspektiv på undervisning för elever med särskild begåvning i det inkluderande klassrummet.

Elisabet Mellroth
Elisabet Mellroth

Född 1971
Bor på Hammarö

Disputerade 2018-12-10
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i matematik och kemi och redan när jag gick lärarutbildningen i början av under 90-talet började jag fundera över varför vi fick lära oss så lite om elever med särskilt begåvning jämfört med frågor kring elever som har svårt att lära sig. På en föreläsning vid matematikbiennalen flera år senare insåg jag att skolor i Europa ägnar betydligt mer uppmärksamhet åt särskilt begåvade elever jämfört med svenska skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvuddelen handlar om lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i den vanliga undervisningen. Jag har under ett år följt totalt 17 grundskolelärare i årskurs 1-9 från olika skolor som deltagit i ett skolutvecklingsprojekt om särskilt begåvade elever. Samtliga lärare är behöriga i ämnet matematik. Jag har videofilmat lärarnas diskussioner som jag sedan analyserat utifrån positioneringsteorin som är ett teoretiskt ramverk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att när lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever. Sett utifrån positioneringsteorin uttrycker sig lärarna i betydelse av skyldigheter kontra rättigheter. I diskussionerna kring skyldigheter lyfter lärarna vikten av att se sina elever, att kontinuerligt bedöma sina elever för att veta vad de behöver samt att sprida sina kunskaper om särskild begåvning vidare. I och med att lärarna ser detta som sin skyldighet är slutsatsen, utifrån positioneringsteorin, att de också har kompetens och makt att utföra detta.

– Lärarna uttrycker betydligt mer skyldigheter än rättigheter, men det som kommer fram via de uttryckta rättigheterna är intressant. I diskussionerna kring rättigheter lyser en sårbarhet igenom som bland annat handlar om att lärarna saknar stöd av ledningen. Konkret kan det vara brist på tid och resurser men också om att som lärare få bekräftelse för sin kompetens, och tillåtelse att använda denna, av sin chef.

– Lärarnas uttryckta möjligheter och svårigheter diskuteras också i avhandlingen. Vad gäller möjligheter framkommer det att lärarna har kompetens att se hur de kan inkludera elever med särskild begåvning genom att differentiera undervisningen. Med exempelvis väl designade uppgifter går det att inkludera elever med särskild begåvning utan att för den skull exkludera någon annan grupp. Sammanfattningsvis visar mina resultat att lärare som deltar i liknande skolutvecklingsprojekt har tillräcklig kompetens för att tillgodose behoven hos elever med särskild begåvning men att lärarna stundom saknar stöd och support från sina chefer.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av att lärarna inte uttrycker sina rättigheter i särskilt hög grad. När de gör det så handlar det om rättigheter i for av stöd och uppmuntran från skolledningen. Vidare framkom att lärarna, särskilt de i lägre årskurser, anser att de själva inte alltid hade kunskaper för att undervisa särskilt begåvade elever, men de ger själva en lösning genom att samverka mer med lärare i andra årskurser och stadier. Det här vittnar om att lärarna ser långt utanför sin egen årskurs och stadium.

– Vagt men ändå märkbart är att lärarnas omsorg för elever som har svårt i skolan kan utgöra en bromskloss för att bedriva en undervisning som inkluderar alla. Det här är en svår fråga men jag tror att om man är medveten om problemet blir det också lättare att diskutera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och skolledare som får direkt stöd i hur undervisningen kan utformas för att inkludera alla i klassrummet. Men också forskningen – mina resultat visar att det är betydelsefulla att lyfta in lärarnas perspektiv i forskning om särskilt begåvade elever.

Susanne Sawander

Foto: Karlstads universitet

Sidan publicerades 2018-12-05 14:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-12-12 13:45 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Should we screen kids’ genes to ‘predict’ how successful they’ll be in school?

Scientists feel we’re still far from that possibility, but new research could make it possible to spot the genetic patterns associated with educational performance.