Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Lärare i skolutvecklingsprojekt har både kompetens och förmåga att tillgodose behoven hos elever med särskild begåvning. Det visar Elisabeth Mellroth som utforskat lärarnas perspektiv på undervisning för elever med särskild begåvning i det inkluderande klassrummet.

Elisabet Mellroth
Elisabet Mellroth

Född 1971
Bor på Hammarö

Disputerade 2018-12-10
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i matematik och kemi och redan när jag gick lärarutbildningen i början av under 90-talet började jag fundera över varför vi fick lära oss så lite om elever med särskilt begåvning jämfört med frågor kring elever som har svårt att lära sig. På en föreläsning vid matematikbiennalen flera år senare insåg jag att skolor i Europa ägnar betydligt mer uppmärksamhet åt särskilt begåvade elever jämfört med svenska skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvuddelen handlar om lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i den vanliga undervisningen. Jag har under ett år följt totalt 17 grundskolelärare i årskurs 1-9 från olika skolor som deltagit i ett skolutvecklingsprojekt om särskilt begåvade elever. Samtliga lärare är behöriga i ämnet matematik. Jag har videofilmat lärarnas diskussioner som jag sedan analyserat utifrån positioneringsteorin som är ett teoretiskt ramverk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att när lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever. Sett utifrån positioneringsteorin uttrycker sig lärarna i betydelse av skyldigheter kontra rättigheter. I diskussionerna kring skyldigheter lyfter lärarna vikten av att se sina elever, att kontinuerligt bedöma sina elever för att veta vad de behöver samt att sprida sina kunskaper om särskild begåvning vidare. I och med att lärarna ser detta som sin skyldighet är slutsatsen, utifrån positioneringsteorin, att de också har kompetens och makt att utföra detta.

– Lärarna uttrycker betydligt mer skyldigheter än rättigheter, men det som kommer fram via de uttryckta rättigheterna är intressant. I diskussionerna kring rättigheter lyser en sårbarhet igenom som bland annat handlar om att lärarna saknar stöd av ledningen. Konkret kan det vara brist på tid och resurser men också om att som lärare få bekräftelse för sin kompetens, och tillåtelse att använda denna, av sin chef.

– Lärarnas uttryckta möjligheter och svårigheter diskuteras också i avhandlingen. Vad gäller möjligheter framkommer det att lärarna har kompetens att se hur de kan inkludera elever med särskild begåvning genom att differentiera undervisningen. Med exempelvis väl designade uppgifter går det att inkludera elever med särskild begåvning utan att för den skull exkludera någon annan grupp. Sammanfattningsvis visar mina resultat att lärare som deltar i liknande skolutvecklingsprojekt har tillräcklig kompetens för att tillgodose behoven hos elever med särskild begåvning men att lärarna stundom saknar stöd och support från sina chefer.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av att lärarna inte uttrycker sina rättigheter i särskilt hög grad. När de gör det så handlar det om rättigheter i for av stöd och uppmuntran från skolledningen. Vidare framkom att lärarna, särskilt de i lägre årskurser, anser att de själva inte alltid hade kunskaper för att undervisa särskilt begåvade elever, men de ger själva en lösning genom att samverka mer med lärare i andra årskurser och stadier. Det här vittnar om att lärarna ser långt utanför sin egen årskurs och stadium.

– Vagt men ändå märkbart är att lärarnas omsorg för elever som har svårt i skolan kan utgöra en bromskloss för att bedriva en undervisning som inkluderar alla. Det här är en svår fråga men jag tror att om man är medveten om problemet blir det också lättare att diskutera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och skolledare som får direkt stöd i hur undervisningen kan utformas för att inkludera alla i klassrummet. Men också forskningen – mina resultat visar att det är betydelsefulla att lyfta in lärarnas perspektiv i forskning om särskilt begåvade elever.

Susanne Sawander

Foto: Karlstads universitet

Sidan publicerades 2018-12-05 14:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-12-12 13:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Årets viktigaste konferens för dig som är intresserad av fördjupad kunskap inom det specialpedagogiska fältet. Lyssna till föreläsningar om bl.a. flickor och autism, språkstörning, dyslexivänlig skola genom god samverkan, att skapa ett gott samtalsklimat vid svåra samtal samt självreglerat lärande och scaffolding. Arrangeras i Stockholm 10-11 april och i Göteborg 2-3 maj - välkommen!

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen. Det menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Kartläggning av elevers syn på pris och miljökostnader

Caroline Ignell har utforskat gymnasielevers syn på miljöaspekter i prissättning. Resultaten visar att det finns stor potential att koppla ekonomiämnet till miljöfrågor och naturkunskap.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Doktorandhandledning framträder som en mycket avgörande faktor vid utnämningar av professorer, visar Sara Levander i sin avhandling. Hon har studerat vilket värde pedagogisk skicklighet tillskrivs vid anställning av lektorer och professorer.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervju: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

Mot en skapande förskola

För en lyckad digitalisering i förskolan är det avgörande att pedagogerna är engagerade och låter barnen skapa. Då kan barnen ta sin kreativitet med sig hem och risken minskar att plattor blir till digitala barnvakter, menar didaktikforskaren Susanne Kjällander.

Stöttar lärare i dagliga konfliktsituationer

Hallå Ilse Hakvoort, docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som tillsammans med Agneta Lundström vid Umeå universitet är aktuell med boken ”Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus”.

Pedro De Bruyckere: Det finns ett korn av sanning i varje lögn – Om “digitala infödingar”

Pedro de Bruyckere, utbildningsforskare och lärarutbildare från Gent, Belgien, tar sig an en av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning: den om Digitala infödingar.

How do we get middle school students excited about science? Make it hands-0n

The inquiry-based science curriculum at this middle school has students embracing a growth mindset, using technology purposefully and exploring their identities as scientists.