Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Lärare i skolutvecklingsprojekt har både kompetens och förmåga att tillgodose behoven hos elever med särskild begåvning. Det visar Elisabeth Mellroth som utforskat lärarnas perspektiv på undervisning för elever med särskild begåvning i det inkluderande klassrummet.

Elisabet Mellroth
Elisabet Mellroth

Född 1971
Bor på Hammarö

Disputerade 2018-12-10
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i matematik och kemi och redan när jag gick lärarutbildningen i början av under 90-talet började jag fundera över varför vi fick lära oss så lite om elever med särskilt begåvning jämfört med frågor kring elever som har svårt att lära sig. På en föreläsning vid matematikbiennalen flera år senare insåg jag att skolor i Europa ägnar betydligt mer uppmärksamhet åt särskilt begåvade elever jämfört med svenska skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvuddelen handlar om lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i den vanliga undervisningen. Jag har under ett år följt totalt 17 grundskolelärare i årskurs 1-9 från olika skolor som deltagit i ett skolutvecklingsprojekt om särskilt begåvade elever. Samtliga lärare är behöriga i ämnet matematik. Jag har videofilmat lärarnas diskussioner som jag sedan analyserat utifrån positioneringsteorin som är ett teoretiskt ramverk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att när lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever. Sett utifrån positioneringsteorin uttrycker sig lärarna i betydelse av skyldigheter kontra rättigheter. I diskussionerna kring skyldigheter lyfter lärarna vikten av att se sina elever, att kontinuerligt bedöma sina elever för att veta vad de behöver samt att sprida sina kunskaper om särskild begåvning vidare. I och med att lärarna ser detta som sin skyldighet är slutsatsen, utifrån positioneringsteorin, att de också har kompetens och makt att utföra detta.

– Lärarna uttrycker betydligt mer skyldigheter än rättigheter, men det som kommer fram via de uttryckta rättigheterna är intressant. I diskussionerna kring rättigheter lyser en sårbarhet igenom som bland annat handlar om att lärarna saknar stöd av ledningen. Konkret kan det vara brist på tid och resurser men också om att som lärare få bekräftelse för sin kompetens, och tillåtelse att använda denna, av sin chef.

– Lärarnas uttryckta möjligheter och svårigheter diskuteras också i avhandlingen. Vad gäller möjligheter framkommer det att lärarna har kompetens att se hur de kan inkludera elever med särskild begåvning genom att differentiera undervisningen. Med exempelvis väl designade uppgifter går det att inkludera elever med särskild begåvning utan att för den skull exkludera någon annan grupp. Sammanfattningsvis visar mina resultat att lärare som deltar i liknande skolutvecklingsprojekt har tillräcklig kompetens för att tillgodose behoven hos elever med särskild begåvning men att lärarna stundom saknar stöd och support från sina chefer.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av att lärarna inte uttrycker sina rättigheter i särskilt hög grad. När de gör det så handlar det om rättigheter i for av stöd och uppmuntran från skolledningen. Vidare framkom att lärarna, särskilt de i lägre årskurser, anser att de själva inte alltid hade kunskaper för att undervisa särskilt begåvade elever, men de ger själva en lösning genom att samverka mer med lärare i andra årskurser och stadier. Det här vittnar om att lärarna ser långt utanför sin egen årskurs och stadium.

– Vagt men ändå märkbart är att lärarnas omsorg för elever som har svårt i skolan kan utgöra en bromskloss för att bedriva en undervisning som inkluderar alla. Det här är en svår fråga men jag tror att om man är medveten om problemet blir det också lättare att diskutera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och skolledare som får direkt stöd i hur undervisningen kan utformas för att inkludera alla i klassrummet. Men också forskningen – mina resultat visar att det är betydelsefulla att lyfta in lärarnas perspektiv i forskning om särskilt begåvade elever.

Susanne Sawander

Foto: Karlstads universitet

Sidan publicerades 2018-12-05 14:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-12-12 13:45 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer