Tekniklärare saknar stöd vid bedömning

Lärare i ämnet teknik saknar stöd i bedömningsarbetet. Förutsättningarna för att lärare ska arbeta med bedömning på ett lärande sätt måste förbättras, visar Eva Hartell i sin avhandling.

Eva Hartell

Född 1973
i Nynäshamn

Disputerade 2015-03-06
vid Kungliga Tekniska högskolan


AVHANDLING
Assidere Necesse Est. Necessities and complexities regarding teachers’ assessment practices in technology education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i teknik, matematik och de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 4-9. I jobbet väcktes funderingar kring hur vi lärare lägger upp och riggar vår undervisning för att länka utlärt och inlärt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare i ämnet teknik arbetar med bedömning, dels det skriftliga omdömet, dels den formativa bedömningen i klassrummet. Jag har också tittat på hur lärarnas ser på sin egen bedömningspraktik, många lärare som undervisar i teknik har inte någon utbildning i teknik. Slutligen har jag undersökt vad lärare i teknik bedömer hos eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att tekniklärare är väldigt ensamma och saknar stöd i sin bedömningspraktik både från den egna skolledningen och från nationella styrdokument. Den gamla läroplanen gav exempelvis inga stödmaterial för bedömning i ämnet teknik, glädjande nog gör den nya läroplanen det. Tekniklärare saknar ofta arbetsmaterial och tvingas själva ta med saker hemifrån, en lärare vittnar om att skolan har åtta batterier för 28 elever. I 350 bedömningsdokument från fem olika kommuner som jag studerat saknas i de flesta fall ämnet teknik eller så finns ingen individuell information. Endast fem av 14 olika bedömningsmallar har med ämnet teknik. Samtidigt visar min studie en hög inrapporterad måluppfyllelse.

– Man kan fråga sig på vilka grunder som just dessa bedömningar gjorts. Ytterligare ett resultat visar att lärare med teknisk utbildning upplever sig ha bättre förmåga att arbeta med bedömning. Det gäller även de lärare som saknar lärarutbildning men har en teknisk utbildning. Min studie visar stor överensstämmelse mellan vad olika lärare fokuserar på när de bedömer digitala bedömningsportföljer.

Vad överraskade dig?

– Främst att situationen är så svår för landets lärare i teknik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i teknik och rektorer, jag hoppas de kan använda avhandlingen som underlag till en ämnesdiskussion för elevernas skull. Jag hoppas också att mina resultat kan sporra andra till vidare forskning i bedömning generellt och i ämnet.

Sidan publicerades 2015-03-23 11:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-16 15:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hur väl fungerar lärares bedömning?

Vilka styrkor och svagheter finns egentligen i lärares elevbedömning? Stefan Johansson har forskat om hur väl lärares bedömning fungerar i skolan. Han blev överraskad över hur stor roll lärarens utbildning spelade för en tillförlitlig bedömning.

Bedömning viktig faktor för inlärning

Bedömning pågår i det vardagliga arbetet i matematikklassrummen och stora möjligheter tilllärande ges när lärare och elever resonerar tillsammans på lektionen. Det visar Lisa BjörklundBoistrup i sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A MultimodalSocial Semiotic Study .

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?