Tekniklärare saknar stöd vid bedömning

Lärare i ämnet teknik saknar stöd i bedömningsarbetet. Förutsättningarna för att lärare ska arbeta med bedömning på ett lärande sätt måste förbättras, visar Eva Hartell i sin avhandling.

Eva Hartell
Eva Hartell

Född 1973
i Nynäshamn

Disputerade 2015-03-06
vid Kungliga Tekniska högskolan


AVHANDLING
Assidere Necesse Est. Necessities and complexities regarding teachers’ assessment practices in technology education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i teknik, matematik och de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 4-9. I jobbet väcktes funderingar kring hur vi lärare lägger upp och riggar vår undervisning för att länka utlärt och inlärt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare i ämnet teknik arbetar med bedömning, dels det skriftliga omdömet, dels den formativa bedömningen i klassrummet. Jag har också tittat på hur lärarnas ser på sin egen bedömningspraktik, många lärare som undervisar i teknik har inte någon utbildning i teknik. Slutligen har jag undersökt vad lärare i teknik bedömer hos eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att tekniklärare är väldigt ensamma och saknar stöd i sin bedömningspraktik både från den egna skolledningen och från nationella styrdokument. Den gamla läroplanen gav exempelvis inga stödmaterial för bedömning i ämnet teknik, glädjande nog gör den nya läroplanen det. Tekniklärare saknar ofta arbetsmaterial och tvingas själva ta med saker hemifrån, en lärare vittnar om att skolan har åtta batterier för 28 elever. I 350 bedömningsdokument från fem olika kommuner som jag studerat saknas i de flesta fall ämnet teknik eller så finns ingen individuell information. Endast fem av 14 olika bedömningsmallar har med ämnet teknik. Samtidigt visar min studie en hög inrapporterad måluppfyllelse.

– Man kan fråga sig på vilka grunder som just dessa bedömningar gjorts. Ytterligare ett resultat visar att lärare med teknisk utbildning upplever sig ha bättre förmåga att arbeta med bedömning. Det gäller även de lärare som saknar lärarutbildning men har en teknisk utbildning. Min studie visar stor överensstämmelse mellan vad olika lärare fokuserar på när de bedömer digitala bedömningsportföljer.

Vad överraskade dig?

– Främst att situationen är så svår för landets lärare i teknik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i teknik och rektorer, jag hoppas de kan använda avhandlingen som underlag till en ämnesdiskussion för elevernas skull. Jag hoppas också att mina resultat kan sporra andra till vidare forskning i bedömning generellt och i ämnet.

Sidan publicerades 2015-03-23 11:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-16 15:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hur väl fungerar lärares bedömning?

Vilka styrkor och svagheter finns egentligen i lärares elevbedömning? Stefan Johansson har forskat om hur väl lärares bedömning fungerar i skolan. Han blev överraskad över hur stor roll lärarens utbildning spelade för en tillförlitlig bedömning.

Bedömning viktig faktor för inlärning

Bedömning pågår i det vardagliga arbetet i matematikklassrummen och stora möjligheter tilllärande ges när lärare och elever resonerar tillsammans på lektionen. Det visar Lisa BjörklundBoistrup i sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A MultimodalSocial Semiotic Study .

Film bästa sättet för undervisning i livräddning

Hjärt- och lungräddning lärs bäst ut med filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för högstadieelever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Högskoleprovet under lupp


Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Många diskussioner när poesi blir film

Att göra film av poesi ökar elevers utrymme att uttrycka och tolka den litterära texten. Det visar Heidi Höglund som vill belysa andra sätt att visa sin kunskap, utöver det verbala språket.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.