Tekniklärare saknar stöd vid bedömning

Lärare i ämnet teknik saknar stöd i bedömningsarbetet. Förutsättningarna för att lärare ska arbeta med bedömning på ett lärande sätt måste förbättras, visar Eva Hartell i sin avhandling.

Eva Hartell
Eva Hartell

Född 1973
i Nynäshamn

Disputerade 2015-03-06
vid Kungliga Tekniska högskolan


AVHANDLING
Assidere Necesse Est. Necessities and complexities regarding teachers’ assessment practices in technology education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i teknik, matematik och de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 4-9. I jobbet väcktes funderingar kring hur vi lärare lägger upp och riggar vår undervisning för att länka utlärt och inlärt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare i ämnet teknik arbetar med bedömning, dels det skriftliga omdömet, dels den formativa bedömningen i klassrummet. Jag har också tittat på hur lärarnas ser på sin egen bedömningspraktik, många lärare som undervisar i teknik har inte någon utbildning i teknik. Slutligen har jag undersökt vad lärare i teknik bedömer hos eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att tekniklärare är väldigt ensamma och saknar stöd i sin bedömningspraktik både från den egna skolledningen och från nationella styrdokument. Den gamla läroplanen gav exempelvis inga stödmaterial för bedömning i ämnet teknik, glädjande nog gör den nya läroplanen det. Tekniklärare saknar ofta arbetsmaterial och tvingas själva ta med saker hemifrån, en lärare vittnar om att skolan har åtta batterier för 28 elever. I 350 bedömningsdokument från fem olika kommuner som jag studerat saknas i de flesta fall ämnet teknik eller så finns ingen individuell information. Endast fem av 14 olika bedömningsmallar har med ämnet teknik. Samtidigt visar min studie en hög inrapporterad måluppfyllelse.

– Man kan fråga sig på vilka grunder som just dessa bedömningar gjorts. Ytterligare ett resultat visar att lärare med teknisk utbildning upplever sig ha bättre förmåga att arbeta med bedömning. Det gäller även de lärare som saknar lärarutbildning men har en teknisk utbildning. Min studie visar stor överensstämmelse mellan vad olika lärare fokuserar på när de bedömer digitala bedömningsportföljer.

Vad överraskade dig?

– Främst att situationen är så svår för landets lärare i teknik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i teknik och rektorer, jag hoppas de kan använda avhandlingen som underlag till en ämnesdiskussion för elevernas skull. Jag hoppas också att mina resultat kan sporra andra till vidare forskning i bedömning generellt och i ämnet.

Sidan publicerades 2015-03-23 11:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-16 15:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hur väl fungerar lärares bedömning?

Vilka styrkor och svagheter finns egentligen i lärares elevbedömning? Stefan Johansson har forskat om hur väl lärares bedömning fungerar i skolan. Han blev överraskad över hur stor roll lärarens utbildning spelade för en tillförlitlig bedömning.

Bedömning viktig faktor för inlärning

Bedömning pågår i det vardagliga arbetet i matematikklassrummen och stora möjligheter tilllärande ges när lärare och elever resonerar tillsammans på lektionen. Det visar Lisa BjörklundBoistrup i sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A MultimodalSocial Semiotic Study .

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.