Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Ulrika B Anderssons forskning visar också att många elever behöver fortsatt stöd i avkodning även efter årskurs ett.

Ulrika B Andersson
Ulrika B Andersson

Född 1967
Bor i Loftahammar

Disputerade 2021-06-11
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Framåtsyftande bedömning i tidig läsundervisning: Teori och praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som lärare på lågstadiet hade formativ bedömning precis skrivits in i de nationella direktiven och det var mycket diskussion om vad begreppet egentligen innebär. Jag tyckte det var spännande men också svårt. Sedermera sökte jag mig tillbaka till universitetet just för att jag ville veta mer, undersöka olika bedömningsteoretiska perspektiv och nyttan med dem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utöver bedömningsfrågor har jag alltid varit intresserad av barns läsutveckling som ju utgör en stor del av lärares arbete i lågstadiet. Avhandlingen handlar om hur framåtsyftande bedömning, formativ bedömning och Response to intervention, (RTI) kan användas och används av lärare som underlag för pedagogiska åtgärder och anpassningar i tidig läsundervisning. I avhandlingen beskriver och analyserar jag olika möjliga effekter av lärares bedömningsarbete på elevers tidiga läsutveckling.

– Det är en sammanläggningsavhandling där den första artikeln är en teoretisk studie om formativ bedömning och RTI, artikel två och tre är kvalitativa studier där jag genom fokusgrupper och intervjuer undersöker lärares erfarenheter av framåtsyftande bedömning i läsundervisningen. Den fjärde artikeln är en kvantitativ studie där effekten av lärares läsundervisning studeras via elevresultat från avkodningstest (drygt 2700 elevers testresultat). Tillsammans belyser de och ger kunskap om framåtsyftande och hållbar bedömning i förhållande till tidig läsundervisning där jag menar att eleven och dennes behov måste vara vårt facit.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kunskaper om olika bedömningsteorier bidrar till lärarnas bedömningsarbete och professionella utveckling. Syftet med både formativ bedömning och RTI är att driva elevens utveckling framåt. Likväl finns aspekter som skiljer de båda teorierna åt, medan den sistnämnda är mer systematisk och standardiserad har formativ bedömning ett mer öppet förhållningssätt. Resultaten visar att båda formerna av bedömning kan komplettera varandra. Intervjuerna och samtalen med lärarna visar att de i avkodningsundervisningen kombinerar kognitiva tester med sociala bedömningsaspekter, exempelvis genom att låta vissa elever arbeta i par och andra enskilt, i syfte att individanpassa. Det framkom också att erfarna lärare använder bedömningsverktygen när de anser att det är relevant och att de i vissa lägen litar mer på sin professionalitet än verktyget. Mindre erfarna lärare använder bedömningsverktygen mer instrumentellt.

– Ett intressant resultat är att lärarna ofta låter eleverna göra samtliga tester som bedömningsverktygen erbjuder. Men lärarna använder inte alla testresultat, vilket innebär att lärare såväl som elever lägger tid och arbete på något som inte används. Jag menar att det finns skäl att fundera på hur bedömningsverktyg används för att utveckla elevernas läsning på kort och lång sikt.

– Avhandlingen belyser också kontextens betydelse för hur lärare använder bedömningsverktyg. Det handlar delvis om lärares professionella handlingsutrymme, det vill säga lärarens möjligheter och förutsättningar att göra sitt jobb – lära elever att läsa. Men också om vad eleven ägnar sin tid åt. Att göra lästest som läraren inte använder framstår inte som en hållbar bedömningspraktik, vare sig ur ett elev- eller lärarperspektiv. Den kvantitativa studien med drygt 2700 elever visar att det finns en relativt stor grupp elever som vid slutet av årskurs ett fortfarande har svårt med avkodning. Det visar att det är viktigt att följa upp undervisningen med återkommande avkodningsbedömning över tid.

Vad överraskade dig?

– Att en så förhållandevis stor grupp elever behövde fortsatt avkodningsträning i slutet av årskurs ett. Det är viktigt att testa elevens förmåga att avkoda för att få information om vad elever lärt sig men viktigast är ju att följa upp resultaten och fortsätta göra det så länge det behövs.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror många, allt från lärare till rektorer och skolledare. Men även mina kollegor på lärarutbildningen samt politiker med utbildningsansvar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-08-26 15:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat lässtrategier, genrepedagogik och organisationen av sva-ämnet utifrån de nya kursplanerna. Välj om du vill delta i Göteborg eller på webbkonferensen med samma innehåll. Föreläsningarna riktar sig till lärare i grundskola och gymnasium.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Att lära sig svenska – på bekostnad av persiska?

Den generaliserande bilden av att barn med annat modersmål än svenska har dåliga kunskaper i svenska får sig en rejäl törn i min avhandling, säger Barbro Hagberg-Persson: de förskolebarn jag har studerat, varav de flesta förvisso var födda här men som hade föräldrar med ett annat modersmål, hade en mycket hög svensk språknivå. Förklaringen är att de stötte på det svenska språket både tidigt och påtagligt genom förskolans verksamhet. Tyvärr finns risken att barnen lär sig svenska på bekostnad av sitt modersmål om de inte stöttas med modersmålsundervisning, säger Barbro Hagberg-Persson.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Pandemin väckte frågor om pedagogik

Pandemin har skapat lite av en pedagogisk identitetskris för folkhögskolan och lett till att folkhögskolepedagogiken kommit i fokus på ett nytt sätt. Det menar Alexandra Söderman, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, som skrivit en rapport om hur distansundervisningen lett till nya arbetssätt i folkhögskolan.

Forskning i praktiken ska bota matterädslan

Lärare och forskare samarbetar för att motverka rädsla och oro över matematik – och samtidigt få upp betygen. ”Lärare kan använda mer alternativa undervisningsmetoder, uppmuntra diskussioner och samtal och förklara att det inte finns något som är rätt eller fel svar”, säger forskaren Ingemar Karlsson.

Så blir du en bättre rektor – expertens åtta tips

Du som är nybliven rektor – skaffa en mentor! Du som är gammal i gamet – bli mentor! De råden ger Karin Jordås, chefsutvecklare och tidigare rektor.