Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Publicerad:2021-08-26
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Ulrika B Andersson

Född 1967
Bor i Loftahammar

Disputerade 2021-06-11
vid Linköpings universitet

Avhandling

Framåtsyftande bedömning i tidig läsundervisning: Teori och praktik

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Ulrika B Anderssons forskning visar också att många elever behöver fortsatt stöd i avkodning även efter årskurs ett.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som lärare på lågstadiet hade formativ bedömning precis skrivits in i de nationella direktiven och det var mycket diskussion om vad begreppet egentligen innebär. Jag tyckte det var spännande men också svårt. Sedermera sökte jag mig tillbaka till universitetet just för att jag ville veta mer, undersöka olika bedömningsteoretiska perspektiv och nyttan med dem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utöver bedömningsfrågor har jag alltid varit intresserad av barns läsutveckling som ju utgör en stor del av lärares arbete i lågstadiet. Avhandlingen handlar om hur framåtsyftande bedömning, formativ bedömning och Response to intervention, (RTI) kan användas och används av lärare som underlag för pedagogiska åtgärder och anpassningar i tidig läsundervisning. I avhandlingen beskriver och analyserar jag olika möjliga effekter av lärares bedömningsarbete på elevers tidiga läsutveckling.

– Det är en sammanläggningsavhandling där den första artikeln är en teoretisk studie om formativ bedömning och RTI, artikel två och tre är kvalitativa studier där jag genom fokusgrupper och intervjuer undersöker lärares erfarenheter av framåtsyftande bedömning i läsundervisningen. Den fjärde artikeln är en kvantitativ studie där effekten av lärares läsundervisning studeras via elevresultat från avkodningstest (drygt 2700 elevers testresultat). Tillsammans belyser de och ger kunskap om framåtsyftande och hållbar bedömning i förhållande till tidig läsundervisning där jag menar att eleven och dennes behov måste vara vårt facit.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kunskaper om olika bedömningsteorier bidrar till lärarnas bedömningsarbete och professionella utveckling. Syftet med både formativ bedömning och RTI är att driva elevens utveckling framåt. Likväl finns aspekter som skiljer de båda teorierna åt, medan den sistnämnda är mer systematisk och standardiserad har formativ bedömning ett mer öppet förhållningssätt. Resultaten visar att båda formerna av bedömning kan komplettera varandra. Intervjuerna och samtalen med lärarna visar att de i avkodningsundervisningen kombinerar kognitiva tester med sociala bedömningsaspekter, exempelvis genom att låta vissa elever arbeta i par och andra enskilt, i syfte att individanpassa. Det framkom också att erfarna lärare använder bedömningsverktygen när de anser att det är relevant och att de i vissa lägen litar mer på sin professionalitet än verktyget. Mindre erfarna lärare använder bedömningsverktygen mer instrumentellt.

– Ett intressant resultat är att lärarna ofta låter eleverna göra samtliga tester som bedömningsverktygen erbjuder. Men lärarna använder inte alla testresultat, vilket innebär att lärare såväl som elever lägger tid och arbete på något som inte används. Jag menar att det finns skäl att fundera på hur bedömningsverktyg används för att utveckla elevernas läsning på kort och lång sikt.

– Avhandlingen belyser också kontextens betydelse för hur lärare använder bedömningsverktyg. Det handlar delvis om lärares professionella handlingsutrymme, det vill säga lärarens möjligheter och förutsättningar att göra sitt jobb – lära elever att läsa. Men också om vad eleven ägnar sin tid åt. Att göra lästest som läraren inte använder framstår inte som en hållbar bedömningspraktik, vare sig ur ett elev- eller lärarperspektiv. Den kvantitativa studien med drygt 2700 elever visar att det finns en relativt stor grupp elever som vid slutet av årskurs ett fortfarande har svårt med avkodning. Det visar att det är viktigt att följa upp undervisningen med återkommande avkodningsbedömning över tid.

Vad överraskade dig?

– Att en så förhållandevis stor grupp elever behövde fortsatt avkodningsträning i slutet av årskurs ett. Det är viktigt att testa elevens förmåga att avkoda för att få information om vad elever lärt sig men viktigast är ju att följa upp resultaten och fortsätta göra det så länge det behövs.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror många, allt från lärare till rektorer och skolledare. Men även mina kollegor på lärarutbildningen samt politiker med utbildningsansvar.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev