Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Ulrika B Anderssons forskning visar också att många elever behöver fortsatt stöd i avkodning även efter årskurs ett.

Ulrika B Andersson
Ulrika B Andersson

Född 1967
Bor i Loftahammar

Disputerade 2021-06-11
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Framåtsyftande bedömning i tidig läsundervisning: Teori och praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som lärare på lågstadiet hade formativ bedömning precis skrivits in i de nationella direktiven och det var mycket diskussion om vad begreppet egentligen innebär. Jag tyckte det var spännande men också svårt. Sedermera sökte jag mig tillbaka till universitetet just för att jag ville veta mer, undersöka olika bedömningsteoretiska perspektiv och nyttan med dem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utöver bedömningsfrågor har jag alltid varit intresserad av barns läsutveckling som ju utgör en stor del av lärares arbete i lågstadiet. Avhandlingen handlar om hur framåtsyftande bedömning, formativ bedömning och Response to intervention, (RTI) kan användas och används av lärare som underlag för pedagogiska åtgärder och anpassningar i tidig läsundervisning. I avhandlingen beskriver och analyserar jag olika möjliga effekter av lärares bedömningsarbete på elevers tidiga läsutveckling.

– Det är en sammanläggningsavhandling där den första artikeln är en teoretisk studie om formativ bedömning och RTI, artikel två och tre är kvalitativa studier där jag genom fokusgrupper och intervjuer undersöker lärares erfarenheter av framåtsyftande bedömning i läsundervisningen. Den fjärde artikeln är en kvantitativ studie där effekten av lärares läsundervisning studeras via elevresultat från avkodningstest (drygt 2700 elevers testresultat). Tillsammans belyser de och ger kunskap om framåtsyftande och hållbar bedömning i förhållande till tidig läsundervisning där jag menar att eleven och dennes behov måste vara vårt facit.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kunskaper om olika bedömningsteorier bidrar till lärarnas bedömningsarbete och professionella utveckling. Syftet med både formativ bedömning och RTI är att driva elevens utveckling framåt. Likväl finns aspekter som skiljer de båda teorierna åt, medan den sistnämnda är mer systematisk och standardiserad har formativ bedömning ett mer öppet förhållningssätt. Resultaten visar att båda formerna av bedömning kan komplettera varandra. Intervjuerna och samtalen med lärarna visar att de i avkodningsundervisningen kombinerar kognitiva tester med sociala bedömningsaspekter, exempelvis genom att låta vissa elever arbeta i par och andra enskilt, i syfte att individanpassa. Det framkom också att erfarna lärare använder bedömningsverktygen när de anser att det är relevant och att de i vissa lägen litar mer på sin professionalitet än verktyget. Mindre erfarna lärare använder bedömningsverktygen mer instrumentellt.

– Ett intressant resultat är att lärarna ofta låter eleverna göra samtliga tester som bedömningsverktygen erbjuder. Men lärarna använder inte alla testresultat, vilket innebär att lärare såväl som elever lägger tid och arbete på något som inte används. Jag menar att det finns skäl att fundera på hur bedömningsverktyg används för att utveckla elevernas läsning på kort och lång sikt.

– Avhandlingen belyser också kontextens betydelse för hur lärare använder bedömningsverktyg. Det handlar delvis om lärares professionella handlingsutrymme, det vill säga lärarens möjligheter och förutsättningar att göra sitt jobb – lära elever att läsa. Men också om vad eleven ägnar sin tid åt. Att göra lästest som läraren inte använder framstår inte som en hållbar bedömningspraktik, vare sig ur ett elev- eller lärarperspektiv. Den kvantitativa studien med drygt 2700 elever visar att det finns en relativt stor grupp elever som vid slutet av årskurs ett fortfarande har svårt med avkodning. Det visar att det är viktigt att följa upp undervisningen med återkommande avkodningsbedömning över tid.

Vad överraskade dig?

– Att en så förhållandevis stor grupp elever behövde fortsatt avkodningsträning i slutet av årskurs ett. Det är viktigt att testa elevens förmåga att avkoda för att få information om vad elever lärt sig men viktigast är ju att följa upp resultaten och fortsätta göra det så länge det behövs.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror många, allt från lärare till rektorer och skolledare. Men även mina kollegor på lärarutbildningen samt politiker med utbildningsansvar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-08-26 15:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.