Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Ulrika B Anderssons forskning visar också att många elever behöver fortsatt stöd i avkodning även efter årskurs ett.

Ulrika B Andersson
Ulrika B Andersson

Född 1967
Bor i Loftahammar

Disputerade 2021-06-11
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Framåtsyftande bedömning i tidig läsundervisning: Teori och praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som lärare på lågstadiet hade formativ bedömning precis skrivits in i de nationella direktiven och det var mycket diskussion om vad begreppet egentligen innebär. Jag tyckte det var spännande men också svårt. Sedermera sökte jag mig tillbaka till universitetet just för att jag ville veta mer, undersöka olika bedömningsteoretiska perspektiv och nyttan med dem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utöver bedömningsfrågor har jag alltid varit intresserad av barns läsutveckling som ju utgör en stor del av lärares arbete i lågstadiet. Avhandlingen handlar om hur framåtsyftande bedömning, formativ bedömning och Response to intervention, (RTI) kan användas och används av lärare som underlag för pedagogiska åtgärder och anpassningar i tidig läsundervisning. I avhandlingen beskriver och analyserar jag olika möjliga effekter av lärares bedömningsarbete på elevers tidiga läsutveckling.

– Det är en sammanläggningsavhandling där den första artikeln är en teoretisk studie om formativ bedömning och RTI, artikel två och tre är kvalitativa studier där jag genom fokusgrupper och intervjuer undersöker lärares erfarenheter av framåtsyftande bedömning i läsundervisningen. Den fjärde artikeln är en kvantitativ studie där effekten av lärares läsundervisning studeras via elevresultat från avkodningstest (drygt 2700 elevers testresultat). Tillsammans belyser de och ger kunskap om framåtsyftande och hållbar bedömning i förhållande till tidig läsundervisning där jag menar att eleven och dennes behov måste vara vårt facit.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kunskaper om olika bedömningsteorier bidrar till lärarnas bedömningsarbete och professionella utveckling. Syftet med både formativ bedömning och RTI är att driva elevens utveckling framåt. Likväl finns aspekter som skiljer de båda teorierna åt, medan den sistnämnda är mer systematisk och standardiserad har formativ bedömning ett mer öppet förhållningssätt. Resultaten visar att båda formerna av bedömning kan komplettera varandra. Intervjuerna och samtalen med lärarna visar att de i avkodningsundervisningen kombinerar kognitiva tester med sociala bedömningsaspekter, exempelvis genom att låta vissa elever arbeta i par och andra enskilt, i syfte att individanpassa. Det framkom också att erfarna lärare använder bedömningsverktygen när de anser att det är relevant och att de i vissa lägen litar mer på sin professionalitet än verktyget. Mindre erfarna lärare använder bedömningsverktygen mer instrumentellt.

– Ett intressant resultat är att lärarna ofta låter eleverna göra samtliga tester som bedömningsverktygen erbjuder. Men lärarna använder inte alla testresultat, vilket innebär att lärare såväl som elever lägger tid och arbete på något som inte används. Jag menar att det finns skäl att fundera på hur bedömningsverktyg används för att utveckla elevernas läsning på kort och lång sikt.

– Avhandlingen belyser också kontextens betydelse för hur lärare använder bedömningsverktyg. Det handlar delvis om lärares professionella handlingsutrymme, det vill säga lärarens möjligheter och förutsättningar att göra sitt jobb – lära elever att läsa. Men också om vad eleven ägnar sin tid åt. Att göra lästest som läraren inte använder framstår inte som en hållbar bedömningspraktik, vare sig ur ett elev- eller lärarperspektiv. Den kvantitativa studien med drygt 2700 elever visar att det finns en relativt stor grupp elever som vid slutet av årskurs ett fortfarande har svårt med avkodning. Det visar att det är viktigt att följa upp undervisningen med återkommande avkodningsbedömning över tid.

Vad överraskade dig?

– Att en så förhållandevis stor grupp elever behövde fortsatt avkodningsträning i slutet av årskurs ett. Det är viktigt att testa elevens förmåga att avkoda för att få information om vad elever lärt sig men viktigast är ju att följa upp resultaten och fortsätta göra det så länge det behövs.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror många, allt från lärare till rektorer och skolledare. Men även mina kollegor på lärarutbildningen samt politiker med utbildningsansvar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-08-26 15:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.