Lärare kompenserar för AI:s tillkortakommanden
Artificiell intelligens, AI, kan komplicera i stället för att förenkla lärares arbete, samt är beroende av lärarnas kunskaper. Det visar Katarina Sperlings avhandling om hur AI införs och används i svensk skola.

Bor i Norrköping
Född 1976
Disputerade 2025-01-31
vid Linköpings universitet
BEYOND F(AI)TH. The introduction and materialisation of artificial intelligence in schools
Varför blev du intresserad av ämnet?
– I mina roller som utställningsproducent och utbildningsstrateg har jag alltid varit intresserad av hur teknik kan hjälpa oss att förstå komplexa saker. När jag år 2019 blev involverad i ett EU-projekt om digitala lärresurser såg jag att AI lyftes fram som en teknik som verkligen kan förbättra skolan. Då undrade jag: Hur fungerar det i praktiken då?
Vad handlar avhandlingen om?
– Min avhandling undersöker hur AI-baserade teknologier införs och används i skolan och vilka konsekvenser det får för lärarnas arbete. Jag har genomfört tre fältstudier i grund- och gymnasieskolor som arbetade med ett adaptivt läromedel i matematik, en AI-driven lärplattform och en app för elevers välmående. Jag har även gjort en litteraturstudie om lärares professionella kunskaper om AI, så kallad AI-litteracitet. Avhandlingen utgår från aktör-nätverksteori, som beskriver hur teknologi uppstår i ett samspel mellan det materiella och det sociala.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att införandet av AI i skolan är ett komplext och föränderligt fenomen, som kräver ganska mycket arbete av lärarna: de behöver experimentera, anpassa sig och kompensera för teknikens tillkortakommanden. Tekniken är alltså beroende av lärarnas kunskaper om undervisning och sina elever – något som blir osynligt eller underskattas i diskussionerna om AI.
– När lärare inte följer anvisningarna från tekniken tolkas det ofta som en brist på digital kompetens, men det kan lika gärna vara ett uttryck för professionellt omdöme. Den här tekniken kommer alltid vara lite trubbig och kontextlös. Trots det förutsätter man att den förstår eleverna bättre än lärare med deras närvaro, utbildning och erfarenhet.
Tekniken är alltså beroende av lärarnas kunskaper om undervisning och sina elever – något som blir osynligt eller underskattas i diskussionerna om AI.
Katarina Sperling
Vad överraskade dig?
– Att lärarna som jag studerade fortsatte att tro att AI kan revolutionera skolan, trots att tekniken inte fungerade så bra i deras egen undervisning. Dessutom vet vi att det finns många etiska dilemman kopplade till AI: energiåtgång, utnyttjande av underbetald arbetskraft, problem med tillförlitlighet samt frågor om ansvar och personlig integritet.
Vem har nytta av dina resultat?
– Min avhandling är den första som handlar om AI i skolan ur ett svenskt perspektiv, vilket förhoppningsvis har ett värde för framtida forskning. Jag hoppas också att den kan bidra med kunskap till lärare, lärarutbildare, skolledare, beslutsfattare och alla andra professioner som handlar om mellanmänskliga relationer. Vi behöver förhålla oss kritiskt till tekniken, och man kan tänka sig att den skulle kunna användas på andra sätt som ger större utrymme för det professionella omdömet.
Relaterade länkar

Skolnärvaro
Åk F–Gy Att möta explosivt beteende i förskolan
Fsk 
