2015-06-10 15:32  833 Dela:

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att få till ett framgångsrikt förändringsarbete måste det finnas en möjlighet för lärare att själva utveckla och forma sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det visar Linda Barmans forskning om lärare inom högre utbildning.

Linda Barman
Linda Barman

Född 1972
i Göteborg

Disputerade 2015-03-20
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Striving for autonomy. Health sciences teachers' enactment of policy

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare inom högre utbildning och har bland annat jobbat med utvecklingsarbete på KI i många år. När jag arbetade med kompetensutveckling av lärare upptäckte jag att det inte räcker med att lärare får ökade kunskaper om olika modeller eller teorier om inte strukturerna, i det här fallet universitetets organisation,gynnar det arbetssättet eller verkar för något annat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare tar till sig olika utbildningsdirektiv, hur de tolkar olika policys men framförallt vad de gör av det i praktiken. Ett stort fokus i avhandlingen har legat på förändringar i och med Bolognareformen. I samband med den införde universiteten en målbaserad utbildning. Jag har tittat på hur lärare har formulerat lärandemål, hur de har organiserat examinationsformer och på vilket sätt de har bedömt studenters lärande.

– Jag har också tittat på utvecklingen av bedömningskriterier i kölvattnet av reformen. Jag har studerat lärare inom medicin- och vårdområdet. En del är forskare och en del är kliniker inom hälso- och sjukvården, som även undervisar. Den viktigaste skillnaden mellan högre utbildning och skolan är att lärarna inom högre utbildning oftast inte har någon pedagogik med sig. Många har valt att bli forskare eller kliniker – undervisningen är något sekundärt för dem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De övergripande resultaten visar att om vi ska få till ett framgångsrikt förändringsarbete i praktiken så handlar det om att sätta ramar på policynivå, och till det behövs ett pedagogiskt stöd. Men det måste finnas en öppenhet för lärare att själva utveckla och forma sin undervisning. Om utvecklingen av undervisning och kurser görs utifrån lärares kunskaper om vad som gynnar lärande, gärna i samarbete lärare emellan, visar mina resultat att vi kan nå en utveckling. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme.

– Ett annat viktigt resultat är att det inte räcker med att enskilda lärare ökar sina kunskaper för att få till en kvalitetsutveckling, hela lärarlag behöver göra det tillsammans. Man måste utveckla de sammanhang där lärare verkar, den lokala kulturen, och på så sätt låta lärarna utveckla ett gemensamt pedagogiskt språk, först då kan man genomföra genomgripande förändringar.

Vad överraskade dig?

– Bland annat att reformen som sådan, trycket ovanifrån, var en viktig förutsättning för att många lärare inom högre utbildning skulle kompetensutveckla sig pedagogiskt men också att de största motståndarna till reformen var de som strävade efter att följa det nya regelverket mest.

Vem har nytta av dina resultat

– Personer som driver utveckling, framförallt av högre utbildning. Resultaten kan ha bäring på utbildning generellt men särskilt när det gäller kvalitetsutveckling och kvalitetskontroll. Jag tror även att lärare inom andra stadier kan känna igen sig i exempelvis vad det innebär att utveckla bedömningskriterier.

 

Sidan publicerades 2015-06-10 15:32 av John Miller


Relaterat

Utveckling av skolmiljöer ger möjligheter till lärande

Jag är inte främst intresserad av hur skolmiljöerna har sett ut tidigare eller vilka problem de har orsakat, för det vet vi redan, säger Alan Schürer. Jag är intresserad av hur man faktiskt kan FÖRÄNDRA skolmiljön – och om det finns någon möjlighet för eleverna att lära sig något i samma veva. Och det finns det, visar hans avhandling.

Reformarbete blir sällan som det är tänkt…

När skolan ska genomföra reformprocesser omtolkas de nationella intentionerna på mellannivå, både av kommun-tjänstemän och av de verksamma i skolan. Jan Håkansson har tittat på möjligheter till fördjupat lärande hos de lärare och rektorer som deltagit i ett utvecklingsarbete, och säger att lokala villkor och möjligheter till kommunikation har stor betydelse för ett positivt utfall.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.