Dela:

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att få till ett framgångsrikt förändringsarbete måste det finnas en möjlighet för lärare att själva utveckla och forma sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det visar Linda Barmans forskning om lärare inom högre utbildning.

Linda Barman
Linda Barman

Född 1972
i Göteborg

Disputerade 2015-03-20
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Striving for autonomy. Health sciences teachers' enactment of policy

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare inom högre utbildning och har bland annat jobbat med utvecklingsarbete på KI i många år. När jag arbetade med kompetensutveckling av lärare upptäckte jag att det inte räcker med att lärare får ökade kunskaper om olika modeller eller teorier om inte strukturerna, i det här fallet universitetets organisation,gynnar det arbetssättet eller verkar för något annat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare tar till sig olika utbildningsdirektiv, hur de tolkar olika policys men framförallt vad de gör av det i praktiken. Ett stort fokus i avhandlingen har legat på förändringar i och med Bolognareformen. I samband med den införde universiteten en målbaserad utbildning. Jag har tittat på hur lärare har formulerat lärandemål, hur de har organiserat examinationsformer och på vilket sätt de har bedömt studenters lärande.

– Jag har också tittat på utvecklingen av bedömningskriterier i kölvattnet av reformen. Jag har studerat lärare inom medicin- och vårdområdet. En del är forskare och en del är kliniker inom hälso- och sjukvården, som även undervisar. Den viktigaste skillnaden mellan högre utbildning och skolan är att lärarna inom högre utbildning oftast inte har någon pedagogik med sig. Många har valt att bli forskare eller kliniker – undervisningen är något sekundärt för dem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De övergripande resultaten visar att om vi ska få till ett framgångsrikt förändringsarbete i praktiken så handlar det om att sätta ramar på policynivå, och till det behövs ett pedagogiskt stöd. Men det måste finnas en öppenhet för lärare att själva utveckla och forma sin undervisning. Om utvecklingen av undervisning och kurser görs utifrån lärares kunskaper om vad som gynnar lärande, gärna i samarbete lärare emellan, visar mina resultat att vi kan nå en utveckling. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme.

– Ett annat viktigt resultat är att det inte räcker med att enskilda lärare ökar sina kunskaper för att få till en kvalitetsutveckling, hela lärarlag behöver göra det tillsammans. Man måste utveckla de sammanhang där lärare verkar, den lokala kulturen, och på så sätt låta lärarna utveckla ett gemensamt pedagogiskt språk, först då kan man genomföra genomgripande förändringar.

Vad överraskade dig?

– Bland annat att reformen som sådan, trycket ovanifrån, var en viktig förutsättning för att många lärare inom högre utbildning skulle kompetensutveckla sig pedagogiskt men också att de största motståndarna till reformen var de som strävade efter att följa det nya regelverket mest.

Vem har nytta av dina resultat

– Personer som driver utveckling, framförallt av högre utbildning. Resultaten kan ha bäring på utbildning generellt men särskilt när det gäller kvalitetsutveckling och kvalitetskontroll. Jag tror även att lärare inom andra stadier kan känna igen sig i exempelvis vad det innebär att utveckla bedömningskriterier.

 

Sidan publicerades 2015-06-10 15:32 av John Miller


Relaterat

Utveckling av skolmiljöer ger möjligheter till lärande

Jag är inte främst intresserad av hur skolmiljöerna har sett ut tidigare eller vilka problem de har orsakat, för det vet vi redan, säger Alan Schürer. Jag är intresserad av hur man faktiskt kan FÖRÄNDRA skolmiljön – och om det finns någon möjlighet för eleverna att lära sig något i samma veva. Och det finns det, visar hans avhandling.

Reformarbete blir sällan som det är tänkt…

När skolan ska genomföra reformprocesser omtolkas de nationella intentionerna på mellannivå, både av kommun-tjänstemän och av de verksamma i skolan. Jan Håkansson har tittat på möjligheter till fördjupat lärande hos de lärare och rektorer som deltagit i ett utvecklingsarbete, och säger att lokala villkor och möjligheter till kommunikation har stor betydelse för ett positivt utfall.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.