Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Förskollärarnas syfte är pedagogisk aktivitet men för barnen handlar det mest om att spela. Vad är det egentligen som sker när digitala verktyg förs in i förskolan? Malin Nilsen har forskat i ämnet och finner att barn och pedagoger har olika perspektiv på den digitala tekniken.

Malin Nilsen
Malin Nilsen

Född 1974
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-11-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärare på förskoleprogrammet men har en bakgrund som förskollärare. I den rollen var jag en av dem mest entusiastiska när den digitala tekniken kom in i förskolan. Men jag upptäckte ganska snart att lärare och barn ofta hade helt olika perspektiv på vad vill höll på med när vi använde digitala verktyg. Barnen tolkade aktiviteter på plattor och appar som spel medan vår intention var att skapa pedagogiska aktiviteter. Det här väckte intresset av att ta reda på vad som faktiskt händer när digitala verktyg förs in i förskolan.

– De senaste årens debatt kring digital teknik i förskolan har varit extremt polariserad. Vissa pekar på stora risker, andra på fantastiska möjligheter. Problemet, som jag ser det, är att det saknas en diskussion om allt däremellan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger primärt på videofilmer från två förskolor med totalt 42 barn i åldern 1,5 till fem år, samt sex förskollärare. Jag har filmat aktiviteter som görs både med digitala och analoga verktyg. I avhandlingen ingår också ett designexperiment där förskolebarn spelar memory både på det klassiska sättet med träbrickor samt med en digital version. Här är avsikten att undersöka hur de olika spelsätten påverkar barnens lek, samtal, sätt att interagera.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det jag själv såg på förskolan stämmer: Barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att det är svårt för pedagogerna att skapa en gemensam förståelse vad det tänkta syftet är. Ett tydligt exempel är när barnen spelar digitalt sudoku. Lärarna har en intention om en pedagogisk aktivitet kring siffror och lösningsstrategier medan barnen slumpvis testar olika siffror genom att ”dra-och-släppa-teknik” och håller på tills de lyckas, utan djupare eftertanke eller reflektion. När lärarna ber barnen att koncentrera sig och just tänka efter tappar barnen snabbt intresset och ber om att få gå. Kort sagt, barn och lärare har helt olika agendor och när barnen inte får göra på sitt sätt vill de hellre göra något annat. En slutsats att dra är att barns agens är en viktig faktor att ta hänsyn till vid digitala aktiviteter, ju mer de får vara med och bestämma, desto mer delaktiga blir de.

– Ett annat resultat är att de appar som används i förskolan rent generellt är dåliga. De är designade för att spela snarare än att lära, oftast genom tekniken att dra och släppa, vilket manar till slumpvist testande och att man kan ta sig vidare till nästa nivå utan att ha förstått. I videofilmerna framkommer också att digitala spel ofta får ersätta analoga varianter av samma lek eller spel, exempelvis pussel, memory eller affärslek.

– Designexperimentet med memory visar på stora skillnader mellan det analoga och digitala spelet. I det analoga memoryt ägnar barnen mycket tid åt samtal och fysiskt samspel kring turordning, vem som blandar och lägger ut och hur korten placeras. Här finns också utrymme för fysisk manipulation då barnen tjuvkikar och gömmer kort för varandra. Tävlingsinslaget är påtagligt och spelet blir därmed också något av en social utmaning, inte minst i konsten att vinna och förlora. I det motsvarande digitala spelet utvecklas ingen större social aktivitet, barnen spelar en i taget och går ofta iväg och gör något annat i väntan på sin tur. Tävlingsmomentet blir heller inte lika påtagligt. Jag vill understryka att jag inte gör någon värdering huruvida det ena sättet är bättre än det andra. Min avsikt är att belysa att aktiviteterna blir helt olika och att det är viktigt att vara medveten om det.

Vad överraskade dig?

– Hur betydelsefull läraren är för att stötta barnen i digitala aktiviteter för att de ska blir meningsfulla. Som förskollärare var jag som sagt extremt positiv till digital teknik och såg den som bärare av en massa möjligheter. Men mina resultat pekar på ett stort behov av en kritisk diskussion om hur digital teknik i förskolan används men också om hur lärarnas roll kan stärkas i detta arbete. I dag finns den digitala tekniken i de flesta förskolor men många lärare saknar möjlighet att få ta del av både fortutbildning och stöd för hur den bäst används.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att framför allt förskollärare men även lärare i skolans första år kan ha det. Vidare skolledare och de som arbetar med policyfrågor. Min erfarenhet är att det ofta fokuseras på själva tekniken, alla prylarna, snarare än på lärarna och deras kompetens, samt att digitaliseringen i förskolan måste baseras på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-11-20 11:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-22 12:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lågstadiet, 12-13 mars 2019, Stockholm

Du som lärare i årskurs 1-3 är en viktig person i elevernas utveckling. På vår efterfrågade konferens kan du lyssna till föreläsningar om hjärnan och inlärning, källkritik för yngre elever, undervisning i NO och hållbar utveckling, bedömningsprocessen i lägre årskurser och SO-inspiration!

Förskoleklassen, 31 januari-1 februari i Stockholm

Två viktiga dagar för dig som arbetar i förskoleklassen! Ta del av föreläsningar om bl.a. kartläggning om språklig medvetenhet, problemlösning i matematiken, lågaffektivt bemötande, digitalt lärande, källkritik med yngre barn och mycket mer. Välkommen!

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats