Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det konstaterar Christina Svensson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har arbetat i många år inom både förskola och skola där jag undervisat i matematik och NO. I Malmö stad har jag även arbetat med olika kompetensutvecklingsinsatser för lärare. Härigenom väcktes också nyfikenheten kring vad det är som gör att lärande sker och vad som gör att det inte sker. Vilka kompetensutvecklingsinsatser påverkar lärarnas undervisning? De här frågorna ledde mig sedan vidare till forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av fyra delstudier som på olika sätt belyser professionsutveckling inom matematikundervisning. I två av studierna får studenter inom lärarutbildningen tagit del av filmer som visar barn och elever som i lek och undervisningssituationer utvecklar matematiska kunskaper. Här har jag undersökt om studenterna kan specificera vilka matematikkunskaper som barnen och eleverna utvecklar. I de två övriga studierna har jag följt yrkesverksamma förskollärare och lärare som i kollegiala samtal tar del och diskuterar eget inspelat material där barnen och eleverna utvecklar olika matematiska kunskaper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Samtliga studier visar att det inte räcker med att lärare och lärarstudenter samtalar och diskuterar didaktik. För att få syn på barnen och elevernas lärande krävs också ett gemensamt professionellt ämnes- och ämnesdidaktiskt språk. Men mina resultat visar att detta ofta saknas, både bland lärarstudenterna och de yrkesverksamma lärarna som deltog i studierna. Det var svårt för både studenter och lärare att fånga in vilka kunskaper som barnen och eleverna utvecklade.

– I en av studierna med lärarstudenterna var det först vid den fjärde lektionen av totalt fem som studenterna förstod vilka matematiska kunskaper som barnen och eleverna utvecklade. Det skedde efter att studenterna hade fått ämnesundervisning i matematik. Det här resultatet vittnar om att lärarstudenter behöver få undervisning i matematikdidaktik och matematiskt ämnesinnehåll samtidigt. Sammanfattningsvis visar studien att när lärare och lärarstudenter utvecklar sitt professionella språk, ökar förståelsen för och kunskapen om elevernas lärande.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av lärarstudenternas svårigheter att få fatt i barnen och elevernas matematiska förståelse. Det som studenterna fångade upp var mestadels relativt ytliga kunskaper. Det visar också hur svårt det är att undervisa om detta på lärarutbildningen. Samtidigt var det tydligt att ju mer tillgång till ett professionellt språk som studenterna hade, desto mer fick de syn på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både yrkesverksamma och blivande lärare kan ha det, men även skolledare och skolhuvudmän. Vidare tänker jag att resultaten kan vara till nytta för skolmyndigheter och de som arbetar med lärares professionsutveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-04 15:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-05 21:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs med Pär Sahlin – Cirkelmodellen!

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer