Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det konstaterar Christina Svensson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har arbetat i många år inom både förskola och skola där jag undervisat i matematik och NO. I Malmö stad har jag även arbetat med olika kompetensutvecklingsinsatser för lärare. Härigenom väcktes också nyfikenheten kring vad det är som gör att lärande sker och vad som gör att det inte sker. Vilka kompetensutvecklingsinsatser påverkar lärarnas undervisning? De här frågorna ledde mig sedan vidare till forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av fyra delstudier som på olika sätt belyser professionsutveckling inom matematikundervisning. I två av studierna får studenter inom lärarutbildningen tagit del av filmer som visar barn och elever som i lek och undervisningssituationer utvecklar matematiska kunskaper. Här har jag undersökt om studenterna kan specificera vilka matematikkunskaper som barnen och eleverna utvecklar. I de två övriga studierna har jag följt yrkesverksamma förskollärare och lärare som i kollegiala samtal tar del och diskuterar eget inspelat material där barnen och eleverna utvecklar olika matematiska kunskaper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Samtliga studier visar att det inte räcker med att lärare och lärarstudenter samtalar och diskuterar didaktik. För att få syn på barnen och elevernas lärande krävs också ett gemensamt professionellt ämnes- och ämnesdidaktiskt språk. Men mina resultat visar att detta ofta saknas, både bland lärarstudenterna och de yrkesverksamma lärarna som deltog i studierna. Det var svårt för både studenter och lärare att fånga in vilka kunskaper som barnen och eleverna utvecklade.

– I en av studierna med lärarstudenterna var det först vid den fjärde lektionen av totalt fem som studenterna förstod vilka matematiska kunskaper som barnen och eleverna utvecklade. Det skedde efter att studenterna hade fått ämnesundervisning i matematik. Det här resultatet vittnar om att lärarstudenter behöver få undervisning i matematikdidaktik och matematiskt ämnesinnehåll samtidigt. Sammanfattningsvis visar studien att när lärare och lärarstudenter utvecklar sitt professionella språk, ökar förståelsen för och kunskapen om elevernas lärande.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av lärarstudenternas svårigheter att få fatt i barnen och elevernas matematiska förståelse. Det som studenterna fångade upp var mestadels relativt ytliga kunskaper. Det visar också hur svårt det är att undervisa om detta på lärarutbildningen. Samtidigt var det tydligt att ju mer tillgång till ett professionellt språk som studenterna hade, desto mer fick de syn på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både yrkesverksamma och blivande lärare kan ha det, men även skolledare och skolhuvudmän. Vidare tänker jag att resultaten kan vara till nytta för skolmyndigheter och de som arbetar med lärares professionsutveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-04 15:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-05 21:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs med Pär Sahlin! Cirkelmodellen – introduktion

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa i klassrummet. Kursintyg ingår!

Fysik

Premiär för konferens i Fysik för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i fysik information om ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 27–28 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 4–23 maj, 2022. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.