Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det konstaterar Christina Svensson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har arbetat i många år inom både förskola och skola där jag undervisat i matematik och NO. I Malmö stad har jag även arbetat med olika kompetensutvecklingsinsatser för lärare. Härigenom väcktes också nyfikenheten kring vad det är som gör att lärande sker och vad som gör att det inte sker. Vilka kompetensutvecklingsinsatser påverkar lärarnas undervisning? De här frågorna ledde mig sedan vidare till forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av fyra delstudier som på olika sätt belyser professionsutveckling inom matematikundervisning. I två av studierna får studenter inom lärarutbildningen tagit del av filmer som visar barn och elever som i lek och undervisningssituationer utvecklar matematiska kunskaper. Här har jag undersökt om studenterna kan specificera vilka matematikkunskaper som barnen och eleverna utvecklar. I de två övriga studierna har jag följt yrkesverksamma förskollärare och lärare som i kollegiala samtal tar del och diskuterar eget inspelat material där barnen och eleverna utvecklar olika matematiska kunskaper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Samtliga studier visar att det inte räcker med att lärare och lärarstudenter samtalar och diskuterar didaktik. För att få syn på barnen och elevernas lärande krävs också ett gemensamt professionellt ämnes- och ämnesdidaktiskt språk. Men mina resultat visar att detta ofta saknas, både bland lärarstudenterna och de yrkesverksamma lärarna som deltog i studierna. Det var svårt för både studenter och lärare att fånga in vilka kunskaper som barnen och eleverna utvecklade.

– I en av studierna med lärarstudenterna var det först vid den fjärde lektionen av totalt fem som studenterna förstod vilka matematiska kunskaper som barnen och eleverna utvecklade. Det skedde efter att studenterna hade fått ämnesundervisning i matematik. Det här resultatet vittnar om att lärarstudenter behöver få undervisning i matematikdidaktik och matematiskt ämnesinnehåll samtidigt. Sammanfattningsvis visar studien att när lärare och lärarstudenter utvecklar sitt professionella språk, ökar förståelsen för och kunskapen om elevernas lärande.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av lärarstudenternas svårigheter att få fatt i barnen och elevernas matematiska förståelse. Det som studenterna fångade upp var mestadels relativt ytliga kunskaper. Det visar också hur svårt det är att undervisa om detta på lärarutbildningen. Samtidigt var det tydligt att ju mer tillgång till ett professionellt språk som studenterna hade, desto mer fick de syn på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både yrkesverksamma och blivande lärare kan ha det, men även skolledare och skolhuvudmän. Vidare tänker jag att resultaten kan vara till nytta för skolmyndigheter och de som arbetar med lärares professionsutveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-04 15:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-05 21:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Cirkelmodellen – Digital kurs med Pär Sahlin!

I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenteras information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer