Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Hur formas lärare av det entreprenöriella lärandets intåg i skolan? Carina Holmgren har utforskat en lärarroll i förändring och ser kritiskt på resultaten.

Carina Holmgren
Carina Holmgren

Född 1961
Bor i Västerås

Disputerade 2018-09-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Formandet av den entreprenöriella läraren: Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad systemvetare och kom in på ämnet av en slump i samband med att jag blev arbetslös under IT-krisen och jag fick ett uppdrag att utvärdera  ett projekt kring entreprenörskap i skolan. Det följdes av fler projekt i just entreprenöriellt lärande (EL). Jag hade inte hört talas om ämnet tidigare men intresset växte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om begreppet entreprenöriellt lärande, hur det kan förstås och hur lärare i skolan arbetar med detta. Jag har följt tre utbildningsprojekt i EL med cirka 250 lärare i samtliga ämnen i grundskolan och gymnasiet. Dels har jag varit på plats under utbildningsdagarna, dels träffat lärarna på deras skolor där jag intervjuat dem individuellt och också i sina respektive arbetslag  i fokusgrupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en stark förväntan, eller snarare det vi tagit för givet, att EL ska reformera skolan, utveckla eleverna och i förlängningen hela samhället. I bakgrunden finns en upphaussad idé kring av entreprenörskapet som ett mänskligt ideal: vi ska vara företagsamma, kreativa och initiativrika. Det här synsättet förstärks genom att entreprenörskap förs in i läroplanen. Budskapet är tydligt, med EL får vi motiverande och självgående elever – och vem vill inte ha det?

– För att forma eleverna till entreprenörer produceras också ett lärarideal. Jag fann tre typer som särskilt uppmuntras och anses främja EL: Den samarbetande läraren som söker samverkan över ämnesgränser och gärna jobbar i team. Den följsamma läraren som utgår från elevernas intressen och låter dem både påverka och styra undervisningen. Den tredje lärartypen arbetar utifrån ett nyliberalt tänk kring individens ansvar, mod att ta risker vilket innebär att eleverna också tillåts att misslyckas.

– Men EL innebär att andra lärartyper och undervisningssätt marginaliseras. Den autonoma ämnesläraren, den stödjande läraren och katederundervisning ges ingen plats och det senare anses som direkt dåligt. Däremot tycker flera lärare i studien att det är svårt att behöva överge rollen som den stöttande läraren som ibland sitter bredvid eleven. Därutöver hörs just inga kritiska röster. Utbildningarna antar genomgående ett okritiskt perspektiv till entreprenörskap och EL, och få lärare reflekterar över vilka konsekvenser EL får för lärarrollen. I stället lyfts EL fram som lösningen på en rad andra problem, bland annat som ett sätt att inkludera elever med exempelvis dyslexi och adhd.

Vad överraskade dig?

– Jag startade mitt avhandlingsarbete med en positiv syn på EL som ett sätt att skapa motiverade elever. Men fullt så enkelt är det inte, under arbetets gång blev mina glasögon allt mer kritiska, inte minst då jag i hur andra värden tonades ned. I dag kan jag uppröras över att jag inte såg detta från början.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare, ja överallt där man pratar om entreprenöriellt lärande. Jag hoppas att mina resultat kan bidra till en mer nyanserad bild av EL i allmänhet och lärarrollen i synnerhet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-24 15:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-02 12:21 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.