Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Hur formas lärare av det entreprenöriella lärandets intåg i skolan? Carina Holmgren har utforskat en lärarroll i förändring och ser kritiskt på resultaten.

Carina Holmgren
Carina Holmgren

Född 1961
Bor i Västerås

Disputerade 2018-09-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Formandet av den entreprenöriella läraren: Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad systemvetare och kom in på ämnet av en slump i samband med att jag blev arbetslös under IT-krisen och jag fick ett uppdrag att utvärdera  ett projekt kring entreprenörskap i skolan. Det följdes av fler projekt i just entreprenöriellt lärande (EL). Jag hade inte hört talas om ämnet tidigare men intresset växte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om begreppet entreprenöriellt lärande, hur det kan förstås och hur lärare i skolan arbetar med detta. Jag har följt tre utbildningsprojekt i EL med cirka 250 lärare i samtliga ämnen i grundskolan och gymnasiet. Dels har jag varit på plats under utbildningsdagarna, dels träffat lärarna på deras skolor där jag intervjuat dem individuellt och också i sina respektive arbetslag  i fokusgrupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en stark förväntan, eller snarare det vi tagit för givet, att EL ska reformera skolan, utveckla eleverna och i förlängningen hela samhället. I bakgrunden finns en upphaussad idé kring av entreprenörskapet som ett mänskligt ideal: vi ska vara företagsamma, kreativa och initiativrika. Det här synsättet förstärks genom att entreprenörskap förs in i läroplanen. Budskapet är tydligt, med EL får vi motiverande och självgående elever – och vem vill inte ha det?

– För att forma eleverna till entreprenörer produceras också ett lärarideal. Jag fann tre typer som särskilt uppmuntras och anses främja EL: Den samarbetande läraren som söker samverkan över ämnesgränser och gärna jobbar i team. Den följsamma läraren som utgår från elevernas intressen och låter dem både påverka och styra undervisningen. Den tredje lärartypen arbetar utifrån ett nyliberalt tänk kring individens ansvar, mod att ta risker vilket innebär att eleverna också tillåts att misslyckas.

– Men EL innebär att andra lärartyper och undervisningssätt marginaliseras. Den autonoma ämnesläraren, den stödjande läraren och katederundervisning ges ingen plats och det senare anses som direkt dåligt. Däremot tycker flera lärare i studien att det är svårt att behöva överge rollen som den stöttande läraren som ibland sitter bredvid eleven. Därutöver hörs just inga kritiska röster. Utbildningarna antar genomgående ett okritiskt perspektiv till entreprenörskap och EL, och få lärare reflekterar över vilka konsekvenser EL får för lärarrollen. I stället lyfts EL fram som lösningen på en rad andra problem, bland annat som ett sätt att inkludera elever med exempelvis dyslexi och adhd.

Vad överraskade dig?

– Jag startade mitt avhandlingsarbete med en positiv syn på EL som ett sätt att skapa motiverade elever. Men fullt så enkelt är det inte, under arbetets gång blev mina glasögon allt mer kritiska, inte minst då jag i hur andra värden tonades ned. I dag kan jag uppröras över att jag inte såg detta från början.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare, ja överallt där man pratar om entreprenöriellt lärande. Jag hoppas att mina resultat kan bidra till en mer nyanserad bild av EL i allmänhet och lärarrollen i synnerhet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-24 15:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-02 12:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik, 29-30 januari 2019

Hur ger vi eleverna rätt förutsättningar för att utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp, strategier och metoder för att kunna föra matematiska resonemang? Ta del av föreläsningar kring prov och bedömning, programmering, begreppskartor samt hur du som lärare kan stimulera till studiemotivation.

Matematik inom vuxenutbildningen, 24 okt 2018

Skolportens temadag är speciellt framtagen för dig som undervisar i matematik inom vuxenutbildningen. Dagen innehåller både praktiska klassrumsnära inslag och teoretiska bidrag för att inspirera dig i ditt arbete. Här får du möjlighet att under en dag ta del av föreläsningar med vuxenutbildning som ramverk och matematik i fokus!

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Lika Värde nr 3, 2018

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Tidig upptäckt och tidiga insatser till barn med autism

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats