Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Hur formas lärare av det entreprenöriella lärandets intåg i skolan? Carina Holmgren har utforskat en lärarroll i förändring och ser kritiskt på resultaten.

Carina Holmgren
Carina Holmgren

Född 1961
Bor i Västerås

Disputerade 2018-09-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Formandet av den entreprenöriella läraren: Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad systemvetare och kom in på ämnet av en slump i samband med att jag blev arbetslös under IT-krisen och jag fick ett uppdrag att utvärdera  ett projekt kring entreprenörskap i skolan. Det följdes av fler projekt i just entreprenöriellt lärande (EL). Jag hade inte hört talas om ämnet tidigare men intresset växte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om begreppet entreprenöriellt lärande, hur det kan förstås och hur lärare i skolan arbetar med detta. Jag har följt tre utbildningsprojekt i EL med cirka 250 lärare i samtliga ämnen i grundskolan och gymnasiet. Dels har jag varit på plats under utbildningsdagarna, dels träffat lärarna på deras skolor där jag intervjuat dem individuellt och också i sina respektive arbetslag  i fokusgrupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en stark förväntan, eller snarare det vi tagit för givet, att EL ska reformera skolan, utveckla eleverna och i förlängningen hela samhället. I bakgrunden finns en upphaussad idé kring av entreprenörskapet som ett mänskligt ideal: vi ska vara företagsamma, kreativa och initiativrika. Det här synsättet förstärks genom att entreprenörskap förs in i läroplanen. Budskapet är tydligt, med EL får vi motiverande och självgående elever – och vem vill inte ha det?

– För att forma eleverna till entreprenörer produceras också ett lärarideal. Jag fann tre typer som särskilt uppmuntras och anses främja EL: Den samarbetande läraren som söker samverkan över ämnesgränser och gärna jobbar i team. Den följsamma läraren som utgår från elevernas intressen och låter dem både påverka och styra undervisningen. Den tredje lärartypen arbetar utifrån ett nyliberalt tänk kring individens ansvar, mod att ta risker vilket innebär att eleverna också tillåts att misslyckas.

– Men EL innebär att andra lärartyper och undervisningssätt marginaliseras. Den autonoma ämnesläraren, den stödjande läraren och katederundervisning ges ingen plats och det senare anses som direkt dåligt. Däremot tycker flera lärare i studien att det är svårt att behöva överge rollen som den stöttande läraren som ibland sitter bredvid eleven. Därutöver hörs just inga kritiska röster. Utbildningarna antar genomgående ett okritiskt perspektiv till entreprenörskap och EL, och få lärare reflekterar över vilka konsekvenser EL får för lärarrollen. I stället lyfts EL fram som lösningen på en rad andra problem, bland annat som ett sätt att inkludera elever med exempelvis dyslexi och adhd.

Vad överraskade dig?

– Jag startade mitt avhandlingsarbete med en positiv syn på EL som ett sätt att skapa motiverade elever. Men fullt så enkelt är det inte, under arbetets gång blev mina glasögon allt mer kritiska, inte minst då jag i hur andra värden tonades ned. I dag kan jag uppröras över att jag inte såg detta från början.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare, ja överallt där man pratar om entreprenöriellt lärande. Jag hoppas att mina resultat kan bidra till en mer nyanserad bild av EL i allmänhet och lärarrollen i synnerhet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-24 15:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-02 12:21 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.