Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor

Den digitala skrivtavlan tar sig in i allt fler klassrum. Men många lärare saknar kunskap om såväl tekniken som metoder i hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskare Tor Ahlbäck.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag under 90-talet arbetade som mellanstadielärare kom datorer i allt större utsträckning in i undervisningen. Det som då förvånade mig var att kollegor hade en så ambivalent hållning till den digitala tekniken – samtidigt som de ville ha tekniken hade de svårt att använda den i undervisningen. Efter att jag hade slutat som lärare i grundskolan blev jag förvånad när jag hörde att lärare beskrev den digitala skrivtavlan i så positiva ordalag och det väckte mitt intresse och nyfikenhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen analyserar jag aspekter av skolans digitalisering utifrån ett didaktiskt perspektiv. Mer specifikt har jag genom olika datainsamlingar, främst enkäter och intervjuer, utforskat lärares reflektioner kring undervisningen med digital skrivtavla, samt hur, till vad och varför de använder den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den digitala skrivtavlan bidrar till att digitalisera helklassundervisningen. Lärare använder den digitala skrivtavlan främst till att söka information, visa film och olika presentationer samt till att skriva på. Resultaten visar stor variation i användningen, och skillnaderna är större mellan enskilda lärare än mellan olika lärarkategorier. Den digitala skrivtavlan används som projektor för att söka information eller att visa film, mer sällan används den digitala pennan på tavlan. Tydligt är att många lärare tycker att tekniken är krånglig och att de inte fått tid att lära sig den, än mindre utveckla metoder för hur digitala skrivtavlor kan användas mer varierat i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig inledningsvis och som förstärktes under arbetets gång, är att kommuner och andra skolhuvudmän investerar så stora summor i digital teknik utan att egentligen veta till vad och hur den ska användas – eller i alla fall inte lyckas kommunicera detta till lärarna. Även om jag inte har analyserat de nya riktlinjerna för skolans digitalisering, uppfattar jag dem fortfarande mer som teknikdeterminerade än att de ska bidra till kunskap och lärande. Här finns en diskrepans mellan vad lärare vill uppnå i sin undervisning och vad som kommer till uttryck i skolans styrdokument.

Vem har nytta av resultaten?

– Lärare kan ha nytta av både det teoretiska ramverket och resultatet för att reflektera över sitt arbete. För skolledare och skolhuvudmän kan resultaten bidra till att skapa förutsättningar för lärare att utveckla sin undervisning med bland annat digital teknik. När det gäller forskningen visar resultatet att det finns ett behov av mer deltagarorienterad aktionsinriktad forskning med fokus på metodutveckling med digitala redskap.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-09 11:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-16 10:09 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.