Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor

Den digitala skrivtavlan tar sig in i allt fler klassrum. Men många lärare saknar kunskap om såväl tekniken som metoder i hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskare Tor Ahlbäck.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag under 90-talet arbetade som mellanstadielärare kom datorer i allt större utsträckning in i undervisningen. Det som då förvånade mig var att kollegor hade en så ambivalent hållning till den digitala tekniken – samtidigt som de ville ha tekniken hade de svårt att använda den i undervisningen. Efter att jag hade slutat som lärare i grundskolan blev jag förvånad när jag hörde att lärare beskrev den digitala skrivtavlan i så positiva ordalag och det väckte mitt intresse och nyfikenhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen analyserar jag aspekter av skolans digitalisering utifrån ett didaktiskt perspektiv. Mer specifikt har jag genom olika datainsamlingar, främst enkäter och intervjuer, utforskat lärares reflektioner kring undervisningen med digital skrivtavla, samt hur, till vad och varför de använder den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den digitala skrivtavlan bidrar till att digitalisera helklassundervisningen. Lärare använder den digitala skrivtavlan främst till att söka information, visa film och olika presentationer samt till att skriva på. Resultaten visar stor variation i användningen, och skillnaderna är större mellan enskilda lärare än mellan olika lärarkategorier. Den digitala skrivtavlan används som projektor för att söka information eller att visa film, mer sällan används den digitala pennan på tavlan. Tydligt är att många lärare tycker att tekniken är krånglig och att de inte fått tid att lära sig den, än mindre utveckla metoder för hur digitala skrivtavlor kan användas mer varierat i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig inledningsvis och som förstärktes under arbetets gång, är att kommuner och andra skolhuvudmän investerar så stora summor i digital teknik utan att egentligen veta till vad och hur den ska användas – eller i alla fall inte lyckas kommunicera detta till lärarna. Även om jag inte har analyserat de nya riktlinjerna för skolans digitalisering, uppfattar jag dem fortfarande mer som teknikdeterminerade än att de ska bidra till kunskap och lärande. Här finns en diskrepans mellan vad lärare vill uppnå i sin undervisning och vad som kommer till uttryck i skolans styrdokument.

Vem har nytta av resultaten?

– Lärare kan ha nytta av både det teoretiska ramverket och resultatet för att reflektera över sitt arbete. För skolledare och skolhuvudmän kan resultaten bidra till att skapa förutsättningar för lärare att utveckla sin undervisning med bland annat digital teknik. När det gäller forskningen visar resultatet att det finns ett behov av mer deltagarorienterad aktionsinriktad forskning med fokus på metodutveckling med digitala redskap.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-09 11:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-16 10:09 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.