Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor

Den digitala skrivtavlan tar sig in i allt fler klassrum. Men många lärare saknar kunskap om såväl tekniken som metoder i hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskare Tor Ahlbäck.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag under 90-talet arbetade som mellanstadielärare kom datorer i allt större utsträckning in i undervisningen. Det som då förvånade mig var att kollegor hade en så ambivalent hållning till den digitala tekniken – samtidigt som de ville ha tekniken hade de svårt att använda den i undervisningen. Efter att jag hade slutat som lärare i grundskolan blev jag förvånad när jag hörde att lärare beskrev den digitala skrivtavlan i så positiva ordalag och det väckte mitt intresse och nyfikenhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen analyserar jag aspekter av skolans digitalisering utifrån ett didaktiskt perspektiv. Mer specifikt har jag genom olika datainsamlingar, främst enkäter och intervjuer, utforskat lärares reflektioner kring undervisningen med digital skrivtavla, samt hur, till vad och varför de använder den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den digitala skrivtavlan bidrar till att digitalisera helklassundervisningen. Lärare använder den digitala skrivtavlan främst till att söka information, visa film och olika presentationer samt till att skriva på. Resultaten visar stor variation i användningen, och skillnaderna är större mellan enskilda lärare än mellan olika lärarkategorier. Den digitala skrivtavlan används som projektor för att söka information eller att visa film, mer sällan används den digitala pennan på tavlan. Tydligt är att många lärare tycker att tekniken är krånglig och att de inte fått tid att lära sig den, än mindre utveckla metoder för hur digitala skrivtavlor kan användas mer varierat i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig inledningsvis och som förstärktes under arbetets gång, är att kommuner och andra skolhuvudmän investerar så stora summor i digital teknik utan att egentligen veta till vad och hur den ska användas – eller i alla fall inte lyckas kommunicera detta till lärarna. Även om jag inte har analyserat de nya riktlinjerna för skolans digitalisering, uppfattar jag dem fortfarande mer som teknikdeterminerade än att de ska bidra till kunskap och lärande. Här finns en diskrepans mellan vad lärare vill uppnå i sin undervisning och vad som kommer till uttryck i skolans styrdokument.

Vem har nytta av resultaten?

– Lärare kan ha nytta av både det teoretiska ramverket och resultatet för att reflektera över sitt arbete. För skolledare och skolhuvudmän kan resultaten bidra till att skapa förutsättningar för lärare att utveckla sin undervisning med bland annat digital teknik. När det gäller forskningen visar resultatet att det finns ett behov av mer deltagarorienterad aktionsinriktad forskning med fokus på metodutveckling med digitala redskap.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-09 11:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-16 10:09 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Förskolebarn får lära sig kemi och fysik

Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården? Visst kan femåringar förstå fysikaliska begrepp – särskilt när experimenten kan utföras med lera och lego.