Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor

Den digitala skrivtavlan tar sig in i allt fler klassrum. Men många lärare saknar kunskap om såväl tekniken som metoder i hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskare Tor Ahlbäck.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag under 90-talet arbetade som mellanstadielärare kom datorer i allt större utsträckning in i undervisningen. Det som då förvånade mig var att kollegor hade en så ambivalent hållning till den digitala tekniken – samtidigt som de ville ha tekniken hade de svårt att använda den i undervisningen. Efter att jag hade slutat som lärare i grundskolan blev jag förvånad när jag hörde att lärare beskrev den digitala skrivtavlan i så positiva ordalag och det väckte mitt intresse och nyfikenhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen analyserar jag aspekter av skolans digitalisering utifrån ett didaktiskt perspektiv. Mer specifikt har jag genom olika datainsamlingar, främst enkäter och intervjuer, utforskat lärares reflektioner kring undervisningen med digital skrivtavla, samt hur, till vad och varför de använder den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den digitala skrivtavlan bidrar till att digitalisera helklassundervisningen. Lärare använder den digitala skrivtavlan främst till att söka information, visa film och olika presentationer samt till att skriva på. Resultaten visar stor variation i användningen, och skillnaderna är större mellan enskilda lärare än mellan olika lärarkategorier. Den digitala skrivtavlan används som projektor för att söka information eller att visa film, mer sällan används den digitala pennan på tavlan. Tydligt är att många lärare tycker att tekniken är krånglig och att de inte fått tid att lära sig den, än mindre utveckla metoder för hur digitala skrivtavlor kan användas mer varierat i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig inledningsvis och som förstärktes under arbetets gång, är att kommuner och andra skolhuvudmän investerar så stora summor i digital teknik utan att egentligen veta till vad och hur den ska användas – eller i alla fall inte lyckas kommunicera detta till lärarna. Även om jag inte har analyserat de nya riktlinjerna för skolans digitalisering, uppfattar jag dem fortfarande mer som teknikdeterminerade än att de ska bidra till kunskap och lärande. Här finns en diskrepans mellan vad lärare vill uppnå i sin undervisning och vad som kommer till uttryck i skolans styrdokument.

Vem har nytta av resultaten?

– Lärare kan ha nytta av både det teoretiska ramverket och resultatet för att reflektera över sitt arbete. För skolledare och skolhuvudmän kan resultaten bidra till att skapa förutsättningar för lärare att utveckla sin undervisning med bland annat digital teknik. När det gäller forskningen visar resultatet att det finns ett behov av mer deltagarorienterad aktionsinriktad forskning med fokus på metodutveckling med digitala redskap.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-09 11:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-16 10:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tyska, 9-10 okt i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på tysk språkdidaktik och forskning! Få ett språkbad och lyssna på föreläsningar både på tyska och svenska kring betyg och bedömning, muntlig kommunikation, litterära texter och många andra intresseväckande områden. Herzlich willkommen!

Franska, 9-10 oktober i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på fransk språkdidaktik och forskning! Ta del av föreläsningar kring bland annat bedömning och planering, motivation, digitala verktyg samt hur du kan stimulera till muntlig aktivitet i klassrummet. Bienvenue!

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Author discusses his new critique of higher education as too liberal

Like many books criticizing higher education, The University We Need (Encounter Books) portrays academe as too liberal, too easy and too expensive.

Can schools make coding lessons affordable?

Coding programs don’t have to break the bank. Here are some resources and tactics for funding computer science affordably and without skimping on quality.

Tool helps parents, teachers cross language barriers

Some school districts are using Microsoft Translator to communicate directly with parents who do not speak English.

Strategies to strengthen students’ executive function

How students can improve their learning and social emotional development with 3 core skills.

Will colleges adopt a universal transcript?

Some colleges are considering how to weigh students’ prior experiences in college, online courses, apprenticeships and other areas.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats