Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Många lärare saknar tid att diskutera med kollegor, har svårt att separera jobb från fritid och få utrymme för återhämtning. Det visar Elinor Schad i sin avhandling om lärares upplevelse av kommunikationen på sin arbetsplats.  

Elinor Schad
Elinor Schad

Född 1965
Bor i Lund

Disputerade 2018-05-03
vid Lunds universitet


AVHANDLING
No Time to Talk! Teachers' Perceptions of Organizational Communication and Work-related Health

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som skolpsykolog i många år och vet av erfarenhet hur mycket samtalsklimatet påverkas av det som ”sitter i väggarna”. Men också hur mycket det varierar mellan skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om kommunikationen mellan lärare och deras syn på samtalsklimatet kopplat till arbetstillfredsställelse. Mer specifikt om de upplever psykiskt välbefinnande, möjlighet att separera arbete från fritid och tid till återhämtning.

– Avhandlingen bygger på två studier, varav en kvalitativ och en kvantitativ. Den förstnämnda baseras på samtal i fokusgrupper med 44 grundskollärare. Materialet från fokusgrupperna har sedan använts för att sammanställa en kontextuell förankrad enkät som besvarats av 400 lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare hinner inte interagera med sina kollegor, det finns helt enkelt inte tid till att prata och diskutera lärare emellan. Resultaten visar också att många har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Det framkommer tydligt att ju sämre möjligheter att kommunicera, oberoende av skäl, desto sämre psykisk hälsa och desto mer missnöje upplever lärare med sin arbetssituation. Framför allt råder brist på struktur. Dels kring hur den egna arbetstiden bäst används, dels för samtal kollegor emellan. Flera lärare vittnar om hur de träffas utanför arbetstid för att hinna prata och planera det gemensamma arbetet.

– Vidare pekar många lärare på att möten ofta fylls med ”fel” saker, inte sällan ren information som kan förmedlas på andra sätt, exempelvis mejl. Men mycket mötestid ägnas också åt samtal om svåra elever. Det här leder till att andra frågor, inte minst skolutvecklingsfrågor, som lärare vill och behöver prata om, prioriteras ned.

– Sammantaget synliggör min avhandling en brist på struktur, både hos enskilda lärare vad gäller att planera sin arbetstid, men också på organisationsnivå.

Vad överraskade dig?

– Det tydliga resultatet att lärare som upplever att det är svårt att planera den egna arbetstiden också har sämre hälsa – de upplever mer stress, oro och hopplöshet kring den egna situationen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt rektorer och skolledare som behöver tänka till för att på organisationsnivå skapa bra och tydliga strukturer ger lärare tid och utrymme för kommunikation.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-28 10:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-30 10:57 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.