Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Många lärare saknar tid att diskutera med kollegor, har svårt att separera jobb från fritid och få utrymme för återhämtning. Det visar Elinor Schad i sin avhandling om lärares upplevelse av kommunikationen på sin arbetsplats.  

Elinor Schad
Elinor Schad

Född 1965
Bor i Lund

Disputerade 2018-05-03
vid Lunds universitet


AVHANDLING
No Time to Talk! Teachers' Perceptions of Organizational Communication and Work-related Health

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som skolpsykolog i många år och vet av erfarenhet hur mycket samtalsklimatet påverkas av det som ”sitter i väggarna”. Men också hur mycket det varierar mellan skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om kommunikationen mellan lärare och deras syn på samtalsklimatet kopplat till arbetstillfredsställelse. Mer specifikt om de upplever psykiskt välbefinnande, möjlighet att separera arbete från fritid och tid till återhämtning.

– Avhandlingen bygger på två studier, varav en kvalitativ och en kvantitativ. Den förstnämnda baseras på samtal i fokusgrupper med 44 grundskollärare. Materialet från fokusgrupperna har sedan använts för att sammanställa en kontextuell förankrad enkät som besvarats av 400 lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare hinner inte interagera med sina kollegor, det finns helt enkelt inte tid till att prata och diskutera lärare emellan. Resultaten visar också att många har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Det framkommer tydligt att ju sämre möjligheter att kommunicera, oberoende av skäl, desto sämre psykisk hälsa och desto mer missnöje upplever lärare med sin arbetssituation. Framför allt råder brist på struktur. Dels kring hur den egna arbetstiden bäst används, dels för samtal kollegor emellan. Flera lärare vittnar om hur de träffas utanför arbetstid för att hinna prata och planera det gemensamma arbetet.

– Vidare pekar många lärare på att möten ofta fylls med ”fel” saker, inte sällan ren information som kan förmedlas på andra sätt, exempelvis mejl. Men mycket mötestid ägnas också åt samtal om svåra elever. Det här leder till att andra frågor, inte minst skolutvecklingsfrågor, som lärare vill och behöver prata om, prioriteras ned.

– Sammantaget synliggör min avhandling en brist på struktur, både hos enskilda lärare vad gäller att planera sin arbetstid, men också på organisationsnivå.

Vad överraskade dig?

– Det tydliga resultatet att lärare som upplever att det är svårt att planera den egna arbetstiden också har sämre hälsa – de upplever mer stress, oro och hopplöshet kring den egna situationen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt rektorer och skolledare som behöver tänka till för att på organisationsnivå skapa bra och tydliga strukturer ger lärare tid och utrymme för kommunikation.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-28 10:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-30 10:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.

Flexibel kunskapssyn viktig i en värld av ”fake news”

Din kunskapssyn är inte min kunskapssyn. Kunskapssyn är ditt eget unika förhållningssätt till kunskap och kunnande. Viktigast för dagens elever är att utveckla en flexibel kunskapssyn, visar forskning från Umeå universitet.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Forsker: Talent findes ikke

Vi aner ikke, hvad vi mener, når vi taler om, at nogle har talent. Og forsøget på at ’dyrke talentet’ hos udvalgte mennesker kan have en hæmmende effekt for andre, mener forsker.