Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Många lärare saknar tid att diskutera med kollegor, har svårt att separera jobb från fritid och få utrymme för återhämtning. Det visar Elinor Schad i sin avhandling om lärares upplevelse av kommunikationen på sin arbetsplats.  

Elinor Schad
Elinor Schad

Född 1965
Bor i Lund

Disputerade 2018-05-03
vid Lunds universitet


AVHANDLING
No Time to Talk! Teachers' Perceptions of Organizational Communication and Work-related Health

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som skolpsykolog i många år och vet av erfarenhet hur mycket samtalsklimatet påverkas av det som ”sitter i väggarna”. Men också hur mycket det varierar mellan skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om kommunikationen mellan lärare och deras syn på samtalsklimatet kopplat till arbetstillfredsställelse. Mer specifikt om de upplever psykiskt välbefinnande, möjlighet att separera arbete från fritid och tid till återhämtning.

– Avhandlingen bygger på två studier, varav en kvalitativ och en kvantitativ. Den förstnämnda baseras på samtal i fokusgrupper med 44 grundskollärare. Materialet från fokusgrupperna har sedan använts för att sammanställa en kontextuell förankrad enkät som besvarats av 400 lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare hinner inte interagera med sina kollegor, det finns helt enkelt inte tid till att prata och diskutera lärare emellan. Resultaten visar också att många har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Det framkommer tydligt att ju sämre möjligheter att kommunicera, oberoende av skäl, desto sämre psykisk hälsa och desto mer missnöje upplever lärare med sin arbetssituation. Framför allt råder brist på struktur. Dels kring hur den egna arbetstiden bäst används, dels för samtal kollegor emellan. Flera lärare vittnar om hur de träffas utanför arbetstid för att hinna prata och planera det gemensamma arbetet.

– Vidare pekar många lärare på att möten ofta fylls med ”fel” saker, inte sällan ren information som kan förmedlas på andra sätt, exempelvis mejl. Men mycket mötestid ägnas också åt samtal om svåra elever. Det här leder till att andra frågor, inte minst skolutvecklingsfrågor, som lärare vill och behöver prata om, prioriteras ned.

– Sammantaget synliggör min avhandling en brist på struktur, både hos enskilda lärare vad gäller att planera sin arbetstid, men också på organisationsnivå.

Vad överraskade dig?

– Det tydliga resultatet att lärare som upplever att det är svårt att planera den egna arbetstiden också har sämre hälsa – de upplever mer stress, oro och hopplöshet kring den egna situationen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt rektorer och skolledare som behöver tänka till för att på organisationsnivå skapa bra och tydliga strukturer ger lärare tid och utrymme för kommunikation.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-28 10:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-30 10:57 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Fuskande forskare ska granskas ytterligare

Expertgruppen för oredlighet i forskning kopplas nu in i granskningen av en tidigare forskare vid Linköpings universitet.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.