Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Många lärare saknar tid att diskutera med kollegor, har svårt att separera jobb från fritid och få utrymme för återhämtning. Det visar Elinor Schad i sin avhandling om lärares upplevelse av kommunikationen på sin arbetsplats.  

Elinor Schad
Elinor Schad

Född 1965
Bor i Lund

Disputerade 2018-05-03
vid Lunds universitet


AVHANDLING
No Time to Talk! Teachers' Perceptions of Organizational Communication and Work-related Health

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som skolpsykolog i många år och vet av erfarenhet hur mycket samtalsklimatet påverkas av det som ”sitter i väggarna”. Men också hur mycket det varierar mellan skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om kommunikationen mellan lärare och deras syn på samtalsklimatet kopplat till arbetstillfredsställelse. Mer specifikt om de upplever psykiskt välbefinnande, möjlighet att separera arbete från fritid och tid till återhämtning.

– Avhandlingen bygger på två studier, varav en kvalitativ och en kvantitativ. Den förstnämnda baseras på samtal i fokusgrupper med 44 grundskollärare. Materialet från fokusgrupperna har sedan använts för att sammanställa en kontextuell förankrad enkät som besvarats av 400 lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare hinner inte interagera med sina kollegor, det finns helt enkelt inte tid till att prata och diskutera lärare emellan. Resultaten visar också att många har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Det framkommer tydligt att ju sämre möjligheter att kommunicera, oberoende av skäl, desto sämre psykisk hälsa och desto mer missnöje upplever lärare med sin arbetssituation. Framför allt råder brist på struktur. Dels kring hur den egna arbetstiden bäst används, dels för samtal kollegor emellan. Flera lärare vittnar om hur de träffas utanför arbetstid för att hinna prata och planera det gemensamma arbetet.

– Vidare pekar många lärare på att möten ofta fylls med ”fel” saker, inte sällan ren information som kan förmedlas på andra sätt, exempelvis mejl. Men mycket mötestid ägnas också åt samtal om svåra elever. Det här leder till att andra frågor, inte minst skolutvecklingsfrågor, som lärare vill och behöver prata om, prioriteras ned.

– Sammantaget synliggör min avhandling en brist på struktur, både hos enskilda lärare vad gäller att planera sin arbetstid, men också på organisationsnivå.

Vad överraskade dig?

– Det tydliga resultatet att lärare som upplever att det är svårt att planera den egna arbetstiden också har sämre hälsa – de upplever mer stress, oro och hopplöshet kring den egna situationen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt rektorer och skolledare som behöver tänka till för att på organisationsnivå skapa bra och tydliga strukturer ger lärare tid och utrymme för kommunikation.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-28 10:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-30 10:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats