Lärare tar kommandot i matematiken
Lärarna har en central position på matematiklektionerna hela vägen från ankomst- till avskedspassagerna. Det visar Marcus Sandborghs studie av klassrumsinteraktioner i högstadiets matematikundervisning.

Bor i Stockholm
Född 1974
Disputerade 2026-05-22
vid Södertörns högskola
Klassrumsinteraktion i högstadiets matematikundervisning. Analyser av epistemiskt och deontiskt drivna interaktioner i olika undervisningsaktiviteter
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat som lärare i många olika skolformer, och matematik har varit ett av de ämnen som har diskuterats mest i lärarlagen och i utvärderingar av elevresultat. Dessutom upplever jag att matematiken har en tydlig identitet som har varit tämligen konstant över tid. Allt detta gjorde mig nyfiken på varför matematiken har en sådan status i skolan, och det enda rimliga sättet att ta reda på det är att titta på vad som händer i klassrummet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om vilka interaktioner som sker i klassrummet under matematiklektionerna: hur lärare och elever agerar, vilka aktiviteter som dominerar samt vilka skillnader i interaktionsmönster som eventuellt finns mellan de olika aktiviteterna. I avhandlingen har jag följt tre matematiklärare i årskurs nio. Sedan har jag försökt hitta mönster med hjälp av interaktionsanalys.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att läraren är central för elevernas lärande. Särskilt de inledande genomgångarna har en väldigt stark position. Forskare har varnat för att lärarledda genomgångar är på väg att försvinna till förmån för självständigt elevarbete, men det såg jag inte mycket av – genomgångarna utgör tvärtom en stor del av undervisningstiden.
– Ankomst- och avskedspassagerna är ytterst viktiga för interaktionen. Enligt tidigare forskning gör lärarna inte så mycket under tiden som eleverna släntrar in i klassrummet, men i min undersökning var de väldigt delaktiga: de hälsade på alla elever, sökte ögonkontakt och checkade av att relationen var under kontroll. Det tyder på att det har skett en förändring i lärarnas syn på sin roll i klassrummet.
– Jag har även tittat på hur prov genomförs, vilket är ganska ovanligt i forskningen. Där har jag sett att läraren inledningsvis ger många direktiv, men när provet väl har börjat är det eleverna som tar initiativet genom att ställa frågor. Det är en stor skillnad mot de övriga aktiviteterna där läraren tar nästan alla initiativ.
Forskare har varnat för att lärarledda genomgångar är på väg att försvinna till förmån för självständigt elevarbete, men det såg jag inte mycket av – genomgångarna utgör tvärtom en stor del av undervisningstiden.
Marcus Sandborgh
Vad överraskade dig?
– Att lärarna var så aktiva i den personliga kontakten med eleverna. Jag blev också överraskad av det stora fokuset på mobiltelefoner: frågan om varför elever inte fick använda telefoner på lektionerna var en outsinlig källa till diskussioner mellan lärare och elever.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att matematiklärare kan känna igen sig i min avhandling och få hjälp att hitta sin egen identitet i undervisningen. Även andra lärare kan säkert känna igen de mönster som beskrivs: min huvudingång är ju egentligen inte matematiken utan interaktionerna. Dessutom ger min avhandling skolledare en inblick i vad som faktiskt sker i klassrummet – jag tror inte att det är självklart att de alltid vet det.
Relaterade länkar

Elevhälsa
Åk F–Gy Matematik i förskolan
Fsk 
