Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Lärare utvecklar kunskap om elevernas lärande

Publicerad:2015-09-16
Uppdaterad:2015-09-17
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Pernilla Mårtensson
Pernilla Mårtensson

Född år 1969
i Falköping

Disputerade 2015-05-08
vid Högskolan i Jönköping

Avhandling

Att få syn på avgörande skillnader. Lärares kunskap om lärandeobjektet

Vilken specifik kunskap behöver lärare i matematik för att eleverna ska lära sig? Genom att studera och analysera sin egen undervisning kan lärare förfina sin undervisning och elevers lärande, menar forskaren Pernilla Mårtensson.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som ämneslärare i matematik på låg- och mellanstadiet i 18 år och funderat en hel del över vilken specifik kunskap vi lärare behöver för att eleverna ska förstå och lära sig. Många gånger tycker man som lärare ha lagt upp sin lektion närmast helt perfekt, men så visar det sig att vissa elever ändå inte lär sig det man trodde att de skulle lära sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken kunskap i lärande och undervisning som fyra matematiklärare i årskurs 8 och 9 utvecklar när de utforskar sin egen undervisning. Vi har använt learning study, ett arrangemang som bygger att lärarna samarbetar med att planera, filma och utvärdera sin undervisning.

– I studien ingår även intervjuer och tester av eleverna. Fokus ligger på vad i undervisningen som kan vara kritiskt för elevernas lärande. Lärarna har undersökt vad eleverna behöver lära för att de ska förstå varför en kvot kan vara större än talet i täljaren samt olika representationer av riktningskoffesient och skärningspunkt i räta linjens ekvation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarnas antagande om vad som kan vara svårt för eleverna förändrades och blev mer detaljerade under processen. Till en början utgick lärarnas antagande från egna erfarenheter, kunskaper samt forskning. Men detta räckte inte för att få alla elever att förstå, vilket framkom både av analyser av lektioner och elevernas resultat.

– Med tiden fick lärargruppen syn på avgörande detaljer om på vilket sätt eleverna förstod ämnesinnehållet. Exempel är lärarens givna antagande att en linjes lutning i ett koordinatsystem alltid uppfattas utifrån den horisontella x-axeln. Efter flera lektioner förstod vissa elever ändå inte, tills det uppdagades att dessa elever avläste linjernas lutning utifrån den vertikala y-axeln.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna kunde förfina sina antagande ner på detaljnivå genom att undersöka och analysera sin egen praktik. Här handlar det givetvis om att vara lyhörd för varje grupp och elevs specifika behov.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och lärarutbildare i matematik. Men jag tror även att de kan vara av betydelse för alla med intresse för relationen mellan undervisning och lärande. Det vanliga är att universitet står för produktion av kunskap som ska implementeras i skolan, men min studie visar att lärare kan producera ämnesdidaktisk kunskap själva.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev