Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar stor roll för att barn till migranter ska ta sig in och lyckas på arbetsmarknaden. Pinar Aslans forskning synliggör vad som påverkar barn till migranter att kunna uppfylla sina ambitioner inom utbildning och arbete.

Pinar Aslan
Pinar Aslan

Född 1986
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-11-15
vid Umeå universitet

 


AVHANDLING
How Do They Make It? perspectives on labour market participation among descendants of immigrants in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av frågor som handlar om inkludering och exkludering, och särskilt i relation till gruppen barn till migranter. Tidigare forskning i ämnet fokuserar främst på de negativa aspekterna. Exempelvis att arbetslösheten bland barn till migranter är högre jämfört med individer med svenskfödda föräldrar. Jag ville vända på steken och undersöka vilka faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden, vilket majoriteten gör. Svaren kan ge oss fler verktyg för att integrera barn till migranter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på intervjuer med 21 personer mellan 25-35 år som är födda i Sverige, med föräldrar från icke-västerländska länder, majoriteten från Mellanöstern, och som deltar arbetsmarknaden. De flesta intervjuade är uppväxta i så kallade segregerade områden, det vill säga områden som t ex präglas av lägre skolprestation bland elever och högre arbetslöshet. Majoriteten av de intervjuade har en universitetsutbildning och är anställda inom yrken som motsvarar deras utbildning.

– Min övergripande fråga är vad och vem som påverkat dem så att de lyckas uppfylla sina ambitioner och komma in på arbetsmarknaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att familjen, föräldrar och syskon, är mycket viktiga för att forma positiva ambitioner. Framför allt påverkar föräldrarnas tuffa erfarenheter och uppoffringar barnens vilja att lyckas. Många uttrycker den egna karriären som ett slags revansch, en kompensation för föräldrarnas uppoffringar vid migrationen.

– En central faktor är den kollektivistiska synen som präglar många av familjerna. Den här synen innebär att barnens prestationer är en angelägenhet och källa till status för hela familjen och det i sig skapar en drivkraft. Resultatet synliggör en positiv och inkluderande aspekt av familjekollektivism som det sällan talas om.

– Migrantbarnens etablering på arbetsmarknaden betyder också att de slussas in i en annan social grupp än föräldrarna, varav många är lågutbildade. Men intervjupersonerna berättar att föräldrarna förstod att om barnen ska lyckas måste de leva på ett annat sätt än vad föräldrarna gjort. Detta innebar t ex ett annat levnadssätt vad gäller genus, familj och arbete.

– Barnen vittnade också att det under deras uppväxt funnits ett stabilt stödsystem utanför familjen. Offentliga tjänstemän, som lärare, men även arbetsförmedlare och socialarbetare har spelat en avgörande roll i formandet av deras yrkesambitioner. Samtliga nämner just lärare som otroligt viktiga förmedlare av kunskap om utbildning och arbete. En av intervjupersonerna berättar att han i samtal med studie- och yrkesvägledare blivit avrådd att satsa på en juridikutbildning. Läraren däremot uppmuntrade, ”det är klart att du kan!” I dag jobbar intervjupersonen som jurist.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte förväntat mig att offentliga personer, och då i synnerhet lärare var så centrala för individernas ambitioner och val av utbildning och karriärväg. Jag trodde att exempelvis vänner skulle ha en mer framträdande betydelse. Det här visar på hur viktigt det är att det finns personal i skola och övriga samhället som kan stötta och guida den här gruppen elever. Många av dem har föräldrar som inte förmår att orientera sig i det många gånger snåriga utbildningssystemet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ämnet berör en bred social och politisk fråga, därför tror jag att många samhällsaktörer kan ha nytta av resultaten. Den rådande debatten handlar ofta om de negativa orsakerna till varför migrantbarn i högre grad står utanför arbetsmarknaden. Det behövs mer kunskap som belyser de positiva faktorerna till att migrantbarn lyckas och det bidrar min forskning med.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-20 09:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-05 13:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studie- och yrkesvägledare, 12-13 mars i Göteborg

Två intensiva dagar med vägledning i fokus! Lyssna till föreläsningar om att vägleda nyanlända eller elever med npf, att vägleda med digitala verktyg, att arbeta normkritiskt i vägledningsprocessen, samt hur du praktiskt förbättrar kommunikationen med krävande människor och i svåra samtal.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Fostransuppdraget utmanande för lärare både i Sverige och Frankrike

Både i Sverige och Frankrike kämpar lärarna med uppdraget att även fostra eleverna till goda medborgare. Hindren är främst hög arbetsbelastning och allt fler uppgifter som inte har med skolan att göra, menar Jannete Hentati som forskat om hur lärare i båda länderna upplever sin yrkesvardag.

Entreprenörskap i skolan – stor skillnad mellan strategi och verklighet

Det skiljer åtskilligt mellan den skrivna strategin om entreprenörskap och vad som faktiskt händer ute på skolorna. Det upptäckte Karin Axelsson i sin forskning om hur entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats och utvecklats i förskola, skola och universitet.

Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Uppmärksamhet skapas i mötet mellan lärare och elev

Johannes Rytzler vill lyfta fram att uppmärksamhet är något som skapas i en undervisningssituation, när lärare och elever möts i relation till ett ämnesinnehåll. Detta som en motbild till den pedagogiska praktik där begreppet kopplas till elevers brist på uppmärksamhet.

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Krocken mellan fysisk hälsa och kulturell bakgrund i relation till mat är tydlig men outtalad i ämnet hem- och konsumentkunskap. Lärarna borde belysa konflikten och låta eleverna diskutera ämnet, tycker Ingela Bohm.

Skillnader i pojkars och flickors sätt att uttrycka historia

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.