Lärares ämnesspecialisering viktigt för elevers skolresultat
Lärares specialiseringar samt undervisningskvalitet i årskurs 4 påverkar elevernas resultat i både svenska och matematik i årskurs 6. Det visar Mari Paloniemi Lindström som i en kvantitativ studie undersökt hur lärares professionella kompetens påverkar mellanstadieelevers skolprestationer.
Född 1974
Bor i Västra Ämtevik
Disputerade 2025-05-23
vid Göteborgs universitet
Teachers’ Professional Competence and Working Conditions in Swedish Schools. Relationships with Student Achievement
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är lärare i matematik och naturvetenskap och har arbetat i många år på framför allt mellanstadiet. En fråga som jag funderade mycket på var varför vissa elever presterar så lågt i framför allt matematik. I Värmland, där jag främst arbetat, finns många skolor som har svårt att rekrytera behöriga lärare och en fråga som väcktes var vilka kvaliteter hos lärare som behövs för att lyfta elevernas skolresultat.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har undersökt sambandet mellan olika aspekter av lärarnas professionella kompetens och elevernas prestationer i läsförståelse och prestationer i matematik i årskurs 4, samt deras betyg i svenska och matematik i årskurs 6 såväl som deras sammanlagda meritvärde i årskurs 6. Avhandlingen bygger på data från de internationella studierna TIMSS och PIRLS samt nationell registerdata och omfattar tusentals elever och hundratals lärare. De professionella aspekter som jag studerat är lärares utbildningsbakgrund, ämnesspecialisering, undervisningskvalitet samt arbetsförhållanden. Med undervisningskvalitet menas exempelvis lärares förmåga att aktivera eleverna kognitivt genom att uppmuntra dem att förklara, diskutera eller sammanfatta innehållet i undervisningen.
Mina resultat ger en tydlig bild av att lärande är en process som tar tid och att utfallet sällan kommer direkt utan långt senare.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det framgår tydligt att lärares formella utbildning och ämnesspecialisering har positiv påverkan på elevernas betyg i matematik och svenska i årskurs 6. Avhandlingen visar också att det som har långsiktig betydelse för elevernas betyg i dessa ämnen är lärarnas användning av kognitivt aktiverande undervisningsstrategier, alltså att utmana eleverna genom att be dem förklara eller diskutera. Därutöver visar resultaten att lärares undervisning i läsförståelse i årskurs 4 har långsiktiga effekter på elevernas betyg i svenska i åk 6.
– Sammanfattningsvis visar mina resultat att lärares utbildning och ämnesspecialisering samt undervisningskvalitet och klassrumsklimat är faktorer som svensk skola behöver jobba mer med för att stärka elevernas prestationer i matematik och läsförståelse.
Vad överraskade dig?
– Framför allt att lärares ämnesspecialisering i läsning och kognitivt aktiverande undervisningsstrategier i årskurs 4 har betydelse för elevernas resultat i matematik två år senare, i årskurs 6. Detta ger en tydlig bild av att lärande är en process som tar tid och att utfallet sällan kommer direkt utan långt senare.
Vem har nytta av dina resultat?
– Främst lärarutbildningen kan ha nytta av resultaten, jag menar att det är mycket viktigt att satsa på ämnesspecialisering och att lärarna får med sig verktyg för att hålla en hög undervisningskvalitet. Resultaten riktas också till beslutsfattare, särskilt vad gäller fördelningen av kompetenta och behöriga lärare som är långt från likvärdig. Det är oerhört viktigt att alla elever får tillgång till kvalitativ undervisning.