Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Lärares arbete med ämnet teknik

Publicerad:2008-09-30
Uppdaterad:2012-04-11
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Veronica Bjurulfs avhandling belyser lärares arbete med skolämnet teknik. Hon fann en undervisning som saknar verklighetsanknytning och där lärarna är oense om syftet.

Veronica Bjurulf

Född 1970
i Karlskoga

Disputerade
2008-10-24
vid Karlstads universitet

Avhandling

Teknikämnets gestaltningar: En studie av lärares arbete med skolämnet teknik

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag har haft ett intresse för teknik sen jag var liten. Min pappa var händig och meckade med bilar och byggde sommarstuga. Jag var mycket med honom och läste bruksanvisningar. När jag jobbade som grundskollärare upplevde jag att det var få som var intresserade av att undervisa i teknik. Man verkade tycka att det var besvärligt och bökigt och jag blev lite misstänksam mot varför man valde bort tekniken. Tankarna väcktes på hur lärarna arbetar med ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om lärares arbete med skolämnet teknik, i grundskolans senare år. Jag har tittat på hur lärarna förstår ämnet teknik, vad de väljer för ämnesinnehåll och hur de arbetar med det ämnesinnehåll de väljer.Jag har använt mig av variationsteorin, vilket innebär att jag har tittat på vad det är som hålls konstant i undervisningen och vad det är som varierar. Utifrån det har jag tittat på vilka förmågor som eleverna erbjuds att utveckla i ämnet teknik.

Jag har intervjuat fem lärare och jag har observerat ett arbetsområde i teknik under en termin hos var och en av de fem. Fyra av lärarna var matte/NO-lärare och en var slöjdlärare.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Lärarnas tolkningar av styrkdokumenten – Lpo94 och kursplanen i teknik – i kombination med vad de har valt att undervisa om och hur de undervisar, påverkar hur ämnet gestaltas och vad eleverna erbjuds att lära.
Lärarna är eniga om att teknik innebär att utveckla något för att uppfylla praktiska behov. Men när det gällde vad syftet är med undervisning i teknik, då hade alla olika åsikter. En lärare tyckte att syftet med undervisningen var att träna hantverksskicklighet, medan en annan menade att det var att förbereda eleverna för framtida karriärer som ingenjörer.
Tre faktorer hade betydelse för vad eleverna erbjöds lära i ämnet teknik: lärarens utbildning, den fysiska lärandemiljön, alltså vad de hade för undervisningssalar, och elevgruppens storlek. Hos slöjdläraren var uppgifterna av hantverkskaraktär, eleverna fick sätta upp tapeter och mura en tegelstensmur. Men hos matte-NO-lärarna, använde eleverna enklare material som tandpetare och glasspinnar och uppgifterna av praktisk karaktär var av typen pyssel och papp, som en av lärarna uttryckte det. Det skilde sig också åt hur de undervisade. Slöjdläraren demonstrerade det hantverksmässiga själv. Han var som en levande metodbok. Matte-NO-lärarnas elever fick följa en ritning eller beskrivning, eller helt enkelt själva komma fram till olika lösningsmetoder.
Den fysiska lärandemiljön skilde sig åt. Slöjdläraren undervisade i en teknikverkstad medan de andra var i NO-salar som också användes till andra ämnen. Matte-NO-lärarna fick plocka med sig redskap som de trodde skulle behövas till lektionen och det gjorde att det blev begränsat när det gällde material, redskap och typen av uppgifter. Slöjdlärarens elever kunde jobba med olika typer av uppgifter samtidigt, eftersom allt fanns där, men i NO-salarna jobbade alla med samma sak samtidigt.
Vid helklassundervisning blev det mer arbete av teoretisk karaktär än vid mindre grupper då det blev fler arbetsuppgifter av praktisk karaktär.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Hantverket saknades i undervisningen och det förvånade mig eftersom lärarna pratade mycket om hur viktigt ämnet är för de elever som inte har det så lätt med de teoretiska ämnena. Alla elever fick göra någon form av produkt, men man fokuserade inte på hur man gjorde, förutom slöjdläraren som visade mycket. De andra lärarnas elever fick själva komma fram till hur de skulle göra.

Jag blev förvånad över att undervisningen i hög grad saknade verklighetsanknytning. Eleverna tillverkade produkter som inte skulle användas till något efter att arbetsområdet var avslutat. Och det framgick inte för eleverna innan de gjorde produkterna vad syftet var. Ämnet riskerar därför att uppfattas som mindre viktigt för eleverna.

Jag såg inte heller att någon av lärarna anknöt till samhället. Man undersökte inte projekt som var på gång eller förbättringar som kunde göras i närmiljön. Inte heller gick man in på olika tekniska principer i undervisningen

Vem har nytta av dina resultat?

Främst pedagoger inom alla delar av utbildningsväsendet, men också andra som är intresserade av undervisning och lärande.Lärare, speciellt i teknik, har nytta av de resultat som handlar om vilka förmågor eleverna erbjuds att lära och utveckla. Och det går att dra paralleller till andra ämnen utifrån mina resultat när det gäller lärarnas utbildning och elevgruppens storlek.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Jag hoppas att resultaten kan bidra till en diskussion i lärarkollegiet och att man blir uppmärksammad på att vad och hur man undervisar påverkar vad eleverna har för möjlighet att lära.

När det är dags för en översyn av kursplanen i teknik hoppas jag att man med hjälp av min avhandling kan vidareutveckla skolämnet teknik genom att ställa frågor som vad vi vill att eleverna ska lära i ämnet, vilka förmågor är viktiga att utveckla och hur vi kan få fler elever intresserade av att studera vidare inom det tekniska området.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev