Lärares beprövade erfarenhet hamnar i skuggan
Den nationella utbildningssatsningen ULF − Utbildning, Lärande och Forskning − visar att lärares beprövade erfarenhet riskerar att hamna i skuggan när akademi eller skolledare ges tolkningsföreträde. Det visar Elna Sivheds avhandling.
Bor i Hässleholm
Född 1981
Disputerade 2025-10-24
vid Lunds universitet
Vetenskapligt beprövad erfarenhet. Lärares kunskapsbehov i relation till ULF-initiativet
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har själv jobbat som lärare i 25 år och diskussionen om vetenskaplig och beprövad grund har hela tiden varit aktuell i skolan. Vilken forskning och vilken erfarenhet pratar vi om? Vem bestämmer det? Jag tyckte att den här diskussionen var spännande i relation till utbildningssatsningen ULF som lanserades år 2017 som en brygga mellan de här begreppen. Jag ville därefter titta vidare på hur det såg ut och hur man värderade framför allt den beprövade erfarenheten. ULF är en nationell verksamhet som bedrivs av lärosäten som har lärarutbildning och skolhuvudmän.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det handlar om hur beprövad erfarenhet konstitueras och förstås i relation till forskning, skola och utbildning. Fokus ligger på lärares kunskapsbehov och kunskapsutveckling, i relation till ULF-initiativet, och hur den beprövade erfarenheten konstitueras på olika nivåer: skolnivå, policynivå och genomförandenivå. Lärarna ger sin bild av hur de ser på samarbetet och vad de efterfrågar. Policydokumenten, bland annat regeringsbeslut, vittnar om inriktningen; vad man vill med verksamheten. Den tredje nivån, genomförandenivån, handlar om hur det har fallit ut. Vem, var och vad är de tre grundläggande frågorna.
Ett annat viktigt resultat är att skolor i glesbygd inte fått möjlighet att ingå i forskningssamarbeten i samma utsträckning som skolor närmare lärosätena.
Elna Sivhed
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Resultaten visar att lärares beprövade erfarenhet riskerar att hamna i skuggan när akademin eller skolledare ges tolkningsföreträde. I stället för att prata om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill jag introducera ett annat begrepp, vetenskapligt beprövad erfarenhet, som grund för lärares professionella lärande. Vetenskapligt beprövad erfarenhet innebär här en ansats där lärares arbete systematiskt dokumenteras med vetenskapliga metoder och analyseras, och det är lärares erfarenheter som är grund för vad man ska forska på och med vem.
– Ett annat viktigt resultat är att skolor i glesbygd inte fått möjlighet att ingå i forskningssamarbeten i samma utsträckning som skolor närmare lärosätena. Det finns skrivningar i policydokumenten som motverkar geografisk spridning, trots att det samtidigt slås fast att geografisk spridning är viktigt.
Vad överraskade dig?
– Tidigare har man pratat om att det finns en skarv mellan teori och praktik, och en skarv mellan skola och akademi. Men de hinder som syns i avhandlingen finns snarare på lokal nivå, mellan lärare och skolhuvudmän/rektorer, än mellan skola och akademi. Lärare vittnar om att de inte får det de efterfrågar när det gäller tillgång till relevant forskning. I stället kan fokus hamna på något annat, som exempelvis allmänna, populariserade föreläsningar.Den geografiska spridningen var också en överraskning, jag trodde inte att glesbygden var så åsidosatt.
– ULF är väldigt bra, men det borde få bättre möjligheter att utvecklas.
Vem har nytta av dina resultat?
– De som specifikt skulle ha nytta av resultaten är de som har möjlighet att påverka forskning, utveckling och främjande av lärares kunskapsutveckling. Det gäller inte bara policymakers utan även rektorer och huvudmän. ULF är inte den sista utbildningssatsningen som görs. När man skriver fram sådana satsningar är det viktigt att inte skriva om geografisk spridning utan att ge ekonomisk möjlighet till det.