Lärares tolkning av nationella kursplaner

– Det är egentligen bara betygen som lärarna upplever som begränsande, säger <em>hon</em>.

Charlotta Pettersson
Charlotta Pettersson

Född 1972
i Helsingborg

Disputerade 2013-10-11
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Kursplaners möjlighetsrum: om nationella kursplaners transformation till lokala

Lärare upplever stor frihet när de tolkar kursplanerna i sin vardag. De använder sig ofta av dem som verktyg för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer, visar Charlotta Petterssons forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag tyckte det var spännande att undersöka vilket innehåll de nationella kursplanerna får lokalt i samtal mellan lärare. Jag var med i en forskargrupp som har tittat på hur skolan styrs rent utbildningspolitiskt. Mitt uppdrag var att undersöka vad som händer med kursplaner när de blir lokala.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur lärare tolkar och förstår kursplanerna och vilka möjlighetsrum kursplanerna kan bidra med. Jag har tittat på kursplanernas förvandling från nationell till lokal, det vill säga vilket meningsinnehåll som lärare lägger i kursplanerna. I studien har jag har gjort fokusgrupper med sex olika arbetslag, och undersökt hur de samtalar om och skapar mening om kursplaner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett spännande resultat är att lärare alltid tolkar kursplanen i relation till olika aspekter, främst dessa fyra följande: läraruppdraget, samhället, betygskriterier och elever. Resultatet blir olika beroende på vad kursplanen tolkas i relation till.

– Jag kunde också se att lärare ser kursplanen som ett dokument som möjliggör, och de upplever stor frihet i relation till den. Nästan allt som de gör tycker de kan passa in. Det är egentligen bara betygen som lärarna upplever som begränsande. De refererar till kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. De använder sig av referenser till kursplanerna men det finns egentligen ingenting bakom – det blir vad jag kallar luftreferenser.

Vad överraskade dig?

– Lärarna har ett metaforrikt språkbruk i relation till kursplanerna. De talar om kursplanen som en buljongtärning, att de får använda sig av kofot för att bända och hacka och så vidare. De vardagliga metaforerna begränsar snarare än stöttar lärarna i att komma vidare i sina pedagogiska frågor och dilemman. De skulle behöva språkliga verktyg i form av ett reflekterande pedagogiskt metaspråk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, rektorer, utvecklingsledare och politiker – alla som jobbar inom skolan och som bearbetar de nationella kursplanerna att bli lokala. Och de som funderar över hur skolans verksamhet styrs med hjälp av nationella styrdokument.

Sidan publicerades 2013-12-19 11:58 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-01-09 15:40 av John Miller


Relaterat

Politiska styrdokument präglar lärarrollen

Det har skett en förskjutning från utveckling till kontroll och resultatstyrning i förhållandet mellan myndigheter och lärare och lärarutbildare. Det konstaterar Joakim Krantz som i sin avhandling studerat hur lärare och lärarutbildare förhåller sig till de politiska anspråken.

Att analysera samstämmighet mellan prov och kursplan

Det behövs verktyg för att analysera om prov och bedömningar är samstämmiga med kursplanerna. Gunilla Näsström har i sin avhandling tittat på tre metoder som fungerar. Hon såg också att det finns en stor spridning bland lärare i hur man tolkar kursplanerna.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet. &nbsp;

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.