Lärares utbildningsideal påverkar deras bedömningsarbete
Lärare har olika utbildningsideal och olika förhållningssätt till utbildningens mål, elevers delaktighet, rättvisa och tillförlitlighet samt konsekvenser av bedömningar. Det leder till att deras arbete med bedömning varierar, visar David Wissings avhandling.
Bor i Sundsvall
Född år 1988
Disputerade 2025-09-24
vid Mittuniversitetet
Mellan utbildningsideal och styrdokument. En multipel fallstudie om lärares agens i bedömningspraktiker
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Den vetenskapliga problemformuleringen har givetvis vuxit fram successivt under doktorandtiden, men intresset för lärares bedömningsarbete har funnits med mig länge. Det började under min tid som gymnasielärare då jag blev medveten om den stora variationen i hur lärare arbetar med bedömning. Som lärarstudent upplevde jag ofta att forskning och styrdokument presenterade en ganska svartvit bild av hur bedömning bör gå till. Men när jag väl kom ut i skolans verklighet insåg jag snabbt att bedömningskompetens kan se olika ut mellan lärare och undervisningskontexter.
Vad handlar avhandlingen om?
− Den handlar om lärares bedömningsarbete i årskurs 6, med utgångspunkt i frågan om varför lärare gör som de gör. Bakgrunden till avhandlingen är ett tilltagande fokus på bedömning i svensk skola. De bakomliggande ambitionerna av detta ökade fokus på bedömning handlar bland annat om att skapa likvärdighet och högre kvalitet i lärares bedömningsarbete, vilket resulterat i mer specificerade och detaljerade styrdokument, fler betygssteg och nationella prov och så vidare. Det tilltagande fokuset på bedömning innefattar även så kallad formativ bedömning som har ökat i popularitet, till exempel i lärarutbildningar, forskning och i Skolverkets stödmaterial. Trots ambitioner av ökad likvärdighet, och en tydligare styrning genom skolreformer, indikerar forskning att lärares bedömningsarbete varierar både ifråga hur bedömningar görs och vad som bedöms. Det problem som utforskas i min avhandling handlar därför om frågan varför lärare gör olika i bedömningsarbetet.
Det kan finnas en övertro på att just den formella och kanske politiska styrningen av skolan är det viktigaste, men den här avhandlingen framhåller istället lärare som aktörer som en avgörande faktor för pedagogiska praktiker.
David Wissing
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Utifrån analyser av longitudinella fallstudier av lärares bedömningspraktiker visar och argumenterar jag i avhandlingen för att lärare har olika utbildningsideal och därmed olika förhållningssätt till bedömningspraktikers omgivande villkor såsom styrdokument.
− För att förstå lärares olika bedömningspraktiker presenterar jag en analytisk modell som illustrerar hur lärares agens i bedömningspraktiker kan förstås utifrån spänningsfältet mellan deras utbildningsideal och styrdokumenten inom fyra områden. Dessa är utbildningens mål, elevers delaktighet, rättvisa och tillförlitlighet samt konsekvenser av bedömningar. Inom dessa områden har lärare olika förhållningssätt vilket leder till en variation av bedömningspraktiker.
Vad överraskade dig?
− Forskningsdesignen har inte haft någon hypotes eller utvärderande eller prövande strategi. Snarare är avhandlingen i en empirisk mening utforskande och jag har därför inte haft några förväntningar eller liknande som lett till överraskningar när de inte infriats eller upptäckts.
Vem har nytta av dina resultat?
− Avhandlingens huvudsakliga kunskapsbidrag är en förklaring till varför lärare inte tolkar och förhåller sig till styrdokument på samma sätt, och det beror på att de har olika utbildningsideal. Det kan vara bra att vara medveten om denna slutsats i utformning av framtida skolpolicy, eftersom mina resultat visar att lärares praktik inte helt kan styras av reformer eller styrdokument. Det kan finnas en övertro på att just den formella och kanske politiska styrningen av skolan är det viktigaste, men den här avhandlingen framhåller istället lärare som aktörer som en avgörande faktor för pedagogiska praktiker.