Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Barn och elever erbjuds olika lärandemöjligheter beroende på vilka aktiviteter och exempel lärare väljer att använda i undervisningen. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Anna-Lena Ekdahl
Anna-Lena Ekdahl

Född 1963
Bor i Gränna

Disputerade 2019-12-13
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Teaching for the learning of additive part-whole relations: The power of variation and connections

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lågstadielärare i grunden och har alltid haft ett genuint intresse för elevers olika sätt att tänka och resonera, framförallt om matematiska tal. Men också av hur man kan anpassa undervisningen för att fler elever ska utveckla en god taluppfattning. Jag blev lärarutbildare och senare antagen till forskarskolan i didaktik, där jag blev kopplad till två olika forskningsprojekt som hade ett fokus på barns och yngre elevers taluppfattning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen innehåller fyra olika delstudier som bygger på en strukturell ansats om undervisning och lärande om tals del-helhetsrelationer i åldersgruppen fyra till åtta år. Den här inte så vanliga ansatsen till att lära sig om tal var jag med och introducerade i två olika interventionsstudier där undervisningsinnehållet var detsamma. Den ena studien gjordes på lågstadiet i Sydafrika och den andra i svensk förskola, med barn som gick sista året på förskolan. Jag har filmat lektioner på lågstadiet och smågrupps-aktiviteter i förskolan. Sedan har jag analyserat lärarnas olika sätt att undervisa om samma sak utifrån variationsteorin. Med hjälp av teorin har jag försökt beskriva skillnader i undervisning – skillnader som jag menar gör skillnad för vad barn har möjlighet att lära.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest framträdande resultatet är hur viktigt det är att lärare använder så kallade ’connections’, kopplingar, det vill säga att de med verbala och icke-verbala pedagogiska handlingar, knyter samman och pekar ut relationer och samband mellan tal, representationer och exempel. Jag har kunnat visa empiriskt att det verkar vara väsentligt för vad barnen och eleverna erbjuds att lära.

– Mina resultat visar att lärares val av aktiviteter som de använder i undervisningen för att barn och elever ska få syn på relationerna mellan tals delar och helhet påverkar lärandet. Jag kan också se att det spelar roll vilka exempel lärare erbjuder barnen och eleverna. Även i vilken ordning de presenterar exemplen i undervisningen verkar vara väsentligt för möjligheten att lära sig. Vissa matematiska principer eller idéer som är viktiga när barnen blir äldre, kan lyftas fram i den här åldersgruppen på ett ganska lekfullt sätt, utan att introducera för mycket symboler och tecken. Jag har också sett att det hjälper elever att få syn på det som kan vara svårt att lära sig, när det öppnas upp en dimension av variation.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade var att till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra så mycket matematik. Det jag också blev överraskad av var hur de här femåringarna lärde sig att använda fingermönster. De blev väldigt duktiga att se talen som del-helhetsrelationer på sina tio fingrar och använda femman som referenspunkt när de räknar. Jag hade inte räknat med att de skulle utveckla sin förmåga så pass mycket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst förskollärare och lärare som undervisar i förskoleklass och de lägre årskurserna. Jag tror att resultaten kan bidra till att fler barn och elever får den undervisning de behöver för att utveckla en god taluppfattning. Jag tror också att de goda exempel som jag har i avhandlingen, där man verkligen gör de här kopplingarna (’connections’), kan utgöra ett diskussionsunderlag i arbetslag och leda till reflektion över sin egen undervisning och vad man kanske kan förbättra i den. Jag vill gärna lyfta fram de goda exemplen. Jag tror vi lär oss mer av de goda exemplen än av de dåliga!

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-02-17 11:13 av
Sidan uppdaterades 2020-03-05 11:11 av


Relaterat

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.