Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Barn och elever erbjuds olika lärandemöjligheter beroende på vilka aktiviteter och exempel lärare väljer att använda i undervisningen. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Anna-Lena Ekdahl
Anna-Lena Ekdahl

Född 1963
Bor i Gränna

Disputerade 2019-12-13
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Teaching for the learning of additive part-whole relations: The power of variation and connections

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lågstadielärare i grunden och har alltid haft ett genuint intresse för elevers olika sätt att tänka och resonera, framförallt om matematiska tal. Men också av hur man kan anpassa undervisningen för att fler elever ska utveckla en god taluppfattning. Jag blev lärarutbildare och senare antagen till forskarskolan i didaktik, där jag blev kopplad till två olika forskningsprojekt som hade ett fokus på barns och yngre elevers taluppfattning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen innehåller fyra olika delstudier som bygger på en strukturell ansats om undervisning och lärande om tals del-helhetsrelationer i åldersgruppen fyra till åtta år. Den här inte så vanliga ansatsen till att lära sig om tal var jag med och introducerade i två olika interventionsstudier där undervisningsinnehållet var detsamma. Den ena studien gjordes på lågstadiet i Sydafrika och den andra i svensk förskola, med barn som gick sista året på förskolan. Jag har filmat lektioner på lågstadiet och smågrupps-aktiviteter i förskolan. Sedan har jag analyserat lärarnas olika sätt att undervisa om samma sak utifrån variationsteorin. Med hjälp av teorin har jag försökt beskriva skillnader i undervisning – skillnader som jag menar gör skillnad för vad barn har möjlighet att lära.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest framträdande resultatet är hur viktigt det är att lärare använder så kallade ‘connections’, kopplingar, det vill säga att de med verbala och icke-verbala pedagogiska handlingar, knyter samman och pekar ut relationer och samband mellan tal, representationer och exempel. Jag har kunnat visa empiriskt att det verkar vara väsentligt för vad barnen och eleverna erbjuds att lära.

– Mina resultat visar att lärares val av aktiviteter som de använder i undervisningen för att barn och elever ska få syn på relationerna mellan tals delar och helhet påverkar lärandet. Jag kan också se att det spelar roll vilka exempel lärare erbjuder barnen och eleverna. Även i vilken ordning de presenterar exemplen i undervisningen verkar vara väsentligt för möjligheten att lära sig. Vissa matematiska principer eller idéer som är viktiga när barnen blir äldre, kan lyftas fram i den här åldersgruppen på ett ganska lekfullt sätt, utan att introducera för mycket symboler och tecken. Jag har också sett att det hjälper elever att få syn på det som kan vara svårt att lära sig, när det öppnas upp en dimension av variation.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade var att till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra så mycket matematik. Det jag också blev överraskad av var hur de här femåringarna lärde sig att använda fingermönster. De blev väldigt duktiga att se talen som del-helhetsrelationer på sina tio fingrar och använda femman som referenspunkt när de räknar. Jag hade inte räknat med att de skulle utveckla sin förmåga så pass mycket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst förskollärare och lärare som undervisar i förskoleklass och de lägre årskurserna. Jag tror att resultaten kan bidra till att fler barn och elever får den undervisning de behöver för att utveckla en god taluppfattning. Jag tror också att de goda exempel som jag har i avhandlingen, där man verkligen gör de här kopplingarna (‘connections’), kan utgöra ett diskussionsunderlag i arbetslag och leda till reflektion över sin egen undervisning och vad man kanske kan förbättra i den. Jag vill gärna lyfta fram de goda exemplen. Jag tror vi lär oss mer av de goda exemplen än av de dåliga!

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-02-17 11:13 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2020-03-05 11:11 av Emma Svensson


Relaterat

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Kommunikation central för ungas delaktighet

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Så undervisar matematiklärare på universitetet

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Petra Hanssons forskning visar att naturromantiska idéer är centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik.

Välkomna Wittgenstein till klassrummet

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Very good – svenska studenter hittar ofta rätt i engelskans modifierare

Forskaren Viktoria Börjesson konstaterar att svenska studenter är duktiga på att kombinera engelska adjektiv med passande modifierare som "very nice" och "kind of false".

Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet

Ingela Bursjöö har undersökt vad som krävs för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor i skolan. ”Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor”, säger hon.

Värderingar präglar program mot psykisk ohälsa för unga

Manualbaserade program mot psykisk ohälsa som används av barn i skolan är inte neutrala utan bygger på specifika praktiker, normer och värderingar. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan, konstaterar Sofia Kvist Lindholm i sin avhandling.

Strukturerat stöd hjälper unga med utländsk bakgrund genom gymnasiet

Hälften av alla unga med utländsk bakgrund blir inte färdiga med gymnasiet i tid. Fler skulle klara sina gymnasiestudier om de fick uppmuntran, läxhjälp och stöd att strukturera sina studier, visar Michael Lindblad.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.