Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Barn och elever erbjuds olika lärandemöjligheter beroende på vilka aktiviteter och exempel lärare väljer att använda i undervisningen. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Anna-Lena Ekdahl
Anna-Lena Ekdahl

Född 1963
Bor i Gränna

Disputerade 2019-12-13
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Teaching for the learning of additive part-whole relations: The power of variation and connections

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lågstadielärare i grunden och har alltid haft ett genuint intresse för elevers olika sätt att tänka och resonera, framförallt om matematiska tal. Men också av hur man kan anpassa undervisningen för att fler elever ska utveckla en god taluppfattning. Jag blev lärarutbildare och senare antagen till forskarskolan i didaktik, där jag blev kopplad till två olika forskningsprojekt som hade ett fokus på barns och yngre elevers taluppfattning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen innehåller fyra olika delstudier som bygger på en strukturell ansats om undervisning och lärande om tals del-helhetsrelationer i åldersgruppen fyra till åtta år. Den här inte så vanliga ansatsen till att lära sig om tal var jag med och introducerade i två olika interventionsstudier där undervisningsinnehållet var detsamma. Den ena studien gjordes på lågstadiet i Sydafrika och den andra i svensk förskola, med barn som gick sista året på förskolan. Jag har filmat lektioner på lågstadiet och smågrupps-aktiviteter i förskolan. Sedan har jag analyserat lärarnas olika sätt att undervisa om samma sak utifrån variationsteorin. Med hjälp av teorin har jag försökt beskriva skillnader i undervisning – skillnader som jag menar gör skillnad för vad barn har möjlighet att lära.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest framträdande resultatet är hur viktigt det är att lärare använder så kallade ‘connections’, kopplingar, det vill säga att de med verbala och icke-verbala pedagogiska handlingar, knyter samman och pekar ut relationer och samband mellan tal, representationer och exempel. Jag har kunnat visa empiriskt att det verkar vara väsentligt för vad barnen och eleverna erbjuds att lära.

– Mina resultat visar att lärares val av aktiviteter som de använder i undervisningen för att barn och elever ska få syn på relationerna mellan tals delar och helhet påverkar lärandet. Jag kan också se att det spelar roll vilka exempel lärare erbjuder barnen och eleverna. Även i vilken ordning de presenterar exemplen i undervisningen verkar vara väsentligt för möjligheten att lära sig. Vissa matematiska principer eller idéer som är viktiga när barnen blir äldre, kan lyftas fram i den här åldersgruppen på ett ganska lekfullt sätt, utan att introducera för mycket symboler och tecken. Jag har också sett att det hjälper elever att få syn på det som kan vara svårt att lära sig, när det öppnas upp en dimension av variation.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade var att till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra så mycket matematik. Det jag också blev överraskad av var hur de här femåringarna lärde sig att använda fingermönster. De blev väldigt duktiga att se talen som del-helhetsrelationer på sina tio fingrar och använda femman som referenspunkt när de räknar. Jag hade inte räknat med att de skulle utveckla sin förmåga så pass mycket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst förskollärare och lärare som undervisar i förskoleklass och de lägre årskurserna. Jag tror att resultaten kan bidra till att fler barn och elever får den undervisning de behöver för att utveckla en god taluppfattning. Jag tror också att de goda exempel som jag har i avhandlingen, där man verkligen gör de här kopplingarna (‘connections’), kan utgöra ett diskussionsunderlag i arbetslag och leda till reflektion över sin egen undervisning och vad man kanske kan förbättra i den. Jag vill gärna lyfta fram de goda exemplen. Jag tror vi lär oss mer av de goda exemplen än av de dåliga!

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-02-17 11:13 av
Sidan uppdaterades 2020-03-05 11:11 av


Relaterat

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.