Hoppa till sidinnehåll
Internationellt

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Publicerad:2020-02-17
Uppdaterad:2020-03-05
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Anna-Lena Ekdahl

Född 1963
Bor i Gränna

Disputerade 2019-12-13
vid Högskolan i Jönköping

Avhandling

Teaching for the learning of additive part-whole relations: The power of variation and connections

Barn och elever erbjuds olika lärandemöjligheter beroende på vilka aktiviteter och exempel lärare väljer att använda i undervisningen. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lågstadielärare i grunden och har alltid haft ett genuint intresse för elevers olika sätt att tänka och resonera, framförallt om matematiska tal. Men också av hur man kan anpassa undervisningen för att fler elever ska utveckla en god taluppfattning. Jag blev lärarutbildare och senare antagen till forskarskolan i didaktik, där jag blev kopplad till två olika forskningsprojekt som hade ett fokus på barns och yngre elevers taluppfattning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen innehåller fyra olika delstudier som bygger på en strukturell ansats om undervisning och lärande om tals del-helhetsrelationer i åldersgruppen fyra till åtta år. Den här inte så vanliga ansatsen till att lära sig om tal var jag med och introducerade i två olika interventionsstudier där undervisningsinnehållet var detsamma. Den ena studien gjordes på lågstadiet i Sydafrika och den andra i svensk förskola, med barn som gick sista året på förskolan. Jag har filmat lektioner på lågstadiet och smågrupps-aktiviteter i förskolan. Sedan har jag analyserat lärarnas olika sätt att undervisa om samma sak utifrån variationsteorin. Med hjälp av teorin har jag försökt beskriva skillnader i undervisning – skillnader som jag menar gör skillnad för vad barn har möjlighet att lära.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest framträdande resultatet är hur viktigt det är att lärare använder så kallade ’connections’, kopplingar, det vill säga att de med verbala och icke-verbala pedagogiska handlingar, knyter samman och pekar ut relationer och samband mellan tal, representationer och exempel. Jag har kunnat visa empiriskt att det verkar vara väsentligt för vad barnen och eleverna erbjuds att lära.

– Mina resultat visar att lärares val av aktiviteter som de använder i undervisningen för att barn och elever ska få syn på relationerna mellan tals delar och helhet påverkar lärandet. Jag kan också se att det spelar roll vilka exempel lärare erbjuder barnen och eleverna. Även i vilken ordning de presenterar exemplen i undervisningen verkar vara väsentligt för möjligheten att lära sig. Vissa matematiska principer eller idéer som är viktiga när barnen blir äldre, kan lyftas fram i den här åldersgruppen på ett ganska lekfullt sätt, utan att introducera för mycket symboler och tecken. Jag har också sett att det hjälper elever att få syn på det som kan vara svårt att lära sig, när det öppnas upp en dimension av variation.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade var att till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra så mycket matematik. Det jag också blev överraskad av var hur de här femåringarna lärde sig att använda fingermönster. De blev väldigt duktiga att se talen som del-helhetsrelationer på sina tio fingrar och använda femman som referenspunkt när de räknar. Jag hade inte räknat med att de skulle utveckla sin förmåga så pass mycket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst förskollärare och lärare som undervisar i förskoleklass och de lägre årskurserna. Jag tror att resultaten kan bidra till att fler barn och elever får den undervisning de behöver för att utveckla en god taluppfattning. Jag tror också att de goda exempel som jag har i avhandlingen, där man verkligen gör de här kopplingarna (’connections’), kan utgöra ett diskussionsunderlag i arbetslag och leda till reflektion över sin egen undervisning och vad man kanske kan förbättra i den. Jag vill gärna lyfta fram de goda exemplen. Jag tror vi lär oss mer av de goda exemplen än av de dåliga!

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev