Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Lärarkår med tydlig förankring i demokratin

Publicerad:2016-05-26
Uppdaterad:2016-09-08
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Per Höjeberg
Per Höjeberg

Född 1956
i Stockholm

Disputerade 2016-04-04
vid Lunds universitet

Avhandling

Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933-1945

Nidbilden av den nazisympatiserande läraren stämmer inte. Per Höjebergs forskning visar att den svenska lärarkåren tog tydlig ställning för demokratin under andra världskriget.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i historia i många år och har ibland funderat över att lärare före och under andra världskriget ofta framställs som nazisympatisörer. Det är ett slags mytbild som återkommer i litteratur och filmer, läraren Caligula i Alf Sjöbergs film Hets, exempelvis. Jag ska ärligt erkänna att jag varit med och spridit den här myten utan att ha egentliga belägg. Därför ville jag ta reda på om lärarkåren verkligen var så protysk som den stundom framställs.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om lärarkårens värdemässiga positionering mot nazismen mellan åren 1933-1945 samt Sovjetkommunismen under samma tidsera. Jag har gått igenom press- och arkivmaterial från lärarorganisationer och därifrån försökt få fram hur lärarkåren förhöll sig till det som hände i Tyskland och Sovjet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den stereotypa bilden av läraren som nazisympatisör inte stämmer. Tvärtom tog läroverkslärare i allmänhet och folkskollärare i synnerhet avstånd från det som skedde Tyskland. Svenska lärare såg sig snarare som pionjärer för demokratin. Men deras kritik riktas aldrig direkt mot nazipolitiken utan uttrycks med underförstådda argument mot den tyska skolan som blir alltmer auktoritär. Under krigets senare år hårdnar den svenska lärarkårens kritik och avståndstagandet från utvecklingen i Tyskland blir tydligare. Vad svenska lärarna vänder sig mot är främst politiseringen av skolan där Hitler jugend tar över lärarnas auktoritet samt nazismens fokus på fysisk fostran snarare än intellektuell.

– Folkskollärarna var både snabbare och hårdare i sin kritik. Läroverkslärarna var mer försiktiga i sina uttalanden. I Läroverkslärarnas Riksförbund, som 90 procent av läroverkslärarna var anslutna till, fanns en tydlig policy mot nazismen som idé, men förbundet tillät ändå nazivänliga medlemmar, även på förtroendeposter. I mötesprotokoll har jag hittat många invändningar från protyska lärare men deras förslag accepteras aldrig av majoriteten.

– Lärarnas förhållande till Sovjetunionen under samma tid är mer kluven. Lärarkåren ser till en början med stor entusiasm på landet som betecknas som ”Den nya framtiden” och ”Hoppets och optimismens land”. Många lärare känner igen sig i reformpedagogiken och ser positivt på sociala reformer som vaccinationer till skolbarn, vilket beskrivs efter en stor studieresa för lärare till dåvarande Leningrad och Moskva. En viss kritik mot Sovjetsamhället börjar höras när kriget och terrorn bryter ut i slutet på 30-talet.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig en mer kritisk inställning till Sovjetkommunismen. Det är svårt att riktigt veta vad som ligger bakom men jag kan tänka mig att man i Sverige inte hade lika stora förväntningar på Sovjet som på Tyskland och reaktionerna blev därefter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis lärarutbildningen. Jag tänker att mina resultat kan bidra till fortsatta reflektioner kring hur läraruppdraget och värdegrunder har utvecklats.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev