Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

Lärarkåren är delad i två grupper när det gäller synen på om etik och moral ska inkluderas i undervisningen i naturvetenskap. En mindre grupp vill se en värderingsfri undervisning, visar Ola Nordqvists avhandling.

Ola Nordqvist
Ola Nordqvist

Född år 1970
Bor i Göteborg

Disputerade 2022-05-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
A landscape of values – a study of non-epistemic values in Swedish upper secondary science education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare och har undervisat i nästan 20 år i biologi och bioteknik. Som lärare upplevde jag att det som skapade extra engagemang och driv hos eleverna inte var det strikt naturvetenskapliga angreppssättet utan när frågorna kopplades till ett samhällsperspektiv. Ett exempel är genteknik, och missuppfattningar och farhågor om den. Det traditionella perspektivet i naturvetenskapliga ämnen är mer detaljorienterat och styrt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om värderingar inom ramen för biologiämnet, i en samhällelig kontext. En delstudie handlar om elevers attityder till genteknik. En annan delstudie handlar om lärares icke epistemologiska värderingar, alltså inneboende värderingar och hur dessa påverkar undervisningen. Den tredje delstudien undersöker vilken syn på ämnet som lärarutbildare, som är ämnesutbildare i biologi, har.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Frågan om i vilken utsträckning man ska inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena delar lärarkåren. En enkätstudie, med ett representativt urval biologilärare, visade att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri. I den senare, skeptiska gruppen, fanns en överrepresentation av mer erfarna lärare.

Vad överraskade dig?

– Att det inte fanns en större samsyn mellan lärare om vad ska ingå i ämnet och att mer erfarna lärare var mer skeptiska till att inkludera frågor om etik och moral.  Även det faktum att alla ämnesutbildare var eniga om att naturvetenskapen ska vara värderingsfri var överraskande. Delstudien med ämnesutbildare omfattade dock relativt få personer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare och forskare. Det har visats i flera andra tidigare studier att elevers intresse för naturvetenskap ökar om man inkluderar mjuka värden. Den här studien handlar om hur vi utbildar lärare och hur aktiva lärare arbetar med frågorna. Studien arbetar med det som kallas samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, och är aktuellt även inom andra delar av naturvetenskapen, exempelvis hållbar utveckling och miljöfrågor.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-09-22 21:57 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-10-04 13:11 av Susanne Sawander


Relaterat

Visuell kemi ofta utan eftertanke

Vilken roll spelar animationer, bilder, experiment och fysiska modeller i kemiundervisningen på gymnasieskolan? Det har Emelie Patron forskat om.

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Geografi Webbkonferens

Välkommen till Skolportens digitala fortbildning om geografi! Ta del av aktuell forskning och inspirerande verktyg för undervisningen, när det passar dig 30 mars–26 april.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Engelska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om engelskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Kemi

Välkommen på konferens om kemiundervisning på högstadiet och gymnasiet! Ta del av den senaste forskningen och få inspirerande verktyg för din undervisning. Möt och nätverka med kollegor från hela landet på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Biologi Webbkonferens

Fortbilda dig inom biologi för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i biologi eller naturkunskap ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 26–27 september eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 3–21 oktober. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Engelsk kurslitteratur kräver mer tid och stöd

På svenska universitet möter många studenter kurslitteratur på engelska. Många klarar sig bra men behöver mer tid och stöd för att koppla ihop de engelska termerna med det läraren talar om, säger forskaren Špela Mežek.

Studenters resa mot förståelse

Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt läkarstuderandes resa mot förståelse av ett ämne. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser