Lärarna i kläm mellan kreativitet och direktiv

Hur blev du intresserad av ämnet?

När jag skrev min D-uppsats så kom det fram att lärarna tyckte att mycket hade blivit mer svårarbetat och besvärligt efter omstruktureringen på 90-talet då kommunerna övertog ansvaret för skolan. Jag blev intresserad av vad det här bottnade i.

Vad handlar avhandlingen om?

Spänningen mellan den övergripande styrningen och lärarnas moraliska ställningstagande. Grunden för min analys är Hannah Arendts politiska filosofi. Den handlar i korta drag om betydelsen att komma till tals och handlandet mellan människor. Jag har under ett år följt ett lärarlag på högstadiet och bandat samtalen under deras veckomöten. Av det materialet har jag både gjort en narrativ analys och nio berättelser. I berättelserna beskrivs lärarlagets möten, vilka ställningstagande de gör och vad de uttrycker utifrån olika intressen.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

En av mina viktigaste slutsatser har tidigare forskning också kommit fram till och det är att skolan inte lever upp till det övergripande målet om lokal variation och mångfald. Min studie visar att det inte beror på lärarna utan på direktiv från kommunen och skolledning. Procedurregler har ofta företräde och krav på demokrati och att alla måste göra lika försvårar ofta lärarnas möjligheter att vara kreativa i syfte att främja exempelvis mångfald. Det kan handla om enkla saker som att dela på en klass i ett ämne. Men det stoppas av skolledningen med hänvisning till att alla måste arbeta på samma sätt. Lärarna befinner sig därmed i ett spänningsfält där det egna uppdraget och den egna kreativiteten hamnar på kollisionskurs med de nationella och lokala direktiven. Lärarna är dock duktiga på att protestera och ge uttryck för de moraliska ställningstaganden som de gör.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, ett veckomöte ägnades nästan uteslutande till att diskutera hur och varför man skulle genomföra två dagars julpyssel för eleverna. Vissa lärare menade att julpyssel inte hörde hemma på högstadiet, andra tyckte att julpyssel var jättebra eftersom många barn inte får möjlighet att just pyssla någon annanstans, en del lärare ansåg att så länge barnen var glada så var allt bra. Den här diskussionen stack ut från det övriga materialet och själv blev jag förvånad att man faktiskt hade pyssel på högstadiet. I ljuset av Hanna Arendts idéer om att solidaritet är att säga vad man tycker blev den här diskussionen extra intressant. Vad som också tydligt framkom var lärarnas enorma engagemang, oavsett frågor. Det klankas rätt mycket på lärarkåren därför känns det viktigt att visa hur intresserade många lärare är av sitt arbete.

Vem har nytta av dina resultat?

Lärare och lärarlag i skolan. Min avhandling synliggör de moraliska ställningstaganden som lärarna hela tiden gör. I dag talas det mycket om att lärarna måste diskutera värdegrunder, min studie visar att lärarna faktiskt gör det.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Om lärarna läser avhandlingen kan de kanske bli stärka och få en ökad förståelse för vilka krafter som de verkar i. Saker och ting händer inte bara utan det handlar om beslut och samspel på olika nivåer. Lärarna behöver heller inte acceptera alla beslut som tas, jag tror att de kan skapa förändring om de fortsätter att driva sina frågor.