”Lärarna låter sig inte vara fria självständiga pedagoger”

<em><em>Lärarna i en särskild undervisningsgrupp tog till auktoritet och disciplinära åtgärder istället för pedagogiska alternativ. Den iakttagelsen gjorde</em> </em>Adriana Velasquez när hon under ett år följde en särskild undervisningsgrupp med elever med diagnosen adhd.

Adriana Velasquez
Adriana Velasquez

Född 1964
i Colombia

Disputerade 2012-04-20
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
AD/HD i skolans praktik: En studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av frågor som rör normalitet och avvikelse, och mer specifikt hur det förhåller sig i skolan. Jag anställdes som doktorand inom ramen för ett projekt där särskilda undervisningsgrupper var en viktig målgrupp.

– Min inriktning var att studera hur normen iscensätts i praktiken i skolan, och hur den avvikande eleven med adhd träder fram ur skolans normaliserande vardag och konstitueras som problematisk.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen studerar jag olika interaktions- och samtalssituationer mellan lärare och elever i en särskild undervisningsgrupp med elever som fått diagnos adhd. I och med det försöker jag ge perspektiv på olika sätt som används för att bemöta och hantera elevers specifika problematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En viktig slutsats är att adhd innebär mer än en neuropsykiatrisk diagnos i skolans praktik. Det finns många komplexa sociala processer av stor pedagogisk betydelse som blir synliga i gruppens interaktion och samtal, och som kan kasta nytt ljus över den problematik som kopplas till diagnosen adhd.

– Det vanligaste sättet att bemöta elevers problematiska beteende i den grupp jag studerade var genom normativa praktiker, som var avsedda att motverka beteendet. Utveckling och tillämpning av undervisningsmetoder som kan underlätta och vägleda eleven i sin läroprocess, och som därmed skulle kunna bidra till att förebygga det som uppfattas som ett problematiskt beteende, lyste samtidigt med sin frånvaro.

Vad överraskade dig?

– Det måste vara det som jag kan kalla för den ”pedagogiklöshet” som jag upplevde i gruppen som jag studerade: Att de inte fanns pedagogiska alternativ förutom medicinska och beteendeförändrande metoder för att bemöta barnens problem. Jag skulle beskriva det som en sorts ”kolonisering” av lärarnas praktiska förståelse av medicinska och beteendeförändrade metoder, något som gör att lärarna inte låter sig vara fria självständiga pedagoger. Det leder till att lärarna tar till auktoritet och disciplinära praktiker för att bemöta elevernas problem. Jag anser att lärarna inte lyssnar på sin egen röst som pedagoger och praktiker.

– De tar inte vara på de erfarenheter och kunskaper som deras egna pedagogiska vardag erbjuder dem, utan följer på ett oreflekterat sätt rekommendationer från andra vetenskapliga fält, något som gör dem blinda inför den komplexitet som finns i det egna pedagogiska fältet – och även inför den variation och mångfald som finns bland eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är definitivt lärare som kan få störst nytta av mina resultat. Jag känner en stor respekt för lärare, och med min studie av de praktiker som används för att bemöta elever med adhd-problematik är min förhoppning att avhandlingen kan ge lärarna lite perspektiv på vad de gör.

– Jag hoppas att lärarna på ett yrkesmässigt självständigt sätt börjar reflektera kring, utveckla och formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser, istället för att peka ut problem hos elever som anses vara i behov av särskilt stöd.

Sidan publicerades 2012-11-09 12:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

God självkänsla minskar ADHD-symptom

Gott självförtroende och en känsla av att förstå sitt sammanhang kan motverka utvecklingen av ADHD. Eftersom känslan av sammanhang är så central är det viktigt att eleverna upplever skolan som begriplig, meningsfull och hanterbar, enligt Tobias Edbom som har skrivit avhandlingen Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder: A longitudinal study from childhood to adulthood .

Samarbete gagnar barn med ADHD

Barn med ADHD har både större risk för att utveckla psykosomatiska besvär och involveras i mobbning, än barn utan ADHD. Skolan behöver ha tillgång till såväl psykosocial, medicinsk och specialpedagogisk kompetens som kan ge stöd till både elever med problem och deras lärare, menar Kirsten Holmberg.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.