”Lärarna låter sig inte vara fria självständiga pedagoger”

<em><em>Lärarna i en särskild undervisningsgrupp tog till auktoritet och disciplinära åtgärder istället för pedagogiska alternativ. Den iakttagelsen gjorde</em> </em>Adriana Velasquez när hon under ett år följde en särskild undervisningsgrupp med elever med diagnosen adhd.

Adriana Velasquez
Adriana Velasquez

Född 1964
i Colombia

Disputerade 2012-04-20
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
AD/HD i skolans praktik: En studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av frågor som rör normalitet och avvikelse, och mer specifikt hur det förhåller sig i skolan. Jag anställdes som doktorand inom ramen för ett projekt där särskilda undervisningsgrupper var en viktig målgrupp.

– Min inriktning var att studera hur normen iscensätts i praktiken i skolan, och hur den avvikande eleven med adhd träder fram ur skolans normaliserande vardag och konstitueras som problematisk.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen studerar jag olika interaktions- och samtalssituationer mellan lärare och elever i en särskild undervisningsgrupp med elever som fått diagnos adhd. I och med det försöker jag ge perspektiv på olika sätt som används för att bemöta och hantera elevers specifika problematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En viktig slutsats är att adhd innebär mer än en neuropsykiatrisk diagnos i skolans praktik. Det finns många komplexa sociala processer av stor pedagogisk betydelse som blir synliga i gruppens interaktion och samtal, och som kan kasta nytt ljus över den problematik som kopplas till diagnosen adhd.

– Det vanligaste sättet att bemöta elevers problematiska beteende i den grupp jag studerade var genom normativa praktiker, som var avsedda att motverka beteendet. Utveckling och tillämpning av undervisningsmetoder som kan underlätta och vägleda eleven i sin läroprocess, och som därmed skulle kunna bidra till att förebygga det som uppfattas som ett problematiskt beteende, lyste samtidigt med sin frånvaro.

Vad överraskade dig?

– Det måste vara det som jag kan kalla för den ”pedagogiklöshet” som jag upplevde i gruppen som jag studerade: Att de inte fanns pedagogiska alternativ förutom medicinska och beteendeförändrande metoder för att bemöta barnens problem. Jag skulle beskriva det som en sorts ”kolonisering” av lärarnas praktiska förståelse av medicinska och beteendeförändrade metoder, något som gör att lärarna inte låter sig vara fria självständiga pedagoger. Det leder till att lärarna tar till auktoritet och disciplinära praktiker för att bemöta elevernas problem. Jag anser att lärarna inte lyssnar på sin egen röst som pedagoger och praktiker.

– De tar inte vara på de erfarenheter och kunskaper som deras egna pedagogiska vardag erbjuder dem, utan följer på ett oreflekterat sätt rekommendationer från andra vetenskapliga fält, något som gör dem blinda inför den komplexitet som finns i det egna pedagogiska fältet – och även inför den variation och mångfald som finns bland eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är definitivt lärare som kan få störst nytta av mina resultat. Jag känner en stor respekt för lärare, och med min studie av de praktiker som används för att bemöta elever med adhd-problematik är min förhoppning att avhandlingen kan ge lärarna lite perspektiv på vad de gör.

– Jag hoppas att lärarna på ett yrkesmässigt självständigt sätt börjar reflektera kring, utveckla och formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser, istället för att peka ut problem hos elever som anses vara i behov av särskilt stöd.

Sidan publicerades 2012-11-09 12:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

God självkänsla minskar ADHD-symptom

Gott självförtroende och en känsla av att förstå sitt sammanhang kan motverka utvecklingen av ADHD. Eftersom känslan av sammanhang är så central är det viktigt att eleverna upplever skolan som begriplig, meningsfull och hanterbar, enligt Tobias Edbom som har skrivit avhandlingen Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder: A longitudinal study from childhood to adulthood .

Samarbete gagnar barn med ADHD

Barn med ADHD har både större risk för att utveckla psykosomatiska besvär och involveras i mobbning, än barn utan ADHD. Skolan behöver ha tillgång till såväl psykosocial, medicinsk och specialpedagogisk kompetens som kan ge stöd till både elever med problem och deras lärare, menar Kirsten Holmberg.

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.