Lärarna tappar inflytande över nya medier i undervisningen

Är det lärarna eller IT-avdelningen som bestämmer över vilka nya medier som används i undervisningen? Den frågan ställer Kristina Hansson i sin avhandling som handlar om problematiken att integrera nya medier i skolan.

Kristina Hansson

Född 1956
i Överkalix

Disputerade 2014-12-12
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skola och medier. Aktiviteter och styrning i en kommuns utvecklingssträvanden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare, mediepedagog och medieutvecklare och har under åren erfarit flera stora skolreformer. Den bild som förmedlas av utfallet är ofta förenklad och lärarna får ofta skulden för att saker och ting inte blivit som planerat. Jag ville med avhandlingen visa hur komplext det är att integrera nya medier i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om styrningsproblematiken med att integrera nya medier i skolan. Det är en fallstudie från Piteå kommun, där lärare med utgångspunkt i läroplanens styrdokument och policys försökt hitta sätt att integrera nya medier. Jag har också använt min egen berättelse i det att jag som lärare, mediepedagog och medieutvecklare varit en pådrivande och styrande kraft i arbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Över tid märks tydligt att ju mer skolan ekonomiseras desto mer förlorar lärarna inflytandet över hur nya medier används i undervisningen. Enligt läroplanen var det upp till lärare och elev att själva bestämma vad och hur nya medier användes. Men i takt med att allt fler datorer kom in i skolan hamnade besluten kring nya medier på kommunens ekonomi- eller IT-avdelning. Ett konkret exempel från studien är när ekonomichefen säger rakt ut till läraren att det är nyckeltalen som styr valet av nya medier i skolan.

– Jag fann två olika så kallade styrningsrationaliteter inom de statliga styrningsdokumenten. Den ena såg lärarnas kompetens och vikten av deras inflytande som betydelsefull medan den så kallade misstroendestyrningen fokuserade på kontroll och mätning av skolans verksamhet. Jag fann även tydliga olika intressen om varför nya medier ska införas i skolan. Film introducerades exempelvis i regel utifrån skolans övergripande uppdrag som samhällsförbättrande kraft. Intåget av IT i skolan skedde däremot under stark påtryckning från näringslivspolitiskt håll.

Vad överraskade dig?

– Framför allt den tydliga skillnaden i synen på vad skolan är som framkommer i policydokumenten.

Vem har nytta av dina resultat?

–  Jag tror att många som är intresserade av att skapa den goda skolan kan känna igen sig. Jag hoppas också att kommuner kan ha nytta av resultaten när de genomför reformer. Men även politiker på riksnivå kan ha nytta av studien.

Sidan publicerades 2015-02-18 14:05 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-03-27 13:31 av John Miller


Relaterat

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Användningen av digitala verktyg i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Det gör att en del elever hamnar långt efter, visar ny forskning.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?