Lärarna tappar inflytande över nya medier i undervisningen

Är det lärarna eller IT-avdelningen som bestämmer över vilka nya medier som används i undervisningen? Den frågan ställer Kristina Hansson i sin avhandling som handlar om problematiken att integrera nya medier i skolan.

Kristina Hansson
Kristina Hansson

Född 1956
i Överkalix

Disputerade 2014-12-12
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skola och medier. Aktiviteter och styrning i en kommuns utvecklingssträvanden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare, mediepedagog och medieutvecklare och har under åren erfarit flera stora skolreformer. Den bild som förmedlas av utfallet är ofta förenklad och lärarna får ofta skulden för att saker och ting inte blivit som planerat. Jag ville med avhandlingen visa hur komplext det är att integrera nya medier i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om styrningsproblematiken med att integrera nya medier i skolan. Det är en fallstudie från Piteå kommun, där lärare med utgångspunkt i läroplanens styrdokument och policys försökt hitta sätt att integrera nya medier. Jag har också använt min egen berättelse i det att jag som lärare, mediepedagog och medieutvecklare varit en pådrivande och styrande kraft i arbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Över tid märks tydligt att ju mer skolan ekonomiseras desto mer förlorar lärarna inflytandet över hur nya medier används i undervisningen. Enligt läroplanen var det upp till lärare och elev att själva bestämma vad och hur nya medier användes. Men i takt med att allt fler datorer kom in i skolan hamnade besluten kring nya medier på kommunens ekonomi- eller IT-avdelning. Ett konkret exempel från studien är när ekonomichefen säger rakt ut till läraren att det är nyckeltalen som styr valet av nya medier i skolan.

– Jag fann två olika så kallade styrningsrationaliteter inom de statliga styrningsdokumenten. Den ena såg lärarnas kompetens och vikten av deras inflytande som betydelsefull medan den så kallade misstroendestyrningen fokuserade på kontroll och mätning av skolans verksamhet. Jag fann även tydliga olika intressen om varför nya medier ska införas i skolan. Film introducerades exempelvis i regel utifrån skolans övergripande uppdrag som samhällsförbättrande kraft. Intåget av IT i skolan skedde däremot under stark påtryckning från näringslivspolitiskt håll.

Vad överraskade dig?

– Framför allt den tydliga skillnaden i synen på vad skolan är som framkommer i policydokumenten.

Vem har nytta av dina resultat?

–  Jag tror att många som är intresserade av att skapa den goda skolan kan känna igen sig. Jag hoppas också att kommuner kan ha nytta av resultaten när de genomför reformer. Men även politiker på riksnivå kan ha nytta av studien.

Sidan publicerades 2015-02-18 14:05 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-03-27 13:31 av John Miller


Relaterat

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Användningen av digitala verktyg i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Det gör att en del elever hamnar långt efter, visar ny forskning.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Forskare Fredrik Livheim har undersökt ACT (acceptance commitment therapy/training) under verkliga förhållanden bland skolelever. Resultaten visar att terapiformen är mer effektivt mot stress, depression och ångest jämfört med elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Utmaning för elever att tolka sammansatta ord

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Modersmålsutbildning – en viktig politisk fråga

Modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.