Lärarna tappar inflytande över nya medier i undervisningen

Är det lärarna eller IT-avdelningen som bestämmer över vilka nya medier som används i undervisningen? Den frågan ställer Kristina Hansson i sin avhandling som handlar om problematiken att integrera nya medier i skolan.

Kristina Hansson
Kristina Hansson

Född 1956
i Överkalix

Disputerade 2014-12-12
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skola och medier. Aktiviteter och styrning i en kommuns utvecklingssträvanden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare, mediepedagog och medieutvecklare och har under åren erfarit flera stora skolreformer. Den bild som förmedlas av utfallet är ofta förenklad och lärarna får ofta skulden för att saker och ting inte blivit som planerat. Jag ville med avhandlingen visa hur komplext det är att integrera nya medier i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om styrningsproblematiken med att integrera nya medier i skolan. Det är en fallstudie från Piteå kommun, där lärare med utgångspunkt i läroplanens styrdokument och policys försökt hitta sätt att integrera nya medier. Jag har också använt min egen berättelse i det att jag som lärare, mediepedagog och medieutvecklare varit en pådrivande och styrande kraft i arbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Över tid märks tydligt att ju mer skolan ekonomiseras desto mer förlorar lärarna inflytandet över hur nya medier används i undervisningen. Enligt läroplanen var det upp till lärare och elev att själva bestämma vad och hur nya medier användes. Men i takt med att allt fler datorer kom in i skolan hamnade besluten kring nya medier på kommunens ekonomi- eller IT-avdelning. Ett konkret exempel från studien är när ekonomichefen säger rakt ut till läraren att det är nyckeltalen som styr valet av nya medier i skolan.

– Jag fann två olika så kallade styrningsrationaliteter inom de statliga styrningsdokumenten. Den ena såg lärarnas kompetens och vikten av deras inflytande som betydelsefull medan den så kallade misstroendestyrningen fokuserade på kontroll och mätning av skolans verksamhet. Jag fann även tydliga olika intressen om varför nya medier ska införas i skolan. Film introducerades exempelvis i regel utifrån skolans övergripande uppdrag som samhällsförbättrande kraft. Intåget av IT i skolan skedde däremot under stark påtryckning från näringslivspolitiskt håll.

Vad överraskade dig?

– Framför allt den tydliga skillnaden i synen på vad skolan är som framkommer i policydokumenten.

Vem har nytta av dina resultat?

–  Jag tror att många som är intresserade av att skapa den goda skolan kan känna igen sig. Jag hoppas också att kommuner kan ha nytta av resultaten när de genomför reformer. Men även politiker på riksnivå kan ha nytta av studien.

Sidan publicerades 2015-02-18 14:05 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-03-27 13:31 av John Miller


Relaterat

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Användningen av digitala verktyg i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Det gör att en del elever hamnar långt efter, visar ny forskning.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats