Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna studenter som är nybörjare i svenska som andraspråk värderar lärarrespons högt, både i form av beröm och kritik. Det är ett viktigt moment i deras språkutveckling visar Liivi Jakobsons forskning.

Liivi Jakobson
Liivi Jakobson

Född 1962
Bor i Säter

Disputerade 2019-03-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk. Teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv en lång bakgrund som språklärare. För mer än tio år sedan började jag skapa, genomföra och utvärdera nätbaserade språkkurser i svenska som andraspråk. Eftersom det handlade om distansundervisning kunde studenterna inte ställa frågor på samma sätt som man kan göra i ett fysiskt klassrum. Kommunikationen blev oftast enbart skriftlig mellan mig och studenterna. Den här distansen skapade osäkerhet och ovisshet om hur de studerande klarade sina studier. Jag började fundera på vad som behövs för att man ska kunna förbättra kommunikationen. Jag funderade på respons och började läsa forskningslitteratur på området. Det förvånade mig att det fanns så lite internationell forskning om respons för vuxna nybörjare. Det finns mycket internationell forskning om respons, men i Sverige handlar den mest om ungdomsskolan och ämnet engelska eller förstaspråk. Det finns relativt lite forskning med fokus på vuxna andraspråksstuderande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk. Den består av en kappa och fyra artiklar och jag undersöker respons utifrån ett helhetsperspektiv. Tidigare forskning handlar om avancerade språkanvändare eller de som ligger på mellannivå men det finns väldigt lite internationell forskning när det gäller nybörjare. Detta lyfter jag fram i en teoretisk artikel.

– När det gäller det empiriska ligger fokus i min avhandling på tre områden. Det första området handlar om hur lärarrespons ser ut, vad lärare ger respons på och på vilket sätt. En av artiklarna är baserad på en nätbaserad kurs för internationella studenter. I de andra artiklarna undersöker jag nätbaserad nybörjarundervisning inom SFI. För att ta reda på vilka delar responsen består av i en nybörjarkontext byggde jag en egen modell med egna responskategorier utifrån tidigare internationell forskning. Nästa område handlar om lärares uppfattning om respons och det tredje området handlar om hur elever uppfattar respons, det vill säga hur viktiga olika kategorier upplevs för helheten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag inkluderade respons på uttal som en kategori i min första studie och ett av det viktigaste resultaten är att studenter rangordnade uttalet relativt högt, på andra plats. Det är något som inte har framkommit i tidigare studier. Det betyder att nybörjare uppskattar och troligen förväntar sig respons på uttal och att det upplevs som ett viktigt moment för språkutveckling. På första plats rankades grammatik.

– Det finns flera exempel i min studie som visar att andraspråksstuderande tar responsen på allvar. De anser att den är värdefull och de reagerar positivt på riklig respons. Precis som tidigare studier har visat värderar studenterna respons på språklig korrekthet högt. Mina resultat visar också att studenter förväntar sig specifikt beröm och specifik kritik vilket innebär att de vill veta exakt vilka framgångar de har gjort och var deras brister ligger.

Vad överraskade dig?

– Att man inte har fokuserat på nybörjare i tidigare forskning. Det är ju en betydelsefull praktik med det stora antal andraspråkselever som Sverige har. Det gäller även internationellt. När vi pratar om forskning kring andraspråkskontexter i Sverige så har tidigare fokus varit på ungdomsskolan, inte vuxnas språkutveckling vilket jag istället bidrar med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Huvudsakligen de som undervisar vuxna nybörjare i svenska som andraspråk men även lärarutbildare, lärarstuderande, alla språklärare och även skolledare. Några resultat har en mer allmängiltig betydelse. Responssätt, där jag behandlar olika kategorier som beröm, kritik, och hur olika förslag ges handlar ju om vilken relation vi som lärare skapar till våra elever. Lärare kan eftersträva en ömsesidig dialog som i sin tur kan utveckla en bättre förståelse både hos lärare och elever. I en dialog där elever och lärare är så jämbördiga deltagare som möjligt kan en ny förståelse uppstå som i sin tur kan bidra till elevernas kunskapsutveckling. Relationsrelaterade resultat är mer allmängiltiga och gäller undervisning över lag.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-04-03 14:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-10 10:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Vuxenutbildning i fokus, 18 oktober i Stockholm

Högaktuell dag för dig som undervisar inom vuxenutbildning! Under en heldag diskuteras viktiga ämnen såsom betyg, bedömning och validering, hur vuxnas lärande skiljer sig från barn och ungas, vad som händer i hjärnan när vi lär oss samt pedagogiska strategier i mötet med vuxna elever med npf.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.