Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna studenter som är nybörjare i svenska som andraspråk värderar lärarrespons högt, både i form av beröm och kritik. Det är ett viktigt moment i deras språkutveckling visar Liivi Jakobsons forskning.

Liivi Jakobson
Liivi Jakobson

Född 1962
Bor i Säter

Disputerade 2019-03-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk. Teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv en lång bakgrund som språklärare. För mer än tio år sedan började jag skapa, genomföra och utvärdera nätbaserade språkkurser i svenska som andraspråk. Eftersom det handlade om distansundervisning kunde studenterna inte ställa frågor på samma sätt som man kan göra i ett fysiskt klassrum. Kommunikationen blev oftast enbart skriftlig mellan mig och studenterna. Den här distansen skapade osäkerhet och ovisshet om hur de studerande klarade sina studier. Jag började fundera på vad som behövs för att man ska kunna förbättra kommunikationen. Jag funderade på respons och började läsa forskningslitteratur på området. Det förvånade mig att det fanns så lite internationell forskning om respons för vuxna nybörjare. Det finns mycket internationell forskning om respons, men i Sverige handlar den mest om ungdomsskolan och ämnet engelska eller förstaspråk. Det finns relativt lite forskning med fokus på vuxna andraspråksstuderande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk. Den består av en kappa och fyra artiklar och jag undersöker respons utifrån ett helhetsperspektiv. Tidigare forskning handlar om avancerade språkanvändare eller de som ligger på mellannivå men det finns väldigt lite internationell forskning när det gäller nybörjare. Detta lyfter jag fram i en teoretisk artikel.

– När det gäller det empiriska ligger fokus i min avhandling på tre områden. Det första området handlar om hur lärarrespons ser ut, vad lärare ger respons på och på vilket sätt. En av artiklarna är baserad på en nätbaserad kurs för internationella studenter. I de andra artiklarna undersöker jag nätbaserad nybörjarundervisning inom SFI. För att ta reda på vilka delar responsen består av i en nybörjarkontext byggde jag en egen modell med egna responskategorier utifrån tidigare internationell forskning. Nästa område handlar om lärares uppfattning om respons och det tredje området handlar om hur elever uppfattar respons, det vill säga hur viktiga olika kategorier upplevs för helheten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag inkluderade respons på uttal som en kategori i min första studie och ett av det viktigaste resultaten är att studenter rangordnade uttalet relativt högt, på andra plats. Det är något som inte har framkommit i tidigare studier. Det betyder att nybörjare uppskattar och troligen förväntar sig respons på uttal och att det upplevs som ett viktigt moment för språkutveckling. På första plats rankades grammatik.

– Det finns flera exempel i min studie som visar att andraspråksstuderande tar responsen på allvar. De anser att den är värdefull och de reagerar positivt på riklig respons. Precis som tidigare studier har visat värderar studenterna respons på språklig korrekthet högt. Mina resultat visar också att studenter förväntar sig specifikt beröm och specifik kritik vilket innebär att de vill veta exakt vilka framgångar de har gjort och var deras brister ligger.

Vad överraskade dig?

– Att man inte har fokuserat på nybörjare i tidigare forskning. Det är ju en betydelsefull praktik med det stora antal andraspråkselever som Sverige har. Det gäller även internationellt. När vi pratar om forskning kring andraspråkskontexter i Sverige så har tidigare fokus varit på ungdomsskolan, inte vuxnas språkutveckling vilket jag istället bidrar med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Huvudsakligen de som undervisar vuxna nybörjare i svenska som andraspråk men även lärarutbildare, lärarstuderande, alla språklärare och även skolledare. Några resultat har en mer allmängiltig betydelse. Responssätt, där jag behandlar olika kategorier som beröm, kritik, och hur olika förslag ges handlar ju om vilken relation vi som lärare skapar till våra elever. Lärare kan eftersträva en ömsesidig dialog som i sin tur kan utveckla en bättre förståelse både hos lärare och elever. I en dialog där elever och lärare är så jämbördiga deltagare som möjligt kan en ny förståelse uppstå som i sin tur kan bidra till elevernas kunskapsutveckling. Relationsrelaterade resultat är mer allmängiltiga och gäller undervisning över lag.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-04-03 14:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-10 10:36 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.