Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna studenter som är nybörjare i svenska som andraspråk värderar lärarrespons högt, både i form av beröm och kritik. Det är ett viktigt moment i deras språkutveckling visar Liivi Jakobsons forskning.

Liivi Jakobson
Liivi Jakobson

Född 1962
Bor i Säter

Disputerade 2019-03-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk. Teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv en lång bakgrund som språklärare. För mer än tio år sedan började jag skapa, genomföra och utvärdera nätbaserade språkkurser i svenska som andraspråk. Eftersom det handlade om distansundervisning kunde studenterna inte ställa frågor på samma sätt som man kan göra i ett fysiskt klassrum. Kommunikationen blev oftast enbart skriftlig mellan mig och studenterna. Den här distansen skapade osäkerhet och ovisshet om hur de studerande klarade sina studier. Jag började fundera på vad som behövs för att man ska kunna förbättra kommunikationen. Jag funderade på respons och började läsa forskningslitteratur på området. Det förvånade mig att det fanns så lite internationell forskning om respons för vuxna nybörjare. Det finns mycket internationell forskning om respons, men i Sverige handlar den mest om ungdomsskolan och ämnet engelska eller förstaspråk. Det finns relativt lite forskning med fokus på vuxna andraspråksstuderande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk. Den består av en kappa och fyra artiklar och jag undersöker respons utifrån ett helhetsperspektiv. Tidigare forskning handlar om avancerade språkanvändare eller de som ligger på mellannivå men det finns väldigt lite internationell forskning när det gäller nybörjare. Detta lyfter jag fram i en teoretisk artikel.

– När det gäller det empiriska ligger fokus i min avhandling på tre områden. Det första området handlar om hur lärarrespons ser ut, vad lärare ger respons på och på vilket sätt. En av artiklarna är baserad på en nätbaserad kurs för internationella studenter. I de andra artiklarna undersöker jag nätbaserad nybörjarundervisning inom SFI. För att ta reda på vilka delar responsen består av i en nybörjarkontext byggde jag en egen modell med egna responskategorier utifrån tidigare internationell forskning. Nästa område handlar om lärares uppfattning om respons och det tredje området handlar om hur elever uppfattar respons, det vill säga hur viktiga olika kategorier upplevs för helheten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag inkluderade respons på uttal som en kategori i min första studie och ett av det viktigaste resultaten är att studenter rangordnade uttalet relativt högt, på andra plats. Det är något som inte har framkommit i tidigare studier. Det betyder att nybörjare uppskattar och troligen förväntar sig respons på uttal och att det upplevs som ett viktigt moment för språkutveckling. På första plats rankades grammatik.

– Det finns flera exempel i min studie som visar att andraspråksstuderande tar responsen på allvar. De anser att den är värdefull och de reagerar positivt på riklig respons. Precis som tidigare studier har visat värderar studenterna respons på språklig korrekthet högt. Mina resultat visar också att studenter förväntar sig specifikt beröm och specifik kritik vilket innebär att de vill veta exakt vilka framgångar de har gjort och var deras brister ligger.

Vad överraskade dig?

– Att man inte har fokuserat på nybörjare i tidigare forskning. Det är ju en betydelsefull praktik med det stora antal andraspråkselever som Sverige har. Det gäller även internationellt. När vi pratar om forskning kring andraspråkskontexter i Sverige så har tidigare fokus varit på ungdomsskolan, inte vuxnas språkutveckling vilket jag istället bidrar med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Huvudsakligen de som undervisar vuxna nybörjare i svenska som andraspråk men även lärarutbildare, lärarstuderande, alla språklärare och även skolledare. Några resultat har en mer allmängiltig betydelse. Responssätt, där jag behandlar olika kategorier som beröm, kritik, och hur olika förslag ges handlar ju om vilken relation vi som lärare skapar till våra elever. Lärare kan eftersträva en ömsesidig dialog som i sin tur kan utveckla en bättre förståelse både hos lärare och elever. I en dialog där elever och lärare är så jämbördiga deltagare som möjligt kan en ny förståelse uppstå som i sin tur kan bidra till elevernas kunskapsutveckling. Relationsrelaterade resultat är mer allmängiltiga och gäller undervisning över lag.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-04-03 14:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-10 10:36 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.