Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna studenter som är nybörjare i svenska som andraspråk värderar lärarrespons högt, både i form av beröm och kritik. Det är ett viktigt moment i deras språkutveckling visar Liivi Jakobsons forskning.

Liivi Jakobson
Liivi Jakobson

Född 1962
Bor i Säter

Disputerade 2019-03-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk. Teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv en lång bakgrund som språklärare. För mer än tio år sedan började jag skapa, genomföra och utvärdera nätbaserade språkkurser i svenska som andraspråk. Eftersom det handlade om distansundervisning kunde studenterna inte ställa frågor på samma sätt som man kan göra i ett fysiskt klassrum. Kommunikationen blev oftast enbart skriftlig mellan mig och studenterna. Den här distansen skapade osäkerhet och ovisshet om hur de studerande klarade sina studier. Jag började fundera på vad som behövs för att man ska kunna förbättra kommunikationen. Jag funderade på respons och började läsa forskningslitteratur på området. Det förvånade mig att det fanns så lite internationell forskning om respons för vuxna nybörjare. Det finns mycket internationell forskning om respons, men i Sverige handlar den mest om ungdomsskolan och ämnet engelska eller förstaspråk. Det finns relativt lite forskning med fokus på vuxna andraspråksstuderande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk. Den består av en kappa och fyra artiklar och jag undersöker respons utifrån ett helhetsperspektiv. Tidigare forskning handlar om avancerade språkanvändare eller de som ligger på mellannivå men det finns väldigt lite internationell forskning när det gäller nybörjare. Detta lyfter jag fram i en teoretisk artikel.

– När det gäller det empiriska ligger fokus i min avhandling på tre områden. Det första området handlar om hur lärarrespons ser ut, vad lärare ger respons på och på vilket sätt. En av artiklarna är baserad på en nätbaserad kurs för internationella studenter. I de andra artiklarna undersöker jag nätbaserad nybörjarundervisning inom SFI. För att ta reda på vilka delar responsen består av i en nybörjarkontext byggde jag en egen modell med egna responskategorier utifrån tidigare internationell forskning. Nästa område handlar om lärares uppfattning om respons och det tredje området handlar om hur elever uppfattar respons, det vill säga hur viktiga olika kategorier upplevs för helheten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag inkluderade respons på uttal som en kategori i min första studie och ett av det viktigaste resultaten är att studenter rangordnade uttalet relativt högt, på andra plats. Det är något som inte har framkommit i tidigare studier. Det betyder att nybörjare uppskattar och troligen förväntar sig respons på uttal och att det upplevs som ett viktigt moment för språkutveckling. På första plats rankades grammatik.

– Det finns flera exempel i min studie som visar att andraspråksstuderande tar responsen på allvar. De anser att den är värdefull och de reagerar positivt på riklig respons. Precis som tidigare studier har visat värderar studenterna respons på språklig korrekthet högt. Mina resultat visar också att studenter förväntar sig specifikt beröm och specifik kritik vilket innebär att de vill veta exakt vilka framgångar de har gjort och var deras brister ligger.

Vad överraskade dig?

– Att man inte har fokuserat på nybörjare i tidigare forskning. Det är ju en betydelsefull praktik med det stora antal andraspråkselever som Sverige har. Det gäller även internationellt. När vi pratar om forskning kring andraspråkskontexter i Sverige så har tidigare fokus varit på ungdomsskolan, inte vuxnas språkutveckling vilket jag istället bidrar med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Huvudsakligen de som undervisar vuxna nybörjare i svenska som andraspråk men även lärarutbildare, lärarstuderande, alla språklärare och även skolledare. Några resultat har en mer allmängiltig betydelse. Responssätt, där jag behandlar olika kategorier som beröm, kritik, och hur olika förslag ges handlar ju om vilken relation vi som lärare skapar till våra elever. Lärare kan eftersträva en ömsesidig dialog som i sin tur kan utveckla en bättre förståelse både hos lärare och elever. I en dialog där elever och lärare är så jämbördiga deltagare som möjligt kan en ny förståelse uppstå som i sin tur kan bidra till elevernas kunskapsutveckling. Relationsrelaterade resultat är mer allmängiltiga och gäller undervisning över lag.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-04-03 14:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-10 10:36 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)