Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Bedömning är ett komplext fenomen. Mer diskussion under utbildningen kan stärka studenterna genom att visa på olika möjliga val inför det kommande arbetet med bedömning och betygssättning av elevers prestationer, visar Anna-Marie Csöreghs avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som grundskollärare i tjugo år varav de sista tio som ämneslärare på högstadiet. Det var turbulenta år runt 2011 vad gäller bedömning och många frågor väcktes både inom mig och mellan oss kollegor i arbetslag och ämneslag. Dessa frågor försöker jag fortfarande få svar på fast nu med en större överblick än då.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om lärarstudenter och nyutexaminerade lärares uppfattningar och antaganden om bedömning i engelskämnet på mellanstadiet och hur dessa ändras över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten stärker bilden av att bedömning är ett komplext fenomen där lärare balanserar utbildningssystemets krav på ansvarighet och nationell jämlikhet med den egna känslan för rättvisa och pedagogiskt ansvar för eleverna. Resultaten av denna balansakt blir olika för olika lärare i en bedömningssituation, vilket gör att man kan prata om olika bedömningsidentiteter hos lärare.

– Mina resultat belyser dessa olika bedömningsidentiteter och hur de är positionerade inom systemet i en modell. Även om verkligheten naturligtvis är mer flytande och komplex, blir olika bedömningsidentiteter synliggjorda och därmed kan de diskuteras öppet. Det betyder också att man kan se på de olika positionerna med acceptans och något som förekommer naturligt. På så vis kan lärare diskutera olika positioneringar utan att det innebär en direkt värdering av den egna bedömningspraktiken vilket i förlängningen kan möjliggöra en höjd medvetenhet och mer jämlik bedömning.

– Diskussionen om bedömningsidentiteter borde dessutom tas upp redan under utbildningen där den kan stärka studenterna genom att visa på olika möjliga val som kan göras inför det kommande arbetet med bedömning och betygssättning av elevers prestationer.

Vad överraskade dig?

– Att lärarstudenters kunskaper om bedömning i engelskämnet verkar vara så begränsad. Engelska är ju trots allt ett av tre kärnämnen. I de fall studenter anger att de fått kunskaper om bedömning inom specifika ämnesområden nämner de alltid matematik och svenska men nästan aldrig engelska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärarutbildare samt blivande och verksamma lärare – även i andra ämnen än engelska – men alla som är intresserade av bedömning och identitet har något att hämta.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-11-10 11:49 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Bedömningskriterier tolkas olika av språklärare

Det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar olika bedömningskriterier. Det konstaterar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Intervju

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Intervju

Engelska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om engelskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Konferens

Engelska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Fortbilda dig inom engelska för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm 16–17 mars 2023 eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 23 mars–20 april.

Konferens

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Intervju

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Intervju

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Intervju

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Intervju

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Intervju

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Intervju

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Intervju

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Intervju

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Intervju

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Intervju

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Intervju

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.