Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet. Men framförallt byggs läraridentiteten upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christenssons avhandling.

Johan Christensson
Johan Christensson

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-02-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Teacher Identity as Discourse. A Case Study of Students in Swedish Teacher Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag själv var lärarstudent funderade jag ganska mycket på när man egentligen börjar känna sig som lärare. Innan jag blev anställd som doktorand jobbade jag som assistent i ett forskningsprojekt som handlade om lärarstudenters uppsatsskrivande. Där träffade jag väldigt många lärarstudenter och märkte att de här funderingarna fanns hos många av dem också. När jag fick chansen att göra en ansökan till en doktorandtjänst så föreslog jag att jag skulle undersöka hur läraridentiteten utvecklas språkligt under utbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en språkvetenskaplig avhandling och det övergripande syftet är att bidra med kunskap om hur lärarstudenter producerar sin läraridentitet i interaktion med andra människor på sin utbildning. Jag fokuserar bland annat på vilka språkliga resurser studenterna använder för att göra det. I stor utsträckning handlar den om vad lärarstudenter faktiskt gör med de olika resurser som finns runt omkring dem och vad de använder för att bygga sin identitet. Många diskussioner om lärarutbildningen handlar om brister eller saker som studenter inte gör. Jag var mycket mer intresserad av vad de faktiskt gör.

– Det är en sammanläggningsavhandling med tre artiklar som fokuserar på ämneslärarstudenter i historia. Jag tittar på deras identitetsproduktion i olika sammanhang: i början av utbildningen när de ska göra muntliga redovisningar inom en retorikkurs, lite mer mot mitten av utbildningen när studenterna arbetar med kandidatuppsatsen i historia och slutligen när de är ute på sin sista VFU, innan det är dags att ta examen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att studenterna producerar läraridentitet i alla de här olika sammanhangen, men de gör det på olika sätt och med hjälp av olika saker. Som lärarstudent befinner man sig ofta i en slags spänning mellan akademi och skola, alltså det mer yrkesrelaterade området, men också vardagslivet, det man har med sig hemifrån och alla ens tidigare erfarenheter. I mina tre studier ser jag att studenterna använder resurser från alla de här områdena på olika sätt under utbildningen.

– De specifika resurser som jag har pekat ut är till exempel texter, som styrdokument och akademiska instruktionstexter om hur man exempelvis genomför en muntlig redovisning. Men studenterna använder också kroppsliga resurser eftersom de är i interaktion med andra, så rörelser och blickar blir också viktiga medel. En annan resurs handlar om olika typer av personliga berättelser, jag kallar dem för narrativa resurser, om saker man har varit med om. Det kan vara ganska vardagliga händelser kopplade till att man är intresserad av fotboll eller liknande, men som blir resurser i ett klassrum när man försöker hantera den sociala relationen till elever. Studenterna använder de här olika resurserna och anpassar dem till olika situationer för att göra sin läraridentitet, och hur den här anpassningen går till är också ett viktigt resultat i avhandlingen.

– Mina resultat pekar på att det kan vara relevant för lärarutbildningen att försöka skapa en lärandemiljö där de här olika resurserna ses som tillgångar i studenternas arbete – att det finns en koppling mellan studenternas erfarenheter från universitet, skola och vardagsliv.

Vad överraskade dig?

– Jag blev ganska överraskad över hur kreativa studenterna är i sin produktion av läraridentitet och att det verkar finnas en medvetenhet om i vilka sammanhang man vill lyfta fram sig själv i lärarrollen och i vilka sammanhang man inte vill det. Läraridentiteten tycks inte vara något som bara dyker upp, det är snarare genom ett arbete eller ett samarbete i interaktion med andra studenter som man bygger upp den.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärarutbildare ska ha nytta av dem och även om en avhandling är en tung text att närma sig så hoppas jag också att lärarstudenter ska bli intresserade av det här.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-04-07 16:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-09 09:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat lässtrategier, genrepedagogik och organisationen av sva-ämnet utifrån de nya kursplanerna. Välj om du vill delta i Göteborg eller på webbkonferensen med samma innehåll. Föreläsningarna riktar sig till lärare i grundskola och gymnasium.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Att lära sig svenska – på bekostnad av persiska?

Den generaliserande bilden av att barn med annat modersmål än svenska har dåliga kunskaper i svenska får sig en rejäl törn i min avhandling, säger Barbro Hagberg-Persson: de förskolebarn jag har studerat, varav de flesta förvisso var födda här men som hade föräldrar med ett annat modersmål, hade en mycket hög svensk språknivå. Förklaringen är att de stötte på det svenska språket både tidigt och påtagligt genom förskolans verksamhet. Tyvärr finns risken att barnen lär sig svenska på bekostnad av sitt modersmål om de inte stöttas med modersmålsundervisning, säger Barbro Hagberg-Persson.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser