Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Publicerad:2021-04-07
Uppdaterad:2021-04-09
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Johan Christensson

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-02-12
vid Stockholms universitet

Avhandling

Teacher Identity as Discourse. A Case Study of Students in Swedish Teacher Education

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet. Men framförallt byggs läraridentiteten upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christenssons avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag själv var lärarstudent funderade jag ganska mycket på när man egentligen börjar känna sig som lärare. Innan jag blev anställd som doktorand jobbade jag som assistent i ett forskningsprojekt som handlade om lärarstudenters uppsatsskrivande. Där träffade jag väldigt många lärarstudenter och märkte att de här funderingarna fanns hos många av dem också. När jag fick chansen att göra en ansökan till en doktorandtjänst så föreslog jag att jag skulle undersöka hur läraridentiteten utvecklas språkligt under utbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en språkvetenskaplig avhandling och det övergripande syftet är att bidra med kunskap om hur lärarstudenter producerar sin läraridentitet i interaktion med andra människor på sin utbildning. Jag fokuserar bland annat på vilka språkliga resurser studenterna använder för att göra det. I stor utsträckning handlar den om vad lärarstudenter faktiskt gör med de olika resurser som finns runt omkring dem och vad de använder för att bygga sin identitet. Många diskussioner om lärarutbildningen handlar om brister eller saker som studenter inte gör. Jag var mycket mer intresserad av vad de faktiskt gör.

– Det är en sammanläggningsavhandling med tre artiklar som fokuserar på ämneslärarstudenter i historia. Jag tittar på deras identitetsproduktion i olika sammanhang: i början av utbildningen när de ska göra muntliga redovisningar inom en retorikkurs, lite mer mot mitten av utbildningen när studenterna arbetar med kandidatuppsatsen i historia och slutligen när de är ute på sin sista VFU, innan det är dags att ta examen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att studenterna producerar läraridentitet i alla de här olika sammanhangen, men de gör det på olika sätt och med hjälp av olika saker. Som lärarstudent befinner man sig ofta i en slags spänning mellan akademi och skola, alltså det mer yrkesrelaterade området, men också vardagslivet, det man har med sig hemifrån och alla ens tidigare erfarenheter. I mina tre studier ser jag att studenterna använder resurser från alla de här områdena på olika sätt under utbildningen.

– De specifika resurser som jag har pekat ut är till exempel texter, som styrdokument och akademiska instruktionstexter om hur man exempelvis genomför en muntlig redovisning. Men studenterna använder också kroppsliga resurser eftersom de är i interaktion med andra, så rörelser och blickar blir också viktiga medel. En annan resurs handlar om olika typer av personliga berättelser, jag kallar dem för narrativa resurser, om saker man har varit med om. Det kan vara ganska vardagliga händelser kopplade till att man är intresserad av fotboll eller liknande, men som blir resurser i ett klassrum när man försöker hantera den sociala relationen till elever. Studenterna använder de här olika resurserna och anpassar dem till olika situationer för att göra sin läraridentitet, och hur den här anpassningen går till är också ett viktigt resultat i avhandlingen.

– Mina resultat pekar på att det kan vara relevant för lärarutbildningen att försöka skapa en lärandemiljö där de här olika resurserna ses som tillgångar i studenternas arbete – att det finns en koppling mellan studenternas erfarenheter från universitet, skola och vardagsliv.

Vad överraskade dig?

– Jag blev ganska överraskad över hur kreativa studenterna är i sin produktion av läraridentitet och att det verkar finnas en medvetenhet om i vilka sammanhang man vill lyfta fram sig själv i lärarrollen och i vilka sammanhang man inte vill det. Läraridentiteten tycks inte vara något som bara dyker upp, det är snarare genom ett arbete eller ett samarbete i interaktion med andra studenter som man bygger upp den.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärarutbildare ska ha nytta av dem och även om en avhandling är en tung text att närma sig så hoppas jag också att lärarstudenter ska bli intresserade av det här.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev