Lärarutbildning formad för den perfekta studenten

Existentiella frågor ges inte utrymme, vare sig på lärarutbildningen eller i skolan. Det visar Monica Vikner Stafbergs undersökning som forskat om lärares bildningsgångar.

Monica Vikner Stafberg
Monica Vikner Stafberg

Född 1963
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-10-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Om lärarblivande: En livsvärldsfenomenologisk studie av bildningsgångar in i läraryrket

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärarutbildare i grunden och har alltid varit intresserad av vuxnas lärande. Inte minst för att den ofta har så stor betydelse på ett existentiellt plan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om nio lärares berättelser från tiden som lärarstudent och sedan åtta år senare när de arbetat som lärare/tagit examen från utbildningen. Materialet består till stor del av nio livsberättelser, där deltagarna fritt har fått berätta om sina tankar och funderingar kring det är att vara lärarstudent och senare om vad som hänt sen sist.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktiga resultaten visar att lärarutbildningen kan sägas vara normativ. Som student klarar man sig bäst om man är ung, frisk, ambitiös och utan ”problem”, som gör att man inte kan ägna all sin tid åt studierna.

– De historier jag fick berättat för mig, jag kallar dem ”secret storys”, vittnar dock om en annan verklighet: Lärarstudenter som har barn med särskilda behov, själva är sjuka eller har anhöriga som är det; deltagare som har ett liv som ”ibland kommer i vägen”. Sådana omständigheter ges inte utrymme för inom lärarutbildningen och flera av studenterna har det också väldigt tufft.

– De uppföljande intervjuerna, åtta år senare, visar att skolans arbetsmiljö inte heller har rum för existentiella frågor. Lärarna berättar om hur de för det mesta lämnas ensamma med sina frågor och funderingar, utan stöd av chefer eller kollegor. En deltagare beskriver arbetsmiljön på skolan som ”under all kritik” och väljer att byta jobb. En annan berättar om hur hon lämnas helt utan stöd från skolledningen när hon oförskyllt blir anmäld av en elev.

– Mina resultat visar att det finns ett antal alternativ till den normativa bildningsgången till läraryrket, alternativ som deltagarna i min studie relativt tydligt skissar. Ett exempel på ett sådant alternativ är den bildningsgång som inrymmer känslomässiga aspekter. Men det finns också positiva berättelser i mitt material där studenter hamnar på rätt ställe och stormtrivs som lärare och som gör skillnad.

Vad överraskade dig?

– Alla dessa tidigare oberättade historier. Händelser och känslor som i så stor grad präglat de här lärarnas bildningsgång.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla – från skolpolitiker till lärarutbildare, skolledare och lärare själva. Jag hoppas att resultaten kan bidra till en öppenhet för att deltagare i lärarutbildning och sin första tid i yrket väljer andra bildningsgånger än de som ”serveras” för dem och därmed ge plats för existentiella frågor i utbildning och skola.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-05 08:56 av andreas
Sidan uppdaterades 2018-02-12 08:14 av andreas


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.