Lärarutbildning formad för den perfekta studenten

Existentiella frågor ges inte utrymme, vare sig på lärarutbildningen eller i skolan. Det visar Monica Vikner Stafbergs undersökning som forskat om lärares bildningsgångar.

Monica Vikner Stafberg
Monica Vikner Stafberg

Född 1963
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-10-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Om lärarblivande: En livsvärldsfenomenologisk studie av bildningsgångar in i läraryrket

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärarutbildare i grunden och har alltid varit intresserad av vuxnas lärande. Inte minst för att den ofta har så stor betydelse på ett existentiellt plan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om nio lärares berättelser från tiden som lärarstudent och sedan åtta år senare när de arbetat som lärare/tagit examen från utbildningen. Materialet består till stor del av nio livsberättelser, där deltagarna fritt har fått berätta om sina tankar och funderingar kring det är att vara lärarstudent och senare om vad som hänt sen sist.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktiga resultaten visar att lärarutbildningen kan sägas vara normativ. Som student klarar man sig bäst om man är ung, frisk, ambitiös och utan ”problem”, som gör att man inte kan ägna all sin tid åt studierna.

– De historier jag fick berättat för mig, jag kallar dem ”secret storys”, vittnar dock om en annan verklighet: Lärarstudenter som har barn med särskilda behov, själva är sjuka eller har anhöriga som är det; deltagare som har ett liv som ”ibland kommer i vägen”. Sådana omständigheter ges inte utrymme för inom lärarutbildningen och flera av studenterna har det också väldigt tufft.

– De uppföljande intervjuerna, åtta år senare, visar att skolans arbetsmiljö inte heller har rum för existentiella frågor. Lärarna berättar om hur de för det mesta lämnas ensamma med sina frågor och funderingar, utan stöd av chefer eller kollegor. En deltagare beskriver arbetsmiljön på skolan som ”under all kritik” och väljer att byta jobb. En annan berättar om hur hon lämnas helt utan stöd från skolledningen när hon oförskyllt blir anmäld av en elev.

– Mina resultat visar att det finns ett antal alternativ till den normativa bildningsgången till läraryrket, alternativ som deltagarna i min studie relativt tydligt skissar. Ett exempel på ett sådant alternativ är den bildningsgång som inrymmer känslomässiga aspekter. Men det finns också positiva berättelser i mitt material där studenter hamnar på rätt ställe och stormtrivs som lärare och som gör skillnad.

Vad överraskade dig?

– Alla dessa tidigare oberättade historier. Händelser och känslor som i så stor grad präglat de här lärarnas bildningsgång.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla – från skolpolitiker till lärarutbildare, skolledare och lärare själva. Jag hoppas att resultaten kan bidra till en öppenhet för att deltagare i lärarutbildning och sin första tid i yrket väljer andra bildningsgånger än de som ”serveras” för dem och därmed ge plats för existentiella frågor i utbildning och skola.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-05 08:56 av andreas
Sidan uppdaterades 2018-02-12 08:14 av andreas


Relaterat

Skolbibliotek, 21-22 mars i Göteborg

Som central plats för kunskapsinhämtning och läsinspiration har biblioteket sin självklara plats. Under denna konferens fördjupar vi oss i det källkritiska uppdraget vilket följer som en röd tråd under båda dagarna. Välkommen till Skolportens årliga mötesplats för dig som är skolbibliotekarie!

Fritidshemmet, 15-16 mars i Malmö

Hur kan vi bygga upp strukturer som stimulerar alla elevers lärande och utveckling i enlighet med fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag och samtidigt skapa en miljö som främjar barns relationsskapande och en meningsfull fritid? Vi fördjupar oss i teori och praktik under två dagar!

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Språket viktigt i matematiken

För att utveckla matematisk resonemangsförmåga måste eleverna ges möjlighet att resonera och kommunicera med klasskamrater och lärare. Det kräver förändringar både vad gäller uppgifter och klassrumsklimat, understryker Cecilia Segerby i sin avhandling.

Kameror i förskolan belyser barnens blick

Lena O Magnusson har utforskat vad som sker när treåringar får tillgång till kameror på förskolan. Resultaten visar att barnen kan tillföra sina perspektiv och estetiska uttryck till den dokumentation som pågår i förskolan.

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Demokratihandboken

Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går inte. Men vi kan alla träna oss i demokratins metoder och verktyg.  I Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra! samlar vi tips om hur du tar ditt engagemang vidare. (pdf)

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Nu ska lärare koda

I ett nytt och unikt program ska lärare från fem olika skolhuvudmän lära sig om programmering. Det hela följs av forskare.