Lärarutbildning formad för den perfekta studenten

Existentiella frågor ges inte utrymme, vare sig på lärarutbildningen eller i skolan. Det visar Monica Vikner Stafbergs undersökning som forskat om lärares bildningsgångar.

Monica Vikner Stafberg
Monica Vikner Stafberg

Född 1963
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-10-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Om lärarblivande: En livsvärldsfenomenologisk studie av bildningsgångar in i läraryrket

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärarutbildare i grunden och har alltid varit intresserad av vuxnas lärande. Inte minst för att den ofta har så stor betydelse på ett existentiellt plan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om nio lärares berättelser från tiden som lärarstudent och sedan åtta år senare när de arbetat som lärare/tagit examen från utbildningen. Materialet består till stor del av nio livsberättelser, där deltagarna fritt har fått berätta om sina tankar och funderingar kring det är att vara lärarstudent och senare om vad som hänt sen sist.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktiga resultaten visar att lärarutbildningen kan sägas vara normativ. Som student klarar man sig bäst om man är ung, frisk, ambitiös och utan ”problem”, som gör att man inte kan ägna all sin tid åt studierna.

– De historier jag fick berättat för mig, jag kallar dem ”secret storys”, vittnar dock om en annan verklighet: Lärarstudenter som har barn med särskilda behov, själva är sjuka eller har anhöriga som är det; deltagare som har ett liv som ”ibland kommer i vägen”. Sådana omständigheter ges inte utrymme för inom lärarutbildningen och flera av studenterna har det också väldigt tufft.

– De uppföljande intervjuerna, åtta år senare, visar att skolans arbetsmiljö inte heller har rum för existentiella frågor. Lärarna berättar om hur de för det mesta lämnas ensamma med sina frågor och funderingar, utan stöd av chefer eller kollegor. En deltagare beskriver arbetsmiljön på skolan som ”under all kritik” och väljer att byta jobb. En annan berättar om hur hon lämnas helt utan stöd från skolledningen när hon oförskyllt blir anmäld av en elev.

– Mina resultat visar att det finns ett antal alternativ till den normativa bildningsgången till läraryrket, alternativ som deltagarna i min studie relativt tydligt skissar. Ett exempel på ett sådant alternativ är den bildningsgång som inrymmer känslomässiga aspekter. Men det finns också positiva berättelser i mitt material där studenter hamnar på rätt ställe och stormtrivs som lärare och som gör skillnad.

Vad överraskade dig?

– Alla dessa tidigare oberättade historier. Händelser och känslor som i så stor grad präglat de här lärarnas bildningsgång.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla – från skolpolitiker till lärarutbildare, skolledare och lärare själva. Jag hoppas att resultaten kan bidra till en öppenhet för att deltagare i lärarutbildning och sin första tid i yrket väljer andra bildningsgånger än de som ”serveras” för dem och därmed ge plats för existentiella frågor i utbildning och skola.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-05 08:56 av andreas
Sidan uppdaterades 2018-02-12 08:14 av andreas


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.