Lärarutbildningen ger traditionella mattelärare

En orsak till problemen med matteundervisningen är hur de blivande lärarna utbildas i matematik. Undervisningen på lärarutbildningen förhindrar till och med djupare förståelse för ämnet, säger Catarina Player-Koro som skrivit en avhandling om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

Catarina Player-Koro
Catarina Player-Koro

Född 1962
i Kinna

Disputerade 2012-05-04
vid Göteborgs Universitet


AVHANDLING
Reproducing Traditional Discourses of Teaching and Learning Mathematics: Studies of Mathematics and ICT in Teaching and Teacher Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv matematiklärare och jag har också undervisat på lärarutbildningen. Att matematik är problematiskt har ju sagts under lång tid och jag var intresserad av att undersöka vad det beror på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Till största delen om hur lärarprogrammet formar studenternas uppfattning om lärande i matematik och vilka effekter det kan få på deras syn på hur matematikundervisning ska bedrivas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att matematikundervisningen på lärarutbildningen, i likhet med traditionell skolmatematisk undervisning, är uppbyggd kring en ritualiserad praktik baserad på förmågan att lösa övningsuppgifter som är hämtade från en lärobok och förmedlade i föreläsningsform. Studien visar att den typ av undervisning leder till en fragmenterad form av kunskap som är kopplad till matematikklassrummet och långt ifrån den generella kraftfulla kunskap som matematik ofta beskrivs som. Alltså matematik som är möjlig att tillämpa för kreativ problemlösning och förståelse av samhälleliga, naturvetenskapliga och tekniska fenomen.

– Jag har satt det här i relation till diskussionen om att få in mer ämnesteori i lärarutbildningen. Min största poäng är att frågan handlar inte om mer eller mindre ämnesteori utan om hur de blivande matematiklärarna utbildas. Det räcker inte att säga mer ämnesteori – utan man måste fråga sig vilken ämnesteori.

Vad överraskade dig?

– Det var att budskapet som förmedlades till studenterna är att när matematikundervisning är på riktigt är det på det traditionella sättet, som i deras utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Sverige har väldigt stor nytta av att ta mina resultat på allvar. De åtgärder som man idag sätter in för att förbättra utbildningen i matematik fångar inte det här problemet.

Sidan publicerades 2012-05-31 11:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barn i förskolan skapar matte genom ordnande

I avhandlingen Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande vidgar Maria Reis den verksamhet som kan räknas som matte i förskolan genom att införa begreppet matematiserande.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar i stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.