Lärarutbildningens position mellan skola och högre utbildning

Hur argumenteras för förändring av lärarutbildning i statlig policy? Vilken roll och funktion förväntas lärarutbildning ha i relation till skola? Detta är något som Stina Hallsén undersöker i avhandlingen ”Lärarutbildning i skolans tjänst?”

Stina Hallsén
Stina Hallsén

Född 1979
i Umeå

Disputerade 2013-12-06
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Lärarutbildning i skolans tjänst? En policyanalys av statliga argument för förändring

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av utbildningsfrågor, framför allt utbildningsrelaterade policyfrågor. Just lärarutbildningen är intressant för att den debatteras så flitigt och för att den befinner sig i en komplex position där den är både en del av den högre utbildningen och en del av skolsystemet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Intresset har varit inriktat mot vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan. Jag har analyserat direktiv till de stora och omfattande lärarutbildningsutredningarna i efterkrigstid i Sverige.

– Den här delen är främst en historisk och övergripande beskrivning. Som ett konkret exempel har jag också analyserat vilka argument som förts fram i statlig utbildningspolicy de senaste två decennierna kring införandet av IT i lärarutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett övergripande resultat är att lärarutbildningen alltid har ansetts vara i skolans tjänst men vad det innebär har varierat över tid. Man kan urskilja två olika spår av innebörden. Det ena är att lärarutbildningen ska leverera lärare som skolan här och nu behöver. Det andra spåret riktar blicken framåt och menar att lärarutbildningen ska bidra till att utveckla och rusta skolan för framtiden. Tendensen är att den första innebörden fokuserats alltmer under senare tid.

– Detta samtidsfokus sammanfaller generellt med att brister i skolan lyfts fram och att lärarutbildningen anses vara en orsak till dem. Med andra ord, i tider av kris tycks det inte finnas plats för framförhållning utan fokus är att agera här och nu. Ett annat resultat är att förändringsinitiativ av lärarutbildningen främst legitimeras genom att påvisa att utbildningen befinner sig i ett eftersatt läge i relation till skolan.

Vad överraskade dig?

– Hur tydliga paralleller som stundtals kan dras mellan statlig utbildningspolicy i olika tider. I många fall är det samma frågor som är på agendan men de aktualiseras i olika sammanhang och får olika uttryck i olika tider.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av utbildningspolitiska frågor. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra med perspektiv på den debatt som förs kring lärarutbildningen. Detta är en typ av studie som inte varit så vanlig under senare tid och det behövs mer forskning på området.

Sidan publicerades 2014-02-25 15:29 av John Miller


Relaterat

Svensklärarutbildningen i fokus

Forskaren Annbritt Palo har i sin avhandling undersökt vilka svenskläraridentiteter man kan urskilja i utbildningsplaner och kursplaner i svenska på lärarutbildningarna. "Förhoppningsvis kan mina resultat bidra till att lärarutbildare får en ökad medvetenhet om vilket slags lärare de utbildar", säger hon.

Lärarutbildningen ger traditionella mattelärare

En orsak till problemen med matteundervisningen är hur de blivande lärarna utbildas i matematik. Undervisningen på lärarutbildningen förhindrar till och med djupare förståelse för ämnet, säger Catarina Player-Koro som skrivit en avhandling om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser