Lärlingsprogram brister i samverkan med arbetsplatser

Innehållet i elevernas praktik på gymnasiala lärlingsprogram styrs nästan helt av arbetsplatsen snarare än skolans kursplan. Samverkan mellan skola och arbetsplats är i stort sett obefintlig, konstaterar Per Kristmansson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och har i den rollen noterat de barriärer som finns inbyggda i de gymnasiala lärlingsprogrammen där eleverna tillbringar halva utbildningstiden på olika arbetsplatser. Det här har väckt ett intresse kring yrkesutbildningar men också frågor kring vad de egentligen leder till. Handels- och administrationsprogrammet är också ett relativt outforskat område.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur praktiken genomförs och vad det blir för lärande som eleverna kan tillgodogöra sig under den arbetsplatsförlagda delen av det gymnasiala handels- och administrationsprogrammet. I studien ingår fem skolor där jag intervjuat, både i grupp och enskilt, lärare, elever som går sitt tredje år på programmet samt deras handledare på respektive arbetsplats. Därutöver har jag gjort observationer av tio elever på deras praktikarbetsplatser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan och elevernas arbetsplatspraktik är två separerade verksamheter. Det finns nästan ingen eller väldigt lite samverkan mellan de båda verksamheterna, inget som knyter ihop det hela, vad gäller språk, idé eller mål.  När eleven, läraren och handledare träffas för så kallade trepartssamtal är det svårt för läraren att få en klar bild av vad som händer på elevens praktik, vad eleven lär sig och behöver utveckla. Alla parter anser att de borde träffas ungefär en gång i månaden men i praktiken ses de kanske en, max två gånger per termin.

– Mina resultat visar också att skolledningen inte fullt ut förstår den knepiga roll som yrkeslärarna har. Lärarna har en tydlig önskan om att besöka arbetsplatserna oftare men den tiden finns inte. Kontentan är att arbetsplatspraktiken sällan styrs utifrån skolans kursplan utan blir som den blir, beroende på vad arbetsgivaren kan erbjuda. Lärlingseleverna får göra arbetsuppgifter som hör till den dagliga driften på arbetsplatsen. Mer sällan erbjuds eleverna avancerade arbetsuppgifter och därmed möjlighet att få ett djupare och mer teoretiskt yrkeskunnande. Anställningsbarheten betraktas ofta av lärarna som ett kriterium för ett högt betyg. Utbildningen kommer därmed att kretsa kring just anställningsbarhet på den aktuella arbetsplatsen.

Vad överraskade dig?

– De uppenbara svårigheterna att få till en kvalitativ samverkan mellan skola och arbetsplats. Jag fann inte ett enda exempel där man använde sig av elektroniska plattformar, vilket skulle kunna vara ett sätt att för samtliga tre parter att kommunicera. Jag överraskades också av att arbetsplatsen hade så stort inflytande över praktikens innehåll. Flera lärare sa att ”det är svårt att ställa krav från vårt håll, vi är glada att det finns praktikplatser…”

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis beslutsfattare men också blivande och aktiva yrkeslärare. Samt skolledare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-29 09:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-25 09:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Låga förväntningar på yrkesprogrammens elever

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Det konstaterar Katrin Lilja Waltå som tycker att läroböckerna ställer för låga krav på eleverna.

Yrkeslärares bakgrund har stor betydelse för undervisningen

Hamid Asghari har studerat yrkeslärares berättelser om deras möten med elever. Hans studie visar att lärarnas erfarenheter har stor betydelse för undervisningen – och att de har egna mål med undervisningen. Mål som inte nödvändigtvis är samma som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats