Lärlingsprogram brister i samverkan med arbetsplatser

Innehållet i elevernas praktik på gymnasiala lärlingsprogram styrs nästan helt av arbetsplatsen snarare än skolans kursplan. Samverkan mellan skola och arbetsplats är i stort sett obefintlig, konstaterar Per Kristmansson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och har i den rollen noterat de barriärer som finns inbyggda i de gymnasiala lärlingsprogrammen där eleverna tillbringar halva utbildningstiden på olika arbetsplatser. Det här har väckt ett intresse kring yrkesutbildningar men också frågor kring vad de egentligen leder till. Handels- och administrationsprogrammet är också ett relativt outforskat område.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur praktiken genomförs och vad det blir för lärande som eleverna kan tillgodogöra sig under den arbetsplatsförlagda delen av det gymnasiala handels- och administrationsprogrammet. I studien ingår fem skolor där jag intervjuat, både i grupp och enskilt, lärare, elever som går sitt tredje år på programmet samt deras handledare på respektive arbetsplats. Därutöver har jag gjort observationer av tio elever på deras praktikarbetsplatser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan och elevernas arbetsplatspraktik är två separerade verksamheter. Det finns nästan ingen eller väldigt lite samverkan mellan de båda verksamheterna, inget som knyter ihop det hela, vad gäller språk, idé eller mål.  När eleven, läraren och handledare träffas för så kallade trepartssamtal är det svårt för läraren att få en klar bild av vad som händer på elevens praktik, vad eleven lär sig och behöver utveckla. Alla parter anser att de borde träffas ungefär en gång i månaden men i praktiken ses de kanske en, max två gånger per termin.

– Mina resultat visar också att skolledningen inte fullt ut förstår den knepiga roll som yrkeslärarna har. Lärarna har en tydlig önskan om att besöka arbetsplatserna oftare men den tiden finns inte. Kontentan är att arbetsplatspraktiken sällan styrs utifrån skolans kursplan utan blir som den blir, beroende på vad arbetsgivaren kan erbjuda. Lärlingseleverna får göra arbetsuppgifter som hör till den dagliga driften på arbetsplatsen. Mer sällan erbjuds eleverna avancerade arbetsuppgifter och därmed möjlighet att få ett djupare och mer teoretiskt yrkeskunnande. Anställningsbarheten betraktas ofta av lärarna som ett kriterium för ett högt betyg. Utbildningen kommer därmed att kretsa kring just anställningsbarhet på den aktuella arbetsplatsen.

Vad överraskade dig?

– De uppenbara svårigheterna att få till en kvalitativ samverkan mellan skola och arbetsplats. Jag fann inte ett enda exempel där man använde sig av elektroniska plattformar, vilket skulle kunna vara ett sätt att för samtliga tre parter att kommunicera. Jag överraskades också av att arbetsplatsen hade så stort inflytande över praktikens innehåll. Flera lärare sa att ”det är svårt att ställa krav från vårt håll, vi är glada att det finns praktikplatser…”

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis beslutsfattare men också blivande och aktiva yrkeslärare. Samt skolledare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-29 09:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-25 09:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Låga förväntningar på yrkesprogrammens elever

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Det konstaterar Katrin Lilja Waltå som tycker att läroböckerna ställer för låga krav på eleverna.

Yrkeslärares bakgrund har stor betydelse för undervisningen

Hamid Asghari har studerat yrkeslärares berättelser om deras möten med elever. Hans studie visar att lärarnas erfarenheter har stor betydelse för undervisningen – och att de har egna mål med undervisningen. Mål som inte nödvändigtvis är samma som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats