Lärlingsprogram brister i samverkan med arbetsplatser

Innehållet i elevernas praktik på gymnasiala lärlingsprogram styrs nästan helt av arbetsplatsen snarare än skolans kursplan. Samverkan mellan skola och arbetsplats är i stort sett obefintlig, konstaterar Per Kristmansson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och har i den rollen noterat de barriärer som finns inbyggda i de gymnasiala lärlingsprogrammen där eleverna tillbringar halva utbildningstiden på olika arbetsplatser. Det här har väckt ett intresse kring yrkesutbildningar men också frågor kring vad de egentligen leder till. Handels- och administrationsprogrammet är också ett relativt outforskat område.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur praktiken genomförs och vad det blir för lärande som eleverna kan tillgodogöra sig under den arbetsplatsförlagda delen av det gymnasiala handels- och administrationsprogrammet. I studien ingår fem skolor där jag intervjuat, både i grupp och enskilt, lärare, elever som går sitt tredje år på programmet samt deras handledare på respektive arbetsplats. Därutöver har jag gjort observationer av tio elever på deras praktikarbetsplatser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan och elevernas arbetsplatspraktik är två separerade verksamheter. Det finns nästan ingen eller väldigt lite samverkan mellan de båda verksamheterna, inget som knyter ihop det hela, vad gäller språk, idé eller mål.  När eleven, läraren och handledare träffas för så kallade trepartssamtal är det svårt för läraren att få en klar bild av vad som händer på elevens praktik, vad eleven lär sig och behöver utveckla. Alla parter anser att de borde träffas ungefär en gång i månaden men i praktiken ses de kanske en, max två gånger per termin.

– Mina resultat visar också att skolledningen inte fullt ut förstår den knepiga roll som yrkeslärarna har. Lärarna har en tydlig önskan om att besöka arbetsplatserna oftare men den tiden finns inte. Kontentan är att arbetsplatspraktiken sällan styrs utifrån skolans kursplan utan blir som den blir, beroende på vad arbetsgivaren kan erbjuda. Lärlingseleverna får göra arbetsuppgifter som hör till den dagliga driften på arbetsplatsen. Mer sällan erbjuds eleverna avancerade arbetsuppgifter och därmed möjlighet att få ett djupare och mer teoretiskt yrkeskunnande. Anställningsbarheten betraktas ofta av lärarna som ett kriterium för ett högt betyg. Utbildningen kommer därmed att kretsa kring just anställningsbarhet på den aktuella arbetsplatsen.

Vad överraskade dig?

– De uppenbara svårigheterna att få till en kvalitativ samverkan mellan skola och arbetsplats. Jag fann inte ett enda exempel där man använde sig av elektroniska plattformar, vilket skulle kunna vara ett sätt att för samtliga tre parter att kommunicera. Jag överraskades också av att arbetsplatsen hade så stort inflytande över praktikens innehåll. Flera lärare sa att ”det är svårt att ställa krav från vårt håll, vi är glada att det finns praktikplatser…”

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis beslutsfattare men också blivande och aktiva yrkeslärare. Samt skolledare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-29 09:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-25 09:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Låga förväntningar på yrkesprogrammens elever

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Det konstaterar Katrin Lilja Waltå som tycker att läroböckerna ställer för låga krav på eleverna.

Yrkeslärares bakgrund har stor betydelse för undervisningen

Hamid Asghari har studerat yrkeslärares berättelser om deras möten med elever. Hans studie visar att lärarnas erfarenheter har stor betydelse för undervisningen – och att de har egna mål med undervisningen. Mål som inte nödvändigtvis är samma som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter i inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Preventiva metoder effektiva mot psykisk ohälsa hos skolungdomar

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Så påverkar utbildning och hälsa personers inkomst

Ett års extra utbildning betyder omkring 5-6 procents högre årsinkomst från 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. Det visar Elisabeth Lång som forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!