Lärlingsprogram brister i samverkan med arbetsplatser

Innehållet i elevernas praktik på gymnasiala lärlingsprogram styrs nästan helt av arbetsplatsen snarare än skolans kursplan. Samverkan mellan skola och arbetsplats är i stort sett obefintlig, konstaterar Per Kristmansson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och har i den rollen noterat de barriärer som finns inbyggda i de gymnasiala lärlingsprogrammen där eleverna tillbringar halva utbildningstiden på olika arbetsplatser. Det här har väckt ett intresse kring yrkesutbildningar men också frågor kring vad de egentligen leder till. Handels- och administrationsprogrammet är också ett relativt outforskat område.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur praktiken genomförs och vad det blir för lärande som eleverna kan tillgodogöra sig under den arbetsplatsförlagda delen av det gymnasiala handels- och administrationsprogrammet. I studien ingår fem skolor där jag intervjuat, både i grupp och enskilt, lärare, elever som går sitt tredje år på programmet samt deras handledare på respektive arbetsplats. Därutöver har jag gjort observationer av tio elever på deras praktikarbetsplatser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan och elevernas arbetsplatspraktik är två separerade verksamheter. Det finns nästan ingen eller väldigt lite samverkan mellan de båda verksamheterna, inget som knyter ihop det hela, vad gäller språk, idé eller mål.  När eleven, läraren och handledare träffas för så kallade trepartssamtal är det svårt för läraren att få en klar bild av vad som händer på elevens praktik, vad eleven lär sig och behöver utveckla. Alla parter anser att de borde träffas ungefär en gång i månaden men i praktiken ses de kanske en, max två gånger per termin.

– Mina resultat visar också att skolledningen inte fullt ut förstår den knepiga roll som yrkeslärarna har. Lärarna har en tydlig önskan om att besöka arbetsplatserna oftare men den tiden finns inte. Kontentan är att arbetsplatspraktiken sällan styrs utifrån skolans kursplan utan blir som den blir, beroende på vad arbetsgivaren kan erbjuda. Lärlingseleverna får göra arbetsuppgifter som hör till den dagliga driften på arbetsplatsen. Mer sällan erbjuds eleverna avancerade arbetsuppgifter och därmed möjlighet att få ett djupare och mer teoretiskt yrkeskunnande. Anställningsbarheten betraktas ofta av lärarna som ett kriterium för ett högt betyg. Utbildningen kommer därmed att kretsa kring just anställningsbarhet på den aktuella arbetsplatsen.

Vad överraskade dig?

– De uppenbara svårigheterna att få till en kvalitativ samverkan mellan skola och arbetsplats. Jag fann inte ett enda exempel där man använde sig av elektroniska plattformar, vilket skulle kunna vara ett sätt att för samtliga tre parter att kommunicera. Jag överraskades också av att arbetsplatsen hade så stort inflytande över praktikens innehåll. Flera lärare sa att ”det är svårt att ställa krav från vårt håll, vi är glada att det finns praktikplatser…”

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis beslutsfattare men också blivande och aktiva yrkeslärare. Samt skolledare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-29 09:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-25 09:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Låga förväntningar på yrkesprogrammens elever

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Det konstaterar Katrin Lilja Waltå som tycker att läroböckerna ställer för låga krav på eleverna.

Yrkeslärares bakgrund har stor betydelse för undervisningen

Hamid Asghari har studerat yrkeslärares berättelser om deras möten med elever. Hans studie visar att lärarnas erfarenheter har stor betydelse för undervisningen – och att de har egna mål med undervisningen. Mål som inte nödvändigtvis är samma som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?