Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

När den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön samspelar kan lärmiljön ses som ett didaktiskt verktyg. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonens avhandling om små barns grundläggande motoriska färdigheter.  

Mikaela Svanbäck-Laaksonen
Mikaela Svanbäck-Laaksonen

Bor i Jakobstad, Finland
Född år 1976

Disputerade 2022-11-04
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Lärmiljöns betydelse för barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter i småbarnspedagogik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Rörelse och fysisk aktivitet har alltid intresserat mig. Jag har arbetat som universitetslärare i 15 år och undervisar i rörelsedidaktik. Jag har också fortbildat verksamma pedagoger, i rörelse och fysisk aktivitet, runt om i hela Svenskfinland. När jag handleder studenter som är ute på praktik kommer de ofta tillbaka med intrycket att de yngsta barnen är väldigt aktiva och rör på sig i princip hela tiden. Samtidigt säger forskning att barn blir mer stillasittande och att de grundläggande motoriska färdigheterna blir svagare. Det har gjort att mitt intresse för de här frågorna har ökat. Jag ville ta reda på vad barnen gör spontant, men också hur miljön och personalen stödjer dem. Jag fick möjlighet att vara med i ett projekt med daghem* i fem kommuner, och det blev startpunkten för mitt avhandlingsarbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärmiljön kan utvecklas och förändras för att stödja barns möjligheter till utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter, särskilt inomhus. Grundläggande motoriska färdigheter inbegriper balansfärdigheter, rörelsefärdigheter och hanteringsfärdigheter, som exempelvis kasta och dribbla.

– Det är en sammanläggningsavhandling med tre delstudier, där jag i den första studien undersöker vilka färdigheter barnen har. I den studien blev det tydligt att de yngsta barnen är aktiva och utövar många balans- och rörelsefärdigheter. Men de utövar väldigt sällan hanteringsfärdigheter. Jag kunde se att den fysiska miljön inte stödjer hanteringsfärdigheterna, inte heller den sociala och pedagogiska miljön, så i den andra delstudien har jag fokus på hur vi kan förändra lärmiljön inomhus. I den har jag arbetat med nio daghemsavdelningar i fem kommuner i Österbotten i Finland, där vi under ett och ett halvt års tid fokuserat på att förändra lärmiljön. I den tredje delstudien lyfter jag fram lärarnas didaktiska arbete, och hur de arbetar för att barnen ska få utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter inomhus och utomhus.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. När de tre olika miljöerna samspelar kan lärmiljön ses som ett didaktiskt verktyg. Det handlar inte om att planera in en rörelsestund då och då utan mer om att få in rörelse i vardagen och att utforma lärmiljön så att barnen dagligen ges möjlighet till rörelse.

– Ett viktigt resultat är att goda kunskaper om de grundläggande motoriska färdigheterna är av stor betydelse. När lärarna i studien fick mer kunskaper så ändrades deras förhållningssätt och därmed deras arbetssätt. De lyfter själva fram det som en bidragande faktor till att deras arbetssätt förändrades. Det är också viktigt att alla i personalen känner sig delaktiga i arbetet. Nu handlar min avhandling om rörelse, men det här kan appliceras på andra områden inom småbarnspedagogik, som musik, matematik eller naturvetenskap.

Vad överraskade dig?

– Vi talar väldigt mycket om att stödja barns balans- och rörelsefärdigheter men hanteringsfärdigheterna glöms bort. Det var inte kanske så väldigt överraskande, men det blev tydligt att vi verkligen behöver jobba för att stödja de färdigheterna också.

– I början när vi startade projektet fick lärarna fylla i ett självskattningsschema, där det framkom att de ansåg sig vara väldigt tillåtande och att barnen hade möjlighet att utöva alla de olika färdigheterna inomhus. Men när vi hade kommit halvvägs i projektet och de granskade sin egen verksamhet kritiskt konstaterade de att de inte var så tillåtande som de trodde. Det var ganska spännande att se hur de fick syn på sin egen verksamhet halvvägs in i projektet, och lite överraskande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarna på fältet kan ha nytta av att få se att barn med ganska små medel kan vara mer fysiskt aktiva inomhus, och utöva de här grundläggande motoriska färdigheterna. Det handlar väldigt mycket om ens egna förhållningssätt. Jag tänker också att daghemsföreståndare, eller rektorer i Sverige, kan ha nytta av att ta del av hur vi har genomfört förändringsarbetet. Resultaten är också relevanta för lärarutbildningen.

Åsa Lasson

* Finlands motsvarighet till förskola

Sidan publicerades 2022-12-23 11:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-01-24 09:57 av Susanne Sawander


Relaterat

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Delta i Stockholm 8–9 november eller via webbkonferensen 16 november–7 december.

TEMA: Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar med temat Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan. Titta när det passar dig under en sexveckorsperiod, ensam eller tillsammans med kollegor. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 28 februari.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens fortbildning för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Delta i Stockholm den 2–3 februari 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 9 februari–2 mars.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag!

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser