Läroplanen både stjälper och hjälper svensklärarna i Finland

Hur ser svensklärare i Finland på relationen litteratur och livskunskap? Och vad får de för stöd från läroplanen? Katarina Rejman visar att läraren viktar litteraturen högt och har tydligt för sig vad livskunskap är, men deras relation till läroplanen är problematisk.

Katarina Rejman
Katarina Rejman

Född 1961
i Helsingfors

Disputerade 2014-01-10
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Litteratur och livskunskap. Modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7-9

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Av den enkla anledningen att jag jobbat som svensklärare i årskurs 7 till 9 och alltid upplevt att litteraturundervisningen varit en utmaning. Dels när det gäller att veta hur man ska ta sig an litteraturen, vilken ingång man ska ha, dels hur man ska väcka högstadieelevers engagemang och läslust.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur svensklärare i Finland uppfattar arbetat med litteratur i undervisningen. Läroplanen säger att modersmål och litteratur/svenska som läroämne är ett livskunskapsämne och jag ville veta hur lärarna gör för att det ska bli livskunskap.

– Jag har intervjuat nitton svensklärare om deras syn på litteratur som livskunskap men också hur de ser på läroplanen, är den ett stöd i deras arbete?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Svensklärare i Finland tycker att litteraturen är väldigt viktig och att livskunskapsdimensionen är central. Språkkunskapen kommer i andra hand, den når man via litteraturen. Livskunskap uppfattas bestå av fyra delar: 1. Personlighetsutveckling och identitetsskapande. 2. Fronesis, en praktisk visdom om hur man ska bete sig socialt, vad som är rätt och fel. 3. Demokrati, hur vårt samhälle är organiserat. 4. Existentiella frågor om liv, död, vänskap, ensamhet.

– Lärarna har ett problematiskt förhållande till läroplanen. De söker stöd i läroplanen eftersom de sällan använder läroböcker. Men läroplanens högt ställda och rätt abstrakta mål ger lärarna stor beslutsfrihet, vilket också skapar en viss osäkerhet.

– Svenskämnet har en enorm bredd och läroplanen hjälper inte till att vikta de olika delarna vilket skapar stress hos lärarna och en känsla av att inte hinna med.

Vad överraskade dig?

– Att läraren tillskriver litteraturen en så stor betydelse, och också att de har en sådan stor tilltro till att kunna ge eleverna läslust. Läraren tror på sin profession och är vid gott mod. De har stor tilltro till skolans förmåga att lotsa eleverna in i läsandets värld.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som jobbar med litteratur i sin undervisning. Jag är lärare ut i fingerspetsarna och kan inte låta bli att skriva avhandlingen på ett sätt som kan hjälpa lärare i det praktiska.

– Jag har gjort en didaktisk litteraturtrappa som jag tror kan vara ett gott stöd när det gäller val av texter, lässtrategier och identifiering av vad eleverna ska kunna när det gäller läsning.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2014-04-08 13:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-11 15:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samtal om böcker viktiga för läsförståelsen

Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Läsförståelse – en nyckel till framgång

Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer