Läs- och skrivsvårigheter hos vuxenstuderande

Nadja Carlsson

Disputerade 2011-06-10

vid Göteborgs universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som gymnasielärare i svenska blev jag helt ställd av att en av mina elever var så duktig i detmuntliga men inte alls kunde skriva. Efter att ha gått speciallärarutbildningen tjänstgjorde jag påheltid på Komvux och mötte där studerande med läs- och skrivsvårigheter som på olika vis hadesvårigheter med skriftspråket.

Vad handlar avhandlingen om?

– Genom att följa och samtala med ett femtiotal studerande har jag i ett livsvärldsperspektiv försöktbeskriva vilka svårigheter de studerande upplevde vid sina studier, i vilka situationer svårigheternavisade sig och vilka konsekvenser detta innebar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studier på högre nivå innebär en kamp inom tre olika spänningsfält. Det första handlar omkollisioner inom olika områden som den som automatiserat läsning och skrivning är omedveten om: att förstå abstrakta uttryck, kunna namn på personer, platser och förkortningar,kunna uttala främmande ord, kunna stava, följa anvisningar och instruktioner, fylla i blanketter och orientera sig i tid och rum.
Det andra handlar om kollision med den egna förmågan, när det gäller att läsa och förstå, läsa ochlära, dokumentera inlärd kunskap, vilket framför allt framkommer vid skriftliga redovisningar.Det skriftliga över huvud taget kan innebära svårigheter, framför allt kräver både läsning ochskrivning mer tid. Det handlar också om svårigheter i samband med inlärning av främmande språk.
Det tredje fältet handlar om det existentiella, att det är lätt att känna utanförskap ochannorlundaskap, att inte vara lika mycket värd som andra. Det gäller att acceptera och förlika sigmed sin funktionsnedsättning och att lära sig att bemöta den.

Vad överraskade dig?

– Framför allt var det kanske att det framkom sådana olikheter människor emellan. Genommotivation, intresse och därmed förkunskap kunde många ta sig igenom sina svårigheter och uppnåresultat i sina studier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Eftersom så många har läs- och skrivsvårigheter borde kunskaper i detta område vara obligatoriskti lärarutbildningen och det gäller alla lärare, även de i de naturvetenskapliga ämnena, som jag dockinte fullt ut tagit med i min undersökning. Skriftspråket finns emellertid också här.

Sidan publicerades 2011-08-15 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:21 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.