Läsförståelse – en nyckel till framgång

Hur skiljer sig arbetet med läsförståelse i Kanada respektive Sverige? Radikalt – det blev svaret när Barbro Westlund jämförde undervisningen. De kanadensiska lärarna har verktyg att jobba med som svenska lärare inte ens har hört talas om.

Barbro Westlund
Barbro Westlund

Född 1953
i Malmö

Disputerade 2013-12-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lågstadielärare och vid flera tillfällen upptäckte jag att en del elever som läste flytande i trean inte förstått texten på djupet. Jag kände mig handfallen och visste inte hur jag skulle hjälpa. Mitt intresse vaknade för hur man i undervisningen kan stödja djup i läsningen.

Vad handlar avhandlingen om?

–Det är en jämförelse mellan svenska och kanadensiska lärare och hur de resonerar kring hur de stödjer och bedömer elevers läsförståelse. Jag har följt svenska respektive kanadensiska lärare i årskurs fyra, gjort klassrumsobservationer och intervjuer utifrån frågor som: Vad är läsförståelse och läsbedömning? Vilket stöd får eleven? Hur bedömer du läsförståelse? Vilket stöd får du av läroplanen? De mönster av bedömningsdiskurser som trädde fram såg mycket olika ut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de kanadensiska lärarna hade tillgång till ett rikare metaspråk. Många förklaringar till skillnaderna kunde spåras till påverkan från läroplanerna. de kunde prata om själva läsförståelseprocessen, ett metaspråk de fått serverat i läroplanen. De kanadensiska styrdokumenten har väldigt tydliga mål för både läsförståelse och olika strategier för läsförståelse.

– En läsförståelsestrategi är exempelvis att eleverna ska göra kopplingar när de läser en text, mellan sig själv och texten, inom texten och mellan texten och världen. Ett centralt begrepp är metakognition, det vill säga att eleverna inte bara ska beskriva exempelvis hur en romankaraktär känner sig utan också hur de kommit fram till det.

– De kanadensiska lärarna stöttar aktivt i läsförståelseprocessen genom att visa hur de själva gör när de tar sig an en text, eleverna får sedan successivt överta ansvaret för att utveckla sin läsförståelse. I svensk skola förväntas eleverna från början ta ansvar för sin läsförståelse. I Kanada är det kooperativa lärandet centralt. Läraren har genomgång i helklass men bryter sedan ner i grupp för att låta eleverna samtala kring texterna genom att ställa egna frågor till texterna, för att sedan återkoppla i helklass.

Vad överraskade dig?

– Att de svenska och kanadensiska lärarnas metaspråk om läsförståelse och bedömning var så olika, vilket i sin tur påverkar hur eleverna talar om sig själva som läsare. Det är inte så att kanadensiska lärare är skickligare än svenska lärare men de har genom sina styrdokument fått andra redskap än de svenska för att kunna hantera komplexiteten i att både stödja och bedöma elevers läsförståelse. Att styrdokumenten hade så stor betydelse överraskade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, och i förlängning eleverna. Avhandlingen är skriven så att svenska lärare kan få inblick i hur lärare i andra länder gör för att stödja och bedöma elevers läsförståelse.

Sidan publicerades 2014-03-13 11:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-22 21:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Vad gör de framgångsrika lärarna? Catharina Tjernberg har tittat på och samtalat med lärare för att hitta nycklarna till framgång. Resultatet visar att det som gör skillnad är hur mycket lärarna tror på sina elevers förmåga och lyfter deras styrkor.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinar Aslan belyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag

David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Nyanlända elevers upplevelse av inkludering

Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.