Läsförståelse – en nyckel till framgång

Hur skiljer sig arbetet med läsförståelse i Kanada respektive Sverige? Radikalt – det blev svaret när Barbro Westlund jämförde undervisningen. De kanadensiska lärarna har verktyg att jobba med som svenska lärare inte ens har hört talas om.

Barbro Westlund
Barbro Westlund

Född 1953
i Malmö

Disputerade 2013-12-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lågstadielärare och vid flera tillfällen upptäckte jag att en del elever som läste flytande i trean inte förstått texten på djupet. Jag kände mig handfallen och visste inte hur jag skulle hjälpa. Mitt intresse vaknade för hur man i undervisningen kan stödja djup i läsningen.

Vad handlar avhandlingen om?

–Det är en jämförelse mellan svenska och kanadensiska lärare och hur de resonerar kring hur de stödjer och bedömer elevers läsförståelse. Jag har följt svenska respektive kanadensiska lärare i årskurs fyra, gjort klassrumsobservationer och intervjuer utifrån frågor som: Vad är läsförståelse och läsbedömning? Vilket stöd får eleven? Hur bedömer du läsförståelse? Vilket stöd får du av läroplanen? De mönster av bedömningsdiskurser som trädde fram såg mycket olika ut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de kanadensiska lärarna hade tillgång till ett rikare metaspråk. Många förklaringar till skillnaderna kunde spåras till påverkan från läroplanerna. de kunde prata om själva läsförståelseprocessen, ett metaspråk de fått serverat i läroplanen. De kanadensiska styrdokumenten har väldigt tydliga mål för både läsförståelse och olika strategier för läsförståelse.

– En läsförståelsestrategi är exempelvis att eleverna ska göra kopplingar när de läser en text, mellan sig själv och texten, inom texten och mellan texten och världen. Ett centralt begrepp är metakognition, det vill säga att eleverna inte bara ska beskriva exempelvis hur en romankaraktär känner sig utan också hur de kommit fram till det.

– De kanadensiska lärarna stöttar aktivt i läsförståelseprocessen genom att visa hur de själva gör när de tar sig an en text, eleverna får sedan successivt överta ansvaret för att utveckla sin läsförståelse. I svensk skola förväntas eleverna från början ta ansvar för sin läsförståelse. I Kanada är det kooperativa lärandet centralt. Läraren har genomgång i helklass men bryter sedan ner i grupp för att låta eleverna samtala kring texterna genom att ställa egna frågor till texterna, för att sedan återkoppla i helklass.

Vad överraskade dig?

– Att de svenska och kanadensiska lärarnas metaspråk om läsförståelse och bedömning var så olika, vilket i sin tur påverkar hur eleverna talar om sig själva som läsare. Det är inte så att kanadensiska lärare är skickligare än svenska lärare men de har genom sina styrdokument fått andra redskap än de svenska för att kunna hantera komplexiteten i att både stödja och bedöma elevers läsförståelse. Att styrdokumenten hade så stor betydelse överraskade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, och i förlängning eleverna. Avhandlingen är skriven så att svenska lärare kan få inblick i hur lärare i andra länder gör för att stödja och bedöma elevers läsförståelse.

Sidan publicerades 2014-03-13 11:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-22 21:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Vad gör de framgångsrika lärarna? Catharina Tjernberg har tittat på och samtalat med lärare för att hitta nycklarna till framgång. Resultatet visar att det som gör skillnad är hur mycket lärarna tror på sina elevers förmåga och lyfter deras styrkor.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer