Läsförståelse – en nyckel till framgång

Hur skiljer sig arbetet med läsförståelse i Kanada respektive Sverige? Radikalt – det blev svaret när Barbro Westlund jämförde undervisningen. De kanadensiska lärarna har verktyg att jobba med som svenska lärare inte ens har hört talas om.

Barbro Westlund
Barbro Westlund

Född 1953
i Malmö

Disputerade 2013-12-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lågstadielärare och vid flera tillfällen upptäckte jag att en del elever som läste flytande i trean inte förstått texten på djupet. Jag kände mig handfallen och visste inte hur jag skulle hjälpa. Mitt intresse vaknade för hur man i undervisningen kan stödja djup i läsningen.

Vad handlar avhandlingen om?

–Det är en jämförelse mellan svenska och kanadensiska lärare och hur de resonerar kring hur de stödjer och bedömer elevers läsförståelse. Jag har följt svenska respektive kanadensiska lärare i årskurs fyra, gjort klassrumsobservationer och intervjuer utifrån frågor som: Vad är läsförståelse och läsbedömning? Vilket stöd får eleven? Hur bedömer du läsförståelse? Vilket stöd får du av läroplanen? De mönster av bedömningsdiskurser som trädde fram såg mycket olika ut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de kanadensiska lärarna hade tillgång till ett rikare metaspråk. Många förklaringar till skillnaderna kunde spåras till påverkan från läroplanerna. de kunde prata om själva läsförståelseprocessen, ett metaspråk de fått serverat i läroplanen. De kanadensiska styrdokumenten har väldigt tydliga mål för både läsförståelse och olika strategier för läsförståelse.

– En läsförståelsestrategi är exempelvis att eleverna ska göra kopplingar när de läser en text, mellan sig själv och texten, inom texten och mellan texten och världen. Ett centralt begrepp är metakognition, det vill säga att eleverna inte bara ska beskriva exempelvis hur en romankaraktär känner sig utan också hur de kommit fram till det.

– De kanadensiska lärarna stöttar aktivt i läsförståelseprocessen genom att visa hur de själva gör när de tar sig an en text, eleverna får sedan successivt överta ansvaret för att utveckla sin läsförståelse. I svensk skola förväntas eleverna från början ta ansvar för sin läsförståelse. I Kanada är det kooperativa lärandet centralt. Läraren har genomgång i helklass men bryter sedan ner i grupp för att låta eleverna samtala kring texterna genom att ställa egna frågor till texterna, för att sedan återkoppla i helklass.

Vad överraskade dig?

– Att de svenska och kanadensiska lärarnas metaspråk om läsförståelse och bedömning var så olika, vilket i sin tur påverkar hur eleverna talar om sig själva som läsare. Det är inte så att kanadensiska lärare är skickligare än svenska lärare men de har genom sina styrdokument fått andra redskap än de svenska för att kunna hantera komplexiteten i att både stödja och bedöma elevers läsförståelse. Att styrdokumenten hade så stor betydelse överraskade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, och i förlängning eleverna. Avhandlingen är skriven så att svenska lärare kan få inblick i hur lärare i andra länder gör för att stödja och bedöma elevers läsförståelse.

Sidan publicerades 2014-03-13 11:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-22 21:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Vad gör de framgångsrika lärarna? Catharina Tjernberg har tittat på och samtalat med lärare för att hitta nycklarna till framgång. Resultatet visar att det som gör skillnad är hur mycket lärarna tror på sina elevers förmåga och lyfter deras styrkor.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.