Läsförståelse – en nyckel till framgång

Hur skiljer sig arbetet med läsförståelse i Kanada respektive Sverige? Radikalt – det blev svaret när Barbro Westlund jämförde undervisningen. De kanadensiska lärarna har verktyg att jobba med som svenska lärare inte ens har hört talas om.

Barbro Westlund
Barbro Westlund

Född 1953
i Malmö

Disputerade 2013-12-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lågstadielärare och vid flera tillfällen upptäckte jag att en del elever som läste flytande i trean inte förstått texten på djupet. Jag kände mig handfallen och visste inte hur jag skulle hjälpa. Mitt intresse vaknade för hur man i undervisningen kan stödja djup i läsningen.

Vad handlar avhandlingen om?

–Det är en jämförelse mellan svenska och kanadensiska lärare och hur de resonerar kring hur de stödjer och bedömer elevers läsförståelse. Jag har följt svenska respektive kanadensiska lärare i årskurs fyra, gjort klassrumsobservationer och intervjuer utifrån frågor som: Vad är läsförståelse och läsbedömning? Vilket stöd får eleven? Hur bedömer du läsförståelse? Vilket stöd får du av läroplanen? De mönster av bedömningsdiskurser som trädde fram såg mycket olika ut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de kanadensiska lärarna hade tillgång till ett rikare metaspråk. Många förklaringar till skillnaderna kunde spåras till påverkan från läroplanerna. de kunde prata om själva läsförståelseprocessen, ett metaspråk de fått serverat i läroplanen. De kanadensiska styrdokumenten har väldigt tydliga mål för både läsförståelse och olika strategier för läsförståelse.

– En läsförståelsestrategi är exempelvis att eleverna ska göra kopplingar när de läser en text, mellan sig själv och texten, inom texten och mellan texten och världen. Ett centralt begrepp är metakognition, det vill säga att eleverna inte bara ska beskriva exempelvis hur en romankaraktär känner sig utan också hur de kommit fram till det.

– De kanadensiska lärarna stöttar aktivt i läsförståelseprocessen genom att visa hur de själva gör när de tar sig an en text, eleverna får sedan successivt överta ansvaret för att utveckla sin läsförståelse. I svensk skola förväntas eleverna från början ta ansvar för sin läsförståelse. I Kanada är det kooperativa lärandet centralt. Läraren har genomgång i helklass men bryter sedan ner i grupp för att låta eleverna samtala kring texterna genom att ställa egna frågor till texterna, för att sedan återkoppla i helklass.

Vad överraskade dig?

– Att de svenska och kanadensiska lärarnas metaspråk om läsförståelse och bedömning var så olika, vilket i sin tur påverkar hur eleverna talar om sig själva som läsare. Det är inte så att kanadensiska lärare är skickligare än svenska lärare men de har genom sina styrdokument fått andra redskap än de svenska för att kunna hantera komplexiteten i att både stödja och bedöma elevers läsförståelse. Att styrdokumenten hade så stor betydelse överraskade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, och i förlängning eleverna. Avhandlingen är skriven så att svenska lärare kan få inblick i hur lärare i andra länder gör för att stödja och bedöma elevers läsförståelse.

Sidan publicerades 2014-03-13 11:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-22 21:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Vad gör de framgångsrika lärarna? Catharina Tjernberg har tittat på och samtalat med lärare för att hitta nycklarna till framgång. Resultatet visar att det som gör skillnad är hur mycket lärarna tror på sina elevers förmåga och lyfter deras styrkor.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.