Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp i arbetet med flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Anna Lindholm
Anna Lindholm

Föd 1973
Bor i Karlstad

Disputerade 2019-06-14
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag fick möjlighet att vara med som forskningsassistent i ett projekt vid Karlstads universitet som heter ”Läsa mellan raderna”. Det var en interventionsstudie där man ville studera lässtrategiundervisning och dess effekt på elevers läsförståelse, i huvudsak enspråkigt svenska elever på högstadiet. Jag samlade även in material till min magisteruppsats inom ramen för det projektet, men med ett flerspråkighetsperspektiv eftersom jag arbetar med ämnet svenska som andraspråk på Karlstads universitet. Jag har även en lärarutbildning och har jobbat i grundskolan i tio år, så didaktiska frågor är mitt huvudsakliga forskningsintresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om lässtrategiers betydelse för utveckling av flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Det är en sammanläggningsavhandling där jag studerar det här ur olika perspektiv. I den första artikeln utforskas lässtrategier ur ett undervisningsperspektiv. Där följer jag tre lärare i ämnena svenska som andraspråk, religion och biologi. Jag har undersökt hur deras arbete med lässtrategier går till och vad som blir specifikt i deras klasser, med tanke på att 95 procent av deras elever är flerspråkiga. I den andra artikeln fokuserar jag på ett läsutvecklingsperspektiv, där jag följer elevers läsutveckling under fyra terminer. Jag tittar också på hur elevernas läsförståelse korrelerar med deras lässtrategianvändning. I den tredje artikeln har jag ett individperspektiv och undersöker vilka utmaningar som flerspråkiga elever möter under läsningen av ämnestexter. Jag undersöker också hur de löser problem som uppstår och hur de reflekterar över sin lässtrategianvändning och läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Om jag lyfter blicken från de tre delstudierna som jag har gjort så kan jag se att inte alla elever utvecklas till goda läsare per automatik. Vissa gör det men inte alla. Att som lärare då explicit berätta och visa hur en framgångsrik läsare gör i mötet med en text kan hjälpa elever att bli medvetna om sin egen läsförståelse och vad de själva kan göra för att lösa problem som uppstår. Det här är något som kan vara särskilt viktigt för flerspråkiga elever, eftersom lässtrategier på så sätt kan kompensera för en ännu ej helt utvecklad språklig nivå i andraspråket.

– Jag kunde också se att det har väldigt stor betydelse att vara medveten om sin egen inlärning för att utveckla en god läskompetens. Att arbeta med lässtrategier vara ett sätt att ge eleverna verktyg för att ta sig an texter och utveckla en medvetenhet om sin läsning.

Vad överraskade dig?

– Jag överraskades av hur viktigt det visade sig vara att skapa ett engagemang i undervisningen och hur tydligt det blev i den första delstudien. Genom att lärarna skapade en nyfikenhet och stöttade eleverna i klassrummet ökade elevernas engagemang. De här eleverna var väldigt svaga, enligt ett lästest som jag använde och enligt nationell statistik. Men när eleverna fick förutsättningar att förstå innehållet i texterna och undervisningen så skapades ett engagemang som ledde till att de blev motiverande och ville lära sig. Det blev väldigt tydligt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels tänker jag att studenter på lärarutbildningen har nytta av dem. Inte bara lärare i svenska och svenska som andraspråk, utan alla som arbetar med texter. Även verksamma lärare som på olika sätt använder texter i sin undervisning och som behöver en medvetenhet kring hur man kan arbeta med texter med olika typer av elevgrupper. Även skolledare har nytta av resultaten och inte minst politiker eftersom måluppfyllelse så starkt kan kopplas till läsförståelse och läsförmåga. Vi vet genom internationella undersökningar som exempelvis Pisa och Pirls att klyftorna mellan svenska elever och elever med annat modersmål än svenska är stora – så det är en het politisk fråga. Om man ska kunna vända den utvecklingen behöver man lärare som har en gedigen kunskap om vad det innebär, dels att lära på ett andra språk, men också hur man effektivt kan arbeta med att utveckla alla elevers läsförståelse i skolan.

Lyssna på Forskningspoddens intervju med Anna Lindholm.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-09-02 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-16 15:27 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.