Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp i arbetet med flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Anna Lindholm
Anna Lindholm

Föd 1973
Bor i Karlstad

Disputerade 2019-06-14
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag fick möjlighet att vara med som forskningsassistent i ett projekt vid Karlstads universitet som heter ”Läsa mellan raderna”. Det var en interventionsstudie där man ville studera lässtrategiundervisning och dess effekt på elevers läsförståelse, i huvudsak enspråkigt svenska elever på högstadiet. Jag samlade även in material till min magisteruppsats inom ramen för det projektet, men med ett flerspråkighetsperspektiv eftersom jag arbetar med ämnet svenska som andraspråk på Karlstads universitet. Jag har även en lärarutbildning och har jobbat i grundskolan i tio år, så didaktiska frågor är mitt huvudsakliga forskningsintresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om lässtrategiers betydelse för utveckling av flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Det är en sammanläggningsavhandling där jag studerar det här ur olika perspektiv. I den första artikeln utforskas lässtrategier ur ett undervisningsperspektiv. Där följer jag tre lärare i ämnena svenska som andraspråk, religion och biologi. Jag har undersökt hur deras arbete med lässtrategier går till och vad som blir specifikt i deras klasser, med tanke på att 95 procent av deras elever är flerspråkiga. I den andra artikeln fokuserar jag på ett läsutvecklingsperspektiv, där jag följer elevers läsutveckling under fyra terminer. Jag tittar också på hur elevernas läsförståelse korrelerar med deras lässtrategianvändning. I den tredje artikeln har jag ett individperspektiv och undersöker vilka utmaningar som flerspråkiga elever möter under läsningen av ämnestexter. Jag undersöker också hur de löser problem som uppstår och hur de reflekterar över sin lässtrategianvändning och läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Om jag lyfter blicken från de tre delstudierna som jag har gjort så kan jag se att inte alla elever utvecklas till goda läsare per automatik. Vissa gör det men inte alla. Att som lärare då explicit berätta och visa hur en framgångsrik läsare gör i mötet med en text kan hjälpa elever att bli medvetna om sin egen läsförståelse och vad de själva kan göra för att lösa problem som uppstår. Det här är något som kan vara särskilt viktigt för flerspråkiga elever, eftersom lässtrategier på så sätt kan kompensera för en ännu ej helt utvecklad språklig nivå i andraspråket.

– Jag kunde också se att det har väldigt stor betydelse att vara medveten om sin egen inlärning för att utveckla en god läskompetens. Att arbeta med lässtrategier vara ett sätt att ge eleverna verktyg för att ta sig an texter och utveckla en medvetenhet om sin läsning.

Vad överraskade dig?

– Jag överraskades av hur viktigt det visade sig vara att skapa ett engagemang i undervisningen och hur tydligt det blev i den första delstudien. Genom att lärarna skapade en nyfikenhet och stöttade eleverna i klassrummet ökade elevernas engagemang. De här eleverna var väldigt svaga, enligt ett lästest som jag använde och enligt nationell statistik. Men när eleverna fick förutsättningar att förstå innehållet i texterna och undervisningen så skapades ett engagemang som ledde till att de blev motiverande och ville lära sig. Det blev väldigt tydligt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels tänker jag att studenter på lärarutbildningen har nytta av dem. Inte bara lärare i svenska och svenska som andraspråk, utan alla som arbetar med texter. Även verksamma lärare som på olika sätt använder texter i sin undervisning och som behöver en medvetenhet kring hur man kan arbeta med texter med olika typer av elevgrupper. Även skolledare har nytta av resultaten och inte minst politiker eftersom måluppfyllelse så starkt kan kopplas till läsförståelse och läsförmåga. Vi vet genom internationella undersökningar som exempelvis Pisa och Pirls att klyftorna mellan svenska elever och elever med annat modersmål än svenska är stora – så det är en het politisk fråga. Om man ska kunna vända den utvecklingen behöver man lärare som har en gedigen kunskap om vad det innebär, dels att lära på ett andra språk, men också hur man effektivt kan arbeta med att utveckla alla elevers läsförståelse i skolan.

Lyssna på Forskningspoddens intervju med Anna Lindholm.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-09-02 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-16 15:27 av Moa Duvarci Engman


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.