Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp i arbetet med flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Anna Lindholm
Anna Lindholm

Föd 1973
Bor i Karlstad

Disputerade 2019-06-14
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag fick möjlighet att vara med som forskningsassistent i ett projekt vid Karlstads universitet som heter ”Läsa mellan raderna”. Det var en interventionsstudie där man ville studera lässtrategiundervisning och dess effekt på elevers läsförståelse, i huvudsak enspråkigt svenska elever på högstadiet. Jag samlade även in material till min magisteruppsats inom ramen för det projektet, men med ett flerspråkighetsperspektiv eftersom jag arbetar med ämnet svenska som andraspråk på Karlstads universitet. Jag har även en lärarutbildning och har jobbat i grundskolan i tio år, så didaktiska frågor är mitt huvudsakliga forskningsintresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om lässtrategiers betydelse för utveckling av flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Det är en sammanläggningsavhandling där jag studerar det här ur olika perspektiv. I den första artikeln utforskas lässtrategier ur ett undervisningsperspektiv. Där följer jag tre lärare i ämnena svenska som andraspråk, religion och biologi. Jag har undersökt hur deras arbete med lässtrategier går till och vad som blir specifikt i deras klasser, med tanke på att 95 procent av deras elever är flerspråkiga. I den andra artikeln fokuserar jag på ett läsutvecklingsperspektiv, där jag följer elevers läsutveckling under fyra terminer. Jag tittar också på hur elevernas läsförståelse korrelerar med deras lässtrategianvändning. I den tredje artikeln har jag ett individperspektiv och undersöker vilka utmaningar som flerspråkiga elever möter under läsningen av ämnestexter. Jag undersöker också hur de löser problem som uppstår och hur de reflekterar över sin lässtrategianvändning och läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Om jag lyfter blicken från de tre delstudierna som jag har gjort så kan jag se att inte alla elever utvecklas till goda läsare per automatik. Vissa gör det men inte alla. Att som lärare då explicit berätta och visa hur en framgångsrik läsare gör i mötet med en text kan hjälpa elever att bli medvetna om sin egen läsförståelse och vad de själva kan göra för att lösa problem som uppstår. Det här är något som kan vara särskilt viktigt för flerspråkiga elever, eftersom lässtrategier på så sätt kan kompensera för en ännu ej helt utvecklad språklig nivå i andraspråket.

– Jag kunde också se att det har väldigt stor betydelse att vara medveten om sin egen inlärning för att utveckla en god läskompetens. Att arbeta med lässtrategier vara ett sätt att ge eleverna verktyg för att ta sig an texter och utveckla en medvetenhet om sin läsning.

Vad överraskade dig?

– Jag överraskades av hur viktigt det visade sig vara att skapa ett engagemang i undervisningen och hur tydligt det blev i den första delstudien. Genom att lärarna skapade en nyfikenhet och stöttade eleverna i klassrummet ökade elevernas engagemang. De här eleverna var väldigt svaga, enligt ett lästest som jag använde och enligt nationell statistik. Men när eleverna fick förutsättningar att förstå innehållet i texterna och undervisningen så skapades ett engagemang som ledde till att de blev motiverande och ville lära sig. Det blev väldigt tydligt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels tänker jag att studenter på lärarutbildningen har nytta av dem. Inte bara lärare i svenska och svenska som andraspråk, utan alla som arbetar med texter. Även verksamma lärare som på olika sätt använder texter i sin undervisning och som behöver en medvetenhet kring hur man kan arbeta med texter med olika typer av elevgrupper. Även skolledare har nytta av resultaten och inte minst politiker eftersom måluppfyllelse så starkt kan kopplas till läsförståelse och läsförmåga. Vi vet genom internationella undersökningar som exempelvis Pisa och Pirls att klyftorna mellan svenska elever och elever med annat modersmål än svenska är stora – så det är en het politisk fråga. Om man ska kunna vända den utvecklingen behöver man lärare som har en gedigen kunskap om vad det innebär, dels att lära på ett andra språk, men också hur man effektivt kan arbeta med att utveckla alla elevers läsförståelse i skolan.

Lyssna på Forskningspoddens intervju med Anna Lindholm.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-09-02 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-16 15:27 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer