Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp i arbetet med flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Anna Lindholm
Anna Lindholm

Föd 1973
Bor i Karlstad

Disputerade 2019-06-14
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag fick möjlighet att vara med som forskningsassistent i ett projekt vid Karlstads universitet som heter ”Läsa mellan raderna”. Det var en interventionsstudie där man ville studera lässtrategiundervisning och dess effekt på elevers läsförståelse, i huvudsak enspråkigt svenska elever på högstadiet. Jag samlade även in material till min magisteruppsats inom ramen för det projektet, men med ett flerspråkighetsperspektiv eftersom jag arbetar med ämnet svenska som andraspråk på Karlstads universitet. Jag har även en lärarutbildning och har jobbat i grundskolan i tio år, så didaktiska frågor är mitt huvudsakliga forskningsintresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om lässtrategiers betydelse för utveckling av flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Det är en sammanläggningsavhandling där jag studerar det här ur olika perspektiv. I den första artikeln utforskas lässtrategier ur ett undervisningsperspektiv. Där följer jag tre lärare i ämnena svenska som andraspråk, religion och biologi. Jag har undersökt hur deras arbete med lässtrategier går till och vad som blir specifikt i deras klasser, med tanke på att 95 procent av deras elever är flerspråkiga. I den andra artikeln fokuserar jag på ett läsutvecklingsperspektiv, där jag följer elevers läsutveckling under fyra terminer. Jag tittar också på hur elevernas läsförståelse korrelerar med deras lässtrategianvändning. I den tredje artikeln har jag ett individperspektiv och undersöker vilka utmaningar som flerspråkiga elever möter under läsningen av ämnestexter. Jag undersöker också hur de löser problem som uppstår och hur de reflekterar över sin lässtrategianvändning och läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Om jag lyfter blicken från de tre delstudierna som jag har gjort så kan jag se att inte alla elever utvecklas till goda läsare per automatik. Vissa gör det men inte alla. Att som lärare då explicit berätta och visa hur en framgångsrik läsare gör i mötet med en text kan hjälpa elever att bli medvetna om sin egen läsförståelse och vad de själva kan göra för att lösa problem som uppstår. Det här är något som kan vara särskilt viktigt för flerspråkiga elever, eftersom lässtrategier på så sätt kan kompensera för en ännu ej helt utvecklad språklig nivå i andraspråket.

– Jag kunde också se att det har väldigt stor betydelse att vara medveten om sin egen inlärning för att utveckla en god läskompetens. Att arbeta med lässtrategier vara ett sätt att ge eleverna verktyg för att ta sig an texter och utveckla en medvetenhet om sin läsning.

Vad överraskade dig?

– Jag överraskades av hur viktigt det visade sig vara att skapa ett engagemang i undervisningen och hur tydligt det blev i den första delstudien. Genom att lärarna skapade en nyfikenhet och stöttade eleverna i klassrummet ökade elevernas engagemang. De här eleverna var väldigt svaga, enligt ett lästest som jag använde och enligt nationell statistik. Men när eleverna fick förutsättningar att förstå innehållet i texterna och undervisningen så skapades ett engagemang som ledde till att de blev motiverande och ville lära sig. Det blev väldigt tydligt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels tänker jag att studenter på lärarutbildningen har nytta av dem. Inte bara lärare i svenska och svenska som andraspråk, utan alla som arbetar med texter. Även verksamma lärare som på olika sätt använder texter i sin undervisning och som behöver en medvetenhet kring hur man kan arbeta med texter med olika typer av elevgrupper. Även skolledare har nytta av resultaten och inte minst politiker eftersom måluppfyllelse så starkt kan kopplas till läsförståelse och läsförmåga. Vi vet genom internationella undersökningar som exempelvis Pisa och Pirls att klyftorna mellan svenska elever och elever med annat modersmål än svenska är stora – så det är en het politisk fråga. Om man ska kunna vända den utvecklingen behöver man lärare som har en gedigen kunskap om vad det innebär, dels att lära på ett andra språk, men också hur man effektivt kan arbeta med att utveckla alla elevers läsförståelse i skolan.

Lyssna på Forskningspoddens intervju med Anna Lindholm.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-09-02 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-10 15:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Modersmål i fokus, 24 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag för dig som är modersmålslärare! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a. hur hjärnan bearbetar modersmål och andraspråk, resultatet från den nya statliga utredningen om modersmål och studiehandling på modersmål samt exempel på vad i modersmålsundervisningen som kan bidra till att stärka elevens övergripande skolprestation. Missa inte en skräddarsydd dag för dig!

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.