Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp i arbetet med flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Anna Lindholm
Anna Lindholm

Föd 1973
Bor i Karlstad

Disputerade 2019-06-14
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag fick möjlighet att vara med som forskningsassistent i ett projekt vid Karlstads universitet som heter ”Läsa mellan raderna”. Det var en interventionsstudie där man ville studera lässtrategiundervisning och dess effekt på elevers läsförståelse, i huvudsak enspråkigt svenska elever på högstadiet. Jag samlade även in material till min magisteruppsats inom ramen för det projektet, men med ett flerspråkighetsperspektiv eftersom jag arbetar med ämnet svenska som andraspråk på Karlstads universitet. Jag har även en lärarutbildning och har jobbat i grundskolan i tio år, så didaktiska frågor är mitt huvudsakliga forskningsintresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om lässtrategiers betydelse för utveckling av flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Det är en sammanläggningsavhandling där jag studerar det här ur olika perspektiv. I den första artikeln utforskas lässtrategier ur ett undervisningsperspektiv. Där följer jag tre lärare i ämnena svenska som andraspråk, religion och biologi. Jag har undersökt hur deras arbete med lässtrategier går till och vad som blir specifikt i deras klasser, med tanke på att 95 procent av deras elever är flerspråkiga. I den andra artikeln fokuserar jag på ett läsutvecklingsperspektiv, där jag följer elevers läsutveckling under fyra terminer. Jag tittar också på hur elevernas läsförståelse korrelerar med deras lässtrategianvändning. I den tredje artikeln har jag ett individperspektiv och undersöker vilka utmaningar som flerspråkiga elever möter under läsningen av ämnestexter. Jag undersöker också hur de löser problem som uppstår och hur de reflekterar över sin lässtrategianvändning och läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Om jag lyfter blicken från de tre delstudierna som jag har gjort så kan jag se att inte alla elever utvecklas till goda läsare per automatik. Vissa gör det men inte alla. Att som lärare då explicit berätta och visa hur en framgångsrik läsare gör i mötet med en text kan hjälpa elever att bli medvetna om sin egen läsförståelse och vad de själva kan göra för att lösa problem som uppstår. Det här är något som kan vara särskilt viktigt för flerspråkiga elever, eftersom lässtrategier på så sätt kan kompensera för en ännu ej helt utvecklad språklig nivå i andraspråket.

– Jag kunde också se att det har väldigt stor betydelse att vara medveten om sin egen inlärning för att utveckla en god läskompetens. Att arbeta med lässtrategier vara ett sätt att ge eleverna verktyg för att ta sig an texter och utveckla en medvetenhet om sin läsning.

Vad överraskade dig?

– Jag överraskades av hur viktigt det visade sig vara att skapa ett engagemang i undervisningen och hur tydligt det blev i den första delstudien. Genom att lärarna skapade en nyfikenhet och stöttade eleverna i klassrummet ökade elevernas engagemang. De här eleverna var väldigt svaga, enligt ett lästest som jag använde och enligt nationell statistik. Men när eleverna fick förutsättningar att förstå innehållet i texterna och undervisningen så skapades ett engagemang som ledde till att de blev motiverande och ville lära sig. Det blev väldigt tydligt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels tänker jag att studenter på lärarutbildningen har nytta av dem. Inte bara lärare i svenska och svenska som andraspråk, utan alla som arbetar med texter. Även verksamma lärare som på olika sätt använder texter i sin undervisning och som behöver en medvetenhet kring hur man kan arbeta med texter med olika typer av elevgrupper. Även skolledare har nytta av resultaten och inte minst politiker eftersom måluppfyllelse så starkt kan kopplas till läsförståelse och läsförmåga. Vi vet genom internationella undersökningar som exempelvis Pisa och Pirls att klyftorna mellan svenska elever och elever med annat modersmål än svenska är stora – så det är en het politisk fråga. Om man ska kunna vända den utvecklingen behöver man lärare som har en gedigen kunskap om vad det innebär, dels att lära på ett andra språk, men också hur man effektivt kan arbeta med att utveckla alla elevers läsförståelse i skolan.

Lyssna på Forskningspoddens intervju med Anna Lindholm.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-09-02 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-16 15:27 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.