Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Skolan behöver bli bättre på att identifiera tvåspråkiga elever som har primära lässvårigheter. Det finns annars risk att elever inte får rätt hjälp, enligt Baran Johanssons avhandling.

Baran Johansson
Baran Johansson

Bor i Göteborg
Född år 1984

Disputerade 2022-02-24
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Two Languages, Two Scripts: Bilingual and Biscriptal Children with and without Reading Difficulties Read and Write in Persian (L1) and Swedish (L2)

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit fascinerad av språk och har velat doktorera inom språkvetenskap sedan jag var 16 år. Läsning och skrivande är centrala för att kunna vara en del i samhället, lyckas i arbetslivet, och kommunicera med familj och vänner. Det är en tillgång att kunna kommunicera på flera språk och viktigt för identiteten.

– Efter att jag gått igenom tidigare studier förstod jag att det bara fanns få studier som hade undersökt läsning och skrivande, särskilt skrivprocesser, både på modersmålet och skolans språk hos tvåspråkiga barn, särskilt när det gäller språk med olika alfabetiska system.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om läsning och skrivande hos tvåspråkiga barn, både med och utan läs- och skrivsvårigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Modersmålsundervisningen räcker inte till. Det visade sig att majoriteten av eleverna hade svårt att läsa persiska korrekt trots att de hade persiska som modersmål, pratade mycket persiska hemma och deltog i modersmålsundervisningen. De läste mer effektivt och skrev fortare och producerade mer text på skolans språk, alltså svenska.

– Det visade sig också att elever som hade läs- och skrivsvårigheter på det ena språket hade det även på det andra språket. Läsning och skrivande går hand i hand, de elever som kämpade med läsningen hade också utmaningar med skrivande och det gällde alltså för båda språken. I avhandlingen myntar jag två begrepp för att beskriva detta, common underlying deficiency och multideficiency.

– Jag hävdar att det är viktigt att modersmålsundervisningen ökar, och det gäller särskilt när man ska lära sig att skriva på två språk med olika skriftsystem. Läsning och skrivande på det ena språket stöder läsning och skrivning på det andra språket. Att ha 45 till 60 minuter per vecka räcker inte för att utveckla läsning och skrivande på modersmålet och därmed få en ”balanced biliteracy” på båda språken.

Vad överraskade dig?

– Det finns risk för felaktig diagnostik av dyslexi hos tvåspråkiga elever. Jag upptäckte en elev med diagnos dyslexi som inte hade svårigheter på modersmålet samt hittade två elever med lässvårigheter utan någon diagnos. Ingen misstänkte att den ena eleven hade lässvårigheter. Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever kan tolkas som brist på exponering för svenska, medan det i själva verket finns samma svårigheter på modersmålet. Specialpedagoger, logopeder och modersmålslärare behöver få tillgång till standardiserade tester på olika språk för att kunna identifiera tvåspråkiga elever med lässvårigheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har ett tvärvetenskapligt perspektiv och resultaten berör modersmålslärare, specialpedagoger, logopeder och språkvetare. Forskare som är intresserade av läsning och skrivande hos tvåspråkiga barn skulle också kunna ta resultaten vidare.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-05-05 10:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska för låg- och mellanstadiet

Vill du ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg som utvecklar dig i din yrkesroll? Konferensen innehåller sju föreläsningar om bland annat formativ kartläggning av elevers läsfärdighet, assisterande teknik vid läs- och skrivundervisning, källkritik och cirkelmodellen. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september 2022.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller gymnasiet! Vi diskuterar bland annat ämnets komplexitet, grammatikundervisning och litteraturdidaktik. Välj om du vill delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. Boka-tidigt-pris 3 995 kr. ex. moms gäller t.o.m 31 augusti.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.