Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Skolan behöver bli bättre på att identifiera tvåspråkiga elever som har primära lässvårigheter. Det finns annars risk att elever inte får rätt hjälp, enligt Baran Johanssons avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit fascinerad av språk och har velat doktorera inom språkvetenskap sedan jag var 16 år. Läsning och skrivande är centrala för att kunna vara en del i samhället, lyckas i arbetslivet, och kommunicera med familj och vänner. Det är en tillgång att kunna kommunicera på flera språk och viktigt för identiteten.

– Efter att jag gått igenom tidigare studier förstod jag att det bara fanns få studier som hade undersökt läsning och skrivande, särskilt skrivprocesser, både på modersmålet och skolans språk hos tvåspråkiga barn, särskilt när det gäller språk med olika alfabetiska system.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om läsning och skrivande hos tvåspråkiga barn, både med och utan läs- och skrivsvårigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Modersmålsundervisningen räcker inte till. Det visade sig att majoriteten av eleverna hade svårt att läsa persiska korrekt trots att de hade persiska som modersmål, pratade mycket persiska hemma och deltog i modersmålsundervisningen. De läste mer effektivt och skrev fortare och producerade mer text på skolans språk, alltså svenska.

– Det visade sig också att elever som hade läs- och skrivsvårigheter på det ena språket hade det även på det andra språket. Läsning och skrivande går hand i hand, de elever som kämpade med läsningen hade också utmaningar med skrivande och det gällde alltså för båda språken. I avhandlingen myntar jag två begrepp för att beskriva detta, common underlying deficiency och multideficiency.

– Jag hävdar att det är viktigt att modersmålsundervisningen ökar, och det gäller särskilt när man ska lära sig att skriva på två språk med olika skriftsystem. Läsning och skrivande på det ena språket stöder läsning och skrivning på det andra språket. Att ha 45 till 60 minuter per vecka räcker inte för att utveckla läsning och skrivande på modersmålet och därmed få en ”balanced biliteracy” på båda språken.

Vad överraskade dig?

– Det finns risk för felaktig diagnostik av dyslexi hos tvåspråkiga elever. Jag upptäckte en elev med diagnos dyslexi som inte hade svårigheter på modersmålet samt hittade två elever med lässvårigheter utan någon diagnos. Ingen misstänkte att den ena eleven hade lässvårigheter. Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever kan tolkas som brist på exponering för svenska, medan det i själva verket finns samma svårigheter på modersmålet. Specialpedagoger, logopeder och modersmålslärare behöver få tillgång till standardiserade tester på olika språk för att kunna identifiera tvåspråkiga elever med lässvårigheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har ett tvärvetenskapligt perspektiv och resultaten berör modersmålslärare, specialpedagoger, logopeder och språkvetare. Forskare som är intresserade av läsning och skrivande hos tvåspråkiga barn skulle också kunna ta resultaten vidare.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-05-05 10:36 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 augusti.

Konferens

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Intervju

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Intervju

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Intervju

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Intervju

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Intervju

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Intervju

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Intervju

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Intervju

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Intervju

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Intervju

Kvinnliga fysiker inte som andra kvinnor

Sinnebilden av fysikern är man. Yrket har dessutom en tydlig manlig symbolladdning. Trots det anses ämnet vara neutralt. Hur förhåller sig dagens fysikstudenter till detta och hur formar de sin yrkesidentitet? Det är frågor som Anna T Danielsson ställt i sin avhandling om könsneutralitet och mansdominans i fysiken.

Intervju

Datoriserad språkkontroll ställer krav

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.

Intervju

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Intervju

Myrornas krig hjälper barn med ADHD

Föreställningen om att barn med ADHD ska ha det extra tyst omkring sig kommer på skam i Göran Söderlunds studie. Hans avhandling visar nämligen att de här barnens minnesförmåga förbättrades med hjälp av ett brusljud liknande myrornas krig. – Alla ska inte sitta med hörlurar med brus i, men jag är övertygad om att skickliga pedagoger kan hitta vettiga metoder utifrån mina resultat.

Intervju

Att lära sig svenska – på bekostnad av persiska?

Den generaliserande bilden av att barn med annat modersmål än svenska har dåliga kunskaper i svenska får sig en rejäl törn i min avhandling, säger Barbro Hagberg-Persson: de förskolebarn jag har studerat, varav de flesta förvisso var födda här men som hade föräldrar med ett annat modersmål, hade en mycket hög svensk språknivå. Förklaringen är att de stötte på det svenska språket både tidigt och påtagligt genom förskolans verksamhet. Tyvärr finns risken att barnen lär sig svenska på bekostnad av sitt modersmål om de inte stöttas med modersmålsundervisning, säger Barbro Hagberg-Persson.