Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Skolan behöver bli bättre på att identifiera tvåspråkiga elever som har primära lässvårigheter. Det finns annars risk att elever inte får rätt hjälp, enligt Baran Johanssons avhandling.

Baran Johansson
Baran Johansson

Bor i Göteborg
Född år 1984

Disputerade 2022-02-24
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Two Languages, Two Scripts: Bilingual and Biscriptal Children with and without Reading Difficulties Read and Write in Persian (L1) and Swedish (L2)

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit fascinerad av språk och har velat doktorera inom språkvetenskap sedan jag var 16 år. Läsning och skrivande är centrala för att kunna vara en del i samhället, lyckas i arbetslivet, och kommunicera med familj och vänner. Det är en tillgång att kunna kommunicera på flera språk och viktigt för identiteten.

– Efter att jag gått igenom tidigare studier förstod jag att det bara fanns få studier som hade undersökt läsning och skrivande, särskilt skrivprocesser, både på modersmålet och skolans språk hos tvåspråkiga barn, särskilt när det gäller språk med olika alfabetiska system.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om läsning och skrivande hos tvåspråkiga barn, både med och utan läs- och skrivsvårigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Modersmålsundervisningen räcker inte till. Det visade sig att majoriteten av eleverna hade svårt att läsa persiska korrekt trots att de hade persiska som modersmål, pratade mycket persiska hemma och deltog i modersmålsundervisningen. De läste mer effektivt och skrev fortare och producerade mer text på skolans språk, alltså svenska.

– Det visade sig också att elever som hade läs- och skrivsvårigheter på det ena språket hade det även på det andra språket. Läsning och skrivande går hand i hand, de elever som kämpade med läsningen hade också utmaningar med skrivande och det gällde alltså för båda språken. I avhandlingen myntar jag två begrepp för att beskriva detta, common underlying deficiency och multideficiency.

– Jag hävdar att det är viktigt att modersmålsundervisningen ökar, och det gäller särskilt när man ska lära sig att skriva på två språk med olika skriftsystem. Läsning och skrivande på det ena språket stöder läsning och skrivning på det andra språket. Att ha 45 till 60 minuter per vecka räcker inte för att utveckla läsning och skrivande på modersmålet och därmed få en ”balanced biliteracy” på båda språken.

Vad överraskade dig?

– Det finns risk för felaktig diagnostik av dyslexi hos tvåspråkiga elever. Jag upptäckte en elev med diagnos dyslexi som inte hade svårigheter på modersmålet samt hittade två elever med lässvårigheter utan någon diagnos. Ingen misstänkte att den ena eleven hade lässvårigheter. Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever kan tolkas som brist på exponering för svenska, medan det i själva verket finns samma svårigheter på modersmålet. Specialpedagoger, logopeder och modersmålslärare behöver få tillgång till standardiserade tester på olika språk för att kunna identifiera tvåspråkiga elever med lässvårigheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har ett tvärvetenskapligt perspektiv och resultaten berör modersmålslärare, specialpedagoger, logopeder och språkvetare. Forskare som är intresserade av läsning och skrivande hos tvåspråkiga barn skulle också kunna ta resultaten vidare.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-05-05 10:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 augusti.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Kvinnliga fysiker inte som andra kvinnor

Sinnebilden av fysikern är man. Yrket har dessutom en tydlig manlig symbolladdning. Trots det anses ämnet vara neutralt. Hur förhåller sig dagens fysikstudenter till detta och hur formar de sin yrkesidentitet? Det är frågor som Anna T Danielsson ställt i sin avhandling om könsneutralitet och mansdominans i fysiken.

Datoriserad språkkontroll ställer krav

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Myrornas krig hjälper barn med ADHD

Föreställningen om att barn med ADHD ska ha det extra tyst omkring sig kommer på skam i Göran Söderlunds studie. Hans avhandling visar nämligen att de här barnens minnesförmåga förbättrades med hjälp av ett brusljud liknande myrornas krig. – Alla ska inte sitta med hörlurar med brus i, men jag är övertygad om att skickliga pedagoger kan hitta vettiga metoder utifrån mina resultat.

Att lära sig svenska – på bekostnad av persiska?

Den generaliserande bilden av att barn med annat modersmål än svenska har dåliga kunskaper i svenska får sig en rejäl törn i min avhandling, säger Barbro Hagberg-Persson: de förskolebarn jag har studerat, varav de flesta förvisso var födda här men som hade föräldrar med ett annat modersmål, hade en mycket hög svensk språknivå. Förklaringen är att de stötte på det svenska språket både tidigt och påtagligt genom förskolans verksamhet. Tyvärr finns risken att barnen lär sig svenska på bekostnad av sitt modersmål om de inte stöttas med modersmålsundervisning, säger Barbro Hagberg-Persson.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer